Stoppa Västlänken Nu

Utveckla Göteborg

Trafikverket ignorerar experternas tunga kritik mot Västlänken

Ulf Wennerlöf har gjort ett gediget grävarbete och fått ut dokument som innehåller tung kritik mot Trafikverkets sätt att hantera upphandlingen av Västlänken. Alla vet att det är stora risker för grundvattennivåerna och ändå tycks det vara just på det området som man funnit en väg ”att hålla budgeten”.


kritikEntreprenaderna Haga och Korsvägen är upphandlade på bygghandlingar av så undermålig kvalitet att de sågats av experter på bergteknik och tunneldrivning. Trafikverkets metoder för att täta grundvattenläckor bedöms som helt otillräckliga och icke fackmässiga. Trafikverket nonchalerar denna kritik och kör på med sina dåliga men billiga tätningsmetoder. Budget och tidplan är tydligen viktigare än att undvika sättningsskadade hus.

Det här inlägget handlar om ”Groundwatergate”, den kanske största skandalen hittills i Västlänkens historia. Det är långt men viktigt. Läs och dela!

Västlänken är ju som alla vet ett extremt komplicerat och riskfyllt projekt. Framför allt när det gäller problematiken kring tätning av tunneln för att undvika inläckage av grundvatten med sättningsskador på kringliggande byggnader som följd. Att bygga tätt försvåras extra mycket av tunnelns elva övergångar mellan berg och göteborgslera, men är samtidigt extra viktigt eftersom i princip hela innerstan ligger inom influensområdet för grundvattensänkningar.

Västlänksbygget tillhör därför Geoteknisk Kategori 3 (GK3) som är den mest komplexa. För GK3-projekt kräver regelverket Eurokod att oberoende granskare tillsätts som skall säkerställa att tredje mans intressen beaktas och att omgivande miljö inte påverkas. GK3-granskaren skall också analysera risker, identifiera kritiska moment under genomförandefasen och kontrollera att såväl proaktiva som reaktiva åtgärder utförs i erforderlig omfattning.

Så har också skett för Västlänken. Något som professor Göran Sällfors använder som argument för att lugna den ängsliga populasen i sin debattartikel ”Faktafel om Göteborgsleran skapar onödig oro” i GP 23 december 2017. De oberoende experterna skall genom GK3-granskningen säkerställa att byggandet inte orsakar någon skada.

Att Västlänkens bygghandlingar granskas av oberoende experter är givetvis utmärkt, men för att det skall vara någon mening med det måste förstås Trafikverket ta till sig av den kritik och de synpunkter som GK3-granskarna lämnar och justera bygghandlingarna därefter.

Jag ville veta vilka synpunkter GK3-granskarna haft på de byggmetoder Trafikverket tänkt använda för att minimera risken för skador på omgivningen så jag begärde att få ut alla deras granskningsrapporter.

Jag blev trevligt bemött och fick snabbt ut ett gäng ganska intressanta rapporter om schakt och spontning. Men eftersom jag är mest oroad över risken för grundvattensänkningar och sättningsskador ville jag få ut granskningsrapporterna om teknikområdena Tätning och Berg. Men se det fick jag inte för just dessa rapporter hade Trafikverket sekretessbelagt!

Eftersom Trafikverket har för vana att hemligstämpla handlingar de skäms över, som klimatkalkylen, förstod jag att dessa granskningsrapporter måste innehålla någon form av sprängstoff. Därför begärde jag ett myndighetsbeslut på deras vägran som jag kunde överklaga till kammarrätten. Jag krävde att de i beslutet skulle motivera varför rapporter från granskningar som syftar till att skydda tredje man skulle döljas för just tredje man.

Jag hade dock väldigt låga förhoppningar om att en sådan överklagan skulle ha någon effekt. Att låta våra domstolar granska Trafikverket har ju hittills varit som att låta AIKs hejarklack döma matchen. Se bara på miljödomstolarnas usla hantering av miljöprövningen där de tog större hänsyn till Trafikverkets påstådda stilleståndskostnader än till miljön.

Men jag ville ändå försöka.

Och för en gångs skull blev jag positivt överraskad när Trafikverket plötsligt hävde sekretessen på granskningsrapporterna för Tätning och Berg och mailade över allihop. De insåg väl att det inte gick att hitta på några trovärdiga skäl till att rapporterna skulle vara hemliga.

Efter att ha läst dem förstår jag varför Trafikverket ville dölja dem. De innehåller bitvis blytung kritik mot flera av de byggmetoder Trafikverket föreskrivit. Och vad värre är: det framgår tydligt av rapporterna att Trafikverket totalt ignorerat granskarnas kritik istället för att ta till sig av den och förbättra sina bygghandlingar. Det kanske värsta exemplet på detta, med de allvarligaste konsekvenserna, är kritiken mot Trafikverkets föreslagna metoder att täta berget för att undvika inläckage av grundvatten.

Denna typ av tätning görs med injektering, vilket förenklat innebär att man borrar ett antal hål i berget runt tunneln och pumpar in ett tätningsmedel som letar sig in i bergets sprickor och tätar dessa. Beroende på hur bra resultat man vill uppnå, dvs hur tät tunnel man vill ha, kan detta göras på olika sätt. Vid låga krav på täthet räcker det kanske med en uppsättning ganska glesa hål, vid högre täthetskrav måste man borra fler hål som sitter närmare varandra. Dessutom måste man borra kontrollhål för att kontrollera att tätningsresultatet är tillräckligt eller om ytterligare injektering måste utföras.

På grund av den känsliga omgivningen har Trafikverket själva krävt att det högsta täthetskravet, TK3 (2 l/min och 100 m tunnel) skall tillämpas för stora delar av Västlänken. För dessa delar måste injektering ske enligt motsvarande injekteringsklass IK3. Den föreskriver minst två injekteringsomgångar med överlappande täta hålmönster samt kontrollhål för noggrann mätning och uppföljning av läckage.

Detta är givetvis både svårt, jobbigt, tidskrävande och dyrt. Därför har Trafikverket helt sonika struntat i att föreskriva dessa metoder i bygghandlingarna för de aktuella sträckorna. Istället har man sagt åt entreprenörerna att injektera enligt de lägsta kraven, dvs en enda uppsättning glesa hål. Och vad värre är: Man har inte tagit fram något kontrollprogram med krav på mätmetoder och redovisning av uppnådd täthet. Alltså kommer man inte att ha en aning om ifall man lyckats täta något eller hur mycket.

Och som om det inte var nog med detta: Trafikverket har på flera ställen föreskrivit fel slags bruksblandning som tätningsmedel, samt angett ett för högt injekteringstryck vilket ger ett för stort flöde av bruksblandning. Detta innebär stor risk för ”jacking” dvs att man vidgar befintliga sprickor där bruksblandningen tränger in. Detta leder till att bruksblandningar som avses täta berget runt tunneln istället pumpas iväg bort från tunneln med stor risk att tränga upp i ovanförliggande jordlager med sättningsskador som följd.

Trafikverkets sätt att täta Västlänken är alltså att blunda och skjuta enstaka skott från höften med fel ammunition. Ett mer passande namn på projektet hade nog varit Värstläcken.

Alla dessa brister påtalas tydligt i granskningsrapporterna. Hade TrV agerat korrekt hade de rättat till felen i nästa version av de granskade bygghandlingarna så hade saken varit ur världen. Istället har man konsekvent ignorerat dem vilket framgår av att samma anmärkningar återkommer gång på gång i granskningarna. De har alltså inte åtgärdats mellan de olika revisionerna av bygghandlingarna. Att Trafikverket inte åtgärdat dessa allvarliga brister påpekas även explicit i granskningsrapporterna. Jag visar några exempel på detta i dokumentet jag bifogar i inlägget.

Att bygga västlänken efter de undermåliga bygghandlingar som gäller just nu vore oerhört oansvarigt. Risken för grundvattensänkningar och sättningsskador ökar givetvis kraftigt när man slarvar på ett icke fackmässigt sätt för att kortsiktigt försöka hålla en orealistiskt låg budget. Tyvärr är det med dessa bygghandlingar som grund entreprenaderna Haga och Korsvägen har upphandlats, det vill säga det är de billiga och slarviga byggmetoderna som entreprenörerna lämnat pris på.

Om Trafikverket nu skulle ändra bygghandlingarna och föreskriva de tätningsmetoder som krävs för att uppnå kraven skulle de behöva beställa dyra tilläggsarbeten av entreprenörerna. Det skulle medföra kraftiga kostnadsökningar och förseningar som skulle spräcka både budget och tidplan så det visslar om det. De löpande räkningarna skulle accelerera till galloperande, eller skenande.

Och eftersom bygghandlingarna inte anpassats till de skärpta täthetskraven i miljödomen är de nu ännu mer otillräckliga än när de GK3-granskades!

Trafikverket hoppas tydligen att konsekvenserna av deras byggfusk skall dröja så länge att det blir Någon Annans Problem, och att de uppkomna skadorna inte skall kunna gå att härleda till deras slarv. Ett i mitt tycke skandalöst beteende som borde vara ovärdigt en statlig myndighet. Ett nytt bottennapp.

Vi vet sedan tidigare att Västlänken inte löser några kapacitetsproblem, att byggets miljöförstöring aldrig kommer att kompenseras, att dess säkerhet är usel då den saknar räddningstunnlar, att den fraktar runt folk i underjordiska omvägar istället för till framtidens arbetsplatser och att bygget av den hämmar utbyggnad av kollektivtrafik samt utarmar stadens handel.

Nu vet vi även att Trafikverket tänker genomföra projektet utan att beakta tredje mans intressen och att sättningsskador kommer att inträffa med till visshet gränsande sannolikhet eftersom det anses för dyrt att ens försöka undvika dem.

Hur mycket sämre måste ett projekt bli innan det skrotas?

/Ulf

Ulf dokumentation finner du här

Lite om  geoteknisk granskning

Fyrvaktaren, Ja till trängselskatt och debattklimatet

FyrvaktarenEndast ett halvt dygn efter min krönika i GP, blev jag uthängd som ”våldsbenägen extremist” och jämställdes med NMR av en anonym S-skribent på Fyrvaktaren. Efter tre dagar kom en lam ursäkt, men Fyrvaktaren tar samtidigt ny sats och formulerar fler anklagelser. Det är inte första gången framträdande S-företrädare i samarbete med Ja till Trängselskatt anklagar mig och nätverket för mordhot. Nu räcker det.

Den 8 juli skrev jag, som inbjuden sommarkrönikör, denna text på GPs ledarsida.

http://www.gp.se/ledare/bulic-striden-om-v%C3%A4stl%C3%A4nken-d%C3%A4rf%C3%B6r-blev-den-s%C3%A5-het-1.6960271

Jag gav i texten uttryck för att det hårdare debattklimatet var överspelat. Det var fel. Innan dagen var till ända klättrade debatten ner i den hittills djupaste avgrunden. Den socialdemokratiska facebookkanalen Fyrvaktaren, en avknoppning från avsomnade Ny Tid, publicerade denna text (min rödmarkering):

”OLIKA MÅTTSTOCKAR FÖR VÅLDSBEJAKANDE NAZISTER OCH VÄSTLÄNKSMOTSTÅNDARE HOS GPs LEDARSIDA

 Det är tvära kast på GPs ledarsida. Ena dagen förkastas nazisterna som en ”våldsbenägen sekt” som man inte tycker hör hemma i Almedalen. Nästa dag upplåter man hela utrymmet på ledarsidan åt Västlänksmotståndaren Carin Bulic som vill hänga journalister och politiker i lyktstolpar.

 GPs ledarsidas hanteringen av våldsbenägna extremister är inte konsekvent skulle man lugnt kunna säga.

 I går skrev Alice Teodorescu så här om nazisterna i Almedalen: ”Varför dessa antidemokratiska representanter för en våldsbenägen sekt alls ska beredas tillträde till en så symboltyngd arena som Almedalen när de inte kan avhålla sig från att sabotera och skrämma andra deltagare förblir en gåta.”

 Beskrivningen borde gälla också för Bulic och GPs ledarsida. Om man vill ge utrymme åt någon motståndare till Västlänken, som GPs ledarsida för övrigt är en aktiv del av, skulle man ju kunna valt någon annan person än Bulic.

Att bemöta Bulics alla tokiga påståenden i sin text går tyvärr inte av utrymmesskäl. Också Facebook har sina begränsningar.

Fyrvaktaren konstaterar att Västlänken har genomgått den rigorösa utvärdering som krävs av så här omfattande infrastrukturprojekt. Alla politiska beslut är fattade i god ordning. Till det kommer en domstolsprövning som snart är avslutad.

Inför varje steg i de olika processen har Bulic och de olika organisationerna inom Västlänksmotståndet hävdat att deras påstådda sanningar om Västlänken nu ska komma fram och att processen då ska stoppas. I varje prövning har motståndarnas egna ihopkokade påståenden ställts mot verkligheten och verkligheten har vunnit.

Bygget har nu därför börjat på flera platser i Göteborg. Budgetarbetet går så bra att det är möjligt att bygga fyra spår vid stationerna i Haga och vid Korsvägen från start. Det ökar Västlänkens kapacitet från start till mer än vad de olika nyttokalkylerna har utgått ifrån.

Så nu kommer Västlänken inte bara kunna ta emot trafiken på ett framtida dubbelspår mellan Göteborg och Borås utan också på ett framtida dubbelspår längs Bohusbanan.

Utan Västlänken kommer inte en utökad trafik på dessa nya dubbelspår att nå Göteborgs central. Västlänken är därför förutsättningen för fortsatt utbyggnad av Västsveriges järnvägar. I alla fall om de ska nå Göteborgs central.

 När ska GPs ledarsida förstå att motståndet mot Västlänken bygger på ett hopkok av olika missförstånd som fått ett eget liv hos en mycket hängiven skara personer och som sprider dessa med frenesi till sin omgivning?

Fyrvaktaren 8/7 2018


Länk:

https://www.facebook.com/fyrvaktaren/photos/a.1007110596006336.1073741866.113241502059921/1934927969891256/?type=3&theater&ifg=1

Skribenten är anonym men sidan presenteras som socialdemokratisk. Kanske är det samma person som jag nämnde i krönikan, med tanke på vanan att koppla ihop västlänksmotstånd med nazism?

Som underlag för påståendet om min våldsbenägenhet hänvisas till en lösryckt kommentar från ur en Facebooktråd hösten 2017 där medias roll diskuteras. Jag uttrycker då att även media ska ”hängas” för sin undfallenhet att granska Västlänken.  Uttrycket ”hängas” är en metafor, möjligen mer vanlig i Stockholm än här. Metaforen förstår alla utom den som inte vill förstå.  Jag tror exempelvis ingen på allvar trodde att Erik Hamrén menade att han ville ha dödshjälp med det här uttalandet:

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/qnkabL/hamren-ska-ni-hanga-nagon–sa-hang-mig

Kommentaren skärmdumpades av personer inom i nätverket Ja till Tränselskatt (JATT) och har använt flitigt i deras förtalskampanj. Det står inget om lyktstolpar i kommentaren utan är något som Fyrvaktaren lagt till. Med tanke på att jag gör åtminstone ett dussin kommentarer i dagligen i vårt forum sedan fyra år, är det lite anmärkningsvärt att de inte hittat fler och grövre uttalanden med tanke på min påstådda våldsbenägenhet.

Det kan förresten noteras att media ”hängt” sig själva, vid vårens presseminarium på Pustervik där medierepresentanter erkände att de borde granskat Västlänken på det sätt GP gjort under våren 2018 mycket tidigare.  Därmed är den frågan avgjord.

Fyrvaktaren angriper mina ”tokiga påståenden” utan att ange några källor härför och följer sedan upp med egna påståenden helt tagna ur luften. Senare hänvisas till en text från JATT som källa. Problemet här är att denna text publicerades mer än ett dygn efter Fyrvaktarens inlägg.

I tråden under inlägget finns ett flertal kommentarer från ledande personer från JATT. JATT har nära kopplingar till främst Miljöpartiet men också till V, S och L samt har sponsrats av Västsvenska Handelskammaren. JATT-företrädarna tar inte avstånd ifrån nazi-kopplingen utan understödjer istället resonemanget med insinuanta kommentarer.

Ett stort antal personer protesterar i tråden. Min fråga och mitt krav på ursäkt förblev obesvarad i mer än två dygn.  Så till slut kom en ”halv pudel”.  (Innan JATT och Fyrvaktaren får för sig att detta uttryck innebär att jag vill dela hundar på mitten, kan jag meddela att även detta är en känd metafor och betyder ”ta tillbaka och be om ursäkt”.)

Fyrvaktarens lama ursäkt

I detta inlägg ber Fyrvaktaren till slut om ursäkt. Men det är en lam ursäkt. Och våldsanklagelserna tar ny sats:

”Fyrvaktaren ber om ursäkt 11/7 2018

 FYRVAKTAREN ÄR EN ERFARENHET RIKARE. VAD HAR BULIC OCH VÄSTLÄNKSMOTSTÅNDARNA LÄRT SIG?

 Alla som ger sig in i debatten om vårt samhälle har ett ansvar för tonen i den debatten. En debatt som är full med aggressiva ord och hatiska omdömen gör att debatten bara blir till för ett fåtal. De stora flertalet undviker då att ge sina synpunkter och idéer. Det gör att utfallet av samtalen om vår gemensamma framtid blir sämre eftersom färre har deltagit.

 Tyvärr är det så i dag i debatterna om bland annat migration och om infrastrukturen i Göteborg. Personer som inte räds att använda de hårda orden har tagit över dessa debatter i olika sociala medier.

 Fyrvaktaren ber därför om ursäkt för att ha bidragit till ett hårt tonläge genom att blanda in nazisters agerande i en text om Västlänken. Att blanda in nazisternas agerande i andra sammanhang än när det gäller deras egna vidriga och dödliga ideologi missuppfattas lätt. Därför är det bäst att hålla sig borta från att nämna nazism i andra sammanhang eftersom nazismen grymhet är så ofattbar. Det gjorde tyvärr inte Fyrvaktaren denna gången. Det har gjort Fyrvaktaren en lärdom rikare.

 Fyrvaktaren har däremot inte påstått att motståndare mot Västlänken är nazister. Fyrvaktaren ställde frågan varför GPs ledarsida behandlar nazister och Bulic på så olika sätt när de båda gjort uttalanden om att ha ihjäl politiker, offentliga tjänstemän och journalister.

 Förhoppningen är att också Bulic och andra motståndare mot Västlänken också blivit en erfarenhet rikare. Debatten om Göteborgs infrastruktur är värd ett bättre öde än att förgiftas av nedsättande omdömen om personer med andra åsikter än de egna. Och dödshot hör inte hemma i det offentliga samtalet.

 Det är extra viktigt i sociala medier att vara tydlig med vad man menar med det som man skriver. Detta eftersom ironi och tonfall inte kan utläsas i skrift. Det är därför som uttalandet från Carina Bulic, ledande inom motståndet mot Västlänken, om att hänga politiker, offentliga tjänstemän och journalister, som hon gjorde på Facebook i oktober 2017, inte kan tolkas på något annat sätt än just det som hon har skrivit.

 När Fyrvaktaren har kritiserat detta hotfulla uttalande har Bulic sagt att hon menade något annat. I stället för att politiker, offentliga tjänstemän och journalister ska hängas menar hon nu att de ska ”hängas ut”. Vad det innebär återstår för Bulic att berätta.

 Det som vi vet är att motståndare mot Västlänken under det senaste året har agerat så hotfullt vid sina demonstrationer utanför kommunfullmäktiges sammanträden i Göteborg att det nu krävs kravallstaket och vakter för att skydda ledamöterna som är på väg in till sammanträdena. Trots det har demonstranter fysiskt gett sig på förtroendevalda politiker.

 Men Fyrvaktaren är av den åsikten att varje människa, även Bulic, har möjligheten att ändra sig och då ska det respekteras.

 Vad det gäller synpunkter på det som Bulic framförde i sin krönika på GPs ledarsida hänvisar fortfarande Fyrvaktaren till den faktagranskning av artikeln som Ja till trängselskatt har gjort.

Fyrvaktaren 11/7 2018”

Fotnot: Påståendet om kravallstaket togs senare tillbaka, när även det visade sig vara taget ur luften. Två gånger på en vecka har alltså Fyrvaktaren vräkt ur sig ogenomtänkta påståenden och anklagelser som senare fått tas tillbaka, men ser sig ändå bemyndigad att ha synpunkter på mina metaforer.

Länk:

https://www.facebook.com/fyrvaktaren/posts/1940141942703192

Ursäkten godtas vad gäller nazikopplingen. Det är bra att även Fyrvaktaren till slut insåg att det inte är rimligt att jämställa motståndare till en tågtunnel med en våldsam nazistisk motståndsrörelse.

Men – texten i övrigt är fortfarande ett grovt och dessutom förnyat angrepp på mig och hela motståndsrörelsen.  Och det är som sagt inte första gången, men vi fördjupar oss inte i det. S och JATT vet precis vad jag syftar på.

Vi har undvikit att dra växlar på detta utan istället fortsätta ägna oss åt att granska Västlänken. Västlänksförespråkarna väljer att istället granska oss. De har fortsatt försöka misskreditera oss, brunmåla oss och utmåla oss som våldsamma. I synnerhet Mats Lövgren och jag utsätts regelmässigt för omfattande personangrepp och regelrätt näthat.  Det läggs enorm energi på att lusläsa alla inlägg och kommentarer från våra 7500 medlemmar i hopp om att hitta något att använda emot oss.  Med tanke på det är skörden rätt mager.

Den uppmärksamme har så här långt i texten noterat att jag undvikit att namnge en enda person. Det beror på att det är vår policy att inte göra det när det inte har särskild betydelse. Stoppa Västlänken är inte intresserad av personangrepp, vi är intresserade av fakta. För ja-sidan gäller det omvända.

Inga våldsamheter

Tre succéartade demonstrationer med flera tusen deltagare har genomförts, under total värdighet. Om den senaste, med minst 10 000 deltagare kunde vi läsa:

”Richard Sörensen fortsätter och säger att det var länge sedan han upplevde ett lika långt tåg. Men trots det stora antalet deltagare så har det varit en lugn demonstration, säger han.

 – Det har varit en lugn och fin demonstration. Vi har inte haft några problem alls. Det enda vi har behövt göra är trafikreglering. ”

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/minst-10-000-personer-deltog-i-demonstrationst%C3%A5get-1.4615071

Debattklimatet – om vi vänder på steken

 Är det då motståndarsidans fel att debatten är hätsk? Låt oss för ett ögonblick vända på steken.

Kan ni tänka er att Vägvalets eller Demokraternas officiella facebookkanal skulle publicera en text där en frontfigur för JATT jämställs med AFA och utmålas som våldsbenägen? Kan ni tänka er att Mats Lövgren, Jan Sylvan och jag skulle gilla inlägget och understödja det med insinuanta påståenden och en text på vår webbsida? Och att Martin Wannholt eller Claes Westberg skulle uttrycka sitt gillande över detta?

Nej. Det skulle helt enkelt inte hända. Vi vet det. Våra följare vet det.  Ja-sidan inser det också, men önskar det vore annorlunda.

Ja-sidan vägrar debattera fakta

 Vi redovisar regelbundet nya fakta, alltid med källor hämtade från Trafikverket, kommunen eller andra offentliga handlingar. Vi möts regelmässigt av lögnanklagelser.

Mats Lövgren och jag har ett flertal gånger ställt oss till förfogande för offentlig debatt. Det vore ju den enklaste sak i världen att överbevisa oss om allt vi påstår är konspirationsteorier. Varken politiker eller JATT har tagit chansen att överbevisa oss ansikte mot ansikte.

Om Västlänken byggs har vi ändå vunnit

 Enligt senaste SIFO-undersökningen har alla partier som står bakom Västlänken (utom V) sedan beslutet 2010 tappat mellan en fjärdedel och hälften av sitt stöd i Göteborg. S har halverat sitt.

Fyrvaktaren pratar om att ”ta lärdom”. Nu har S, MP och deras allierade gjort samma misstag i åtta år och de fortsätter på samma väg. Om Fyrvaktarens text och hur den bemöttes är symptomatiskt för västlänksalliansens kommunikation med väljarna lär raset fortsätta i tangentens riktning.

På årets första dag skrev Ann-Sofie Hermansson följande:

”Låt oss framställa våra meningsskiljaktigheter på ett rakt och ärligt sätt. Låt oss tillsammans se till att hitta rätt i det utvecklingssprång som staden nu är inne i. Göteborg har ingenting att vinna på en massa destruktiv pajkastning. Göteborgarna har ingen som helst nytta av en massa osaklighet, skenmanövrar och faktaresistens.”

https://www.expressen.se/gt/debatt-gt/det-nya-goteborg-kan-inte-byggas-pa-populism/

Vackra ord som vi till 100 procent instämmer i, men uppenbart helt tomma.

Vare sig Västlänken byggs eller inte, kan ingen undkomma verkligheten.  Byggs den kommer det vi påstått visat sig stämma. Framtiden kommer ge dem som hållit sig till fakta rätt och domen kommer bli hård över faktaförnekarna och reklammånglarna.  Även om de knappast kommer ”hängas i lyktstolpar”.

Vi i Stoppa Västlänken Nu tar kål på floskler och myter, inte på människor. Vårt vapen är verifierbara fakta ur offentliga dokument. Ja-sidans vapen är förtal, misstänkliggöranden, näthat och ryktesspridning. Debatten om debatten är nu avslutad för vår del. Jag förväntar mig inga mer ursäkter, men vi i nätverket förväntar oss att slippa utsättas för fler anklagelser och förolämpningar av detta slag. I synnerhet från Sveriges än så länge största parti och dess lokala företrädare – vilka i hög grad avlönas av bland andra våra medlemmar.

/Carina

Fotnot: Den som vill jämföra fakta kan jämföra JATTs källor och bemötande av min krönika med de källor jag använt. JATTs källor är alltså den utställningshandling jag i min krönika förklarat som missvisande, på grundval av innehållet i protokollen från järnvägsutredningens styrgrupp, vilka JATT väljer att inte publicera. Detta leder till ett märkligt cirkelresonemang. Var och en bör därför läsa både utställningshandlingen och protokollen för att bilda sin egen uppfattning.

https://jatrangselskatt.se/2018/07/09/faktakollen-14-carina-bulics-gastkronika-i-gp/

http://stoppavastlanken.nu/kallor-och-fortydliganden-till-carina-bulics-sommarkronika-i-gp/

”Varför valde de inte Korsvägen?”

”Varför valde de inte Korsvägen?”” Bara Korsvägen ” är det av järnvägsutredningens alternativ som det talas minst om. Men var det egentligen det bästa? Det här är en text om hur i synnerhet Mölndal, Borås, Landvetter Flygplats, Liseberg, Region Halland, Riksantikvarieämbetet men också alla vi andra blivit förda bakom ljuset. Och om det i mina ögon allra mest anmärkningsvärda i protokollen från styrgruppen…

En av Agatha Christies böcker heter ”Varför bad de inte Evans?” och handlar om en man som hittas svårt skadad och bara hinner säga dessa ord innan han dör. Naturligtvis blir de orden nyckeln till att hitta mördaren. Om jag skulle hittas döende idag skulle troligen mina sista ord troligen bli ”Varför valde de inte Korsvägen?”.

När bitarna föll på plats…

Vi som gräver i dokument; läser myndighetsyttranden, utredningar och planhandlingar, har länge lagt ett jättestort pussel med tusentals bitar. När minnesanteckningarna från järnvägsutredningens styrgruppsmöten blev kända föll många bitar på plats. Idag vet vi att Banverket faktiskt inte förordade Haga-Korsvägen, att politikerna utövade påtryckningar för att driva igenom denna sträckning och att de beslutsunderlag som regeringen baserade sitt tillåtlighetsbeslut på inte speglade järnvägsutredningens verkliga resultat.

Den i princip enda frågan som inte jag ännu har svar på är just varför inte politikerna kunde tänka sig en tunnel med bara en station vid Korsvägen, eller att åtminstone låta utreda den ett litet tag till, givet vad som framkom i slutskedet av järnvägsutredningen.

Västlänkens projektledare Bo Larsson har bekräftat att Banverket förordade Korsvägen i detta skede (i denna podd från den 28 juni https://www.blubrry.com/nasta_hallplats/35141722/12-vstlnken-det-handlar-om-framtiden/ )

Okända utredningsresultat

Av minnesanteckningarna framträder tydligt bilden av Banverket som försöker gå politikerna till mötes och hitta nyttan med en station i Haga, utan att lyckas. Inte heller för stationen vid Korsvägen konstaterades mer än marginell nytta.

Våren 2007, i slutskedet av järnvägsutredningen för Västlänken, pågick parallellt förstudien i projektet Almedal-Mölnlycke, det vill säga den del av Boråsbanan/Götalandsbanan som skall ansluta till Västkustbanan och eventuellt Västlänken i Almedal. Till skillnad från utredningen om Västlänken, tittade Almedal-Mölnlyckeprojektet på gränssnittet mellan de båda järnvägarna. Man insåg att det skulle bli dyrt och krångligt att ansluta både Västlänken och Boråsbanan i samma punkt i Almedal och tittade därför på alternativa lösningar.

Möjligt att skona Liseberg

Snart framkom att en enklare skonsammare och billigare lösning var att dra järnvägen från Mölndals station, under dalgången och in i Safjället (höjden väster om Mölndalsåns dalgång), hela vägen in till Korsvägen eller Chalmers. Det hade geotekniska fördelar, sparade utrymme i Almedal och skonade helt Liseberg, Mölndalsån och E6. En tunnel via Safjället kunde kopplas ihop med Västlänkenalternativen Haga-Chalmers och bara Korsvägen, men inte med Haga-Korsvägen.

Besparingen för Almedal-Mölnlycke låg i häradet 1-1,5 miljarder då (idag cirka 4-6 miljarder) samt cirka 1-1,5 minuter snabbare restid till Landvetter/Borås.

Möjligt att bygga skonsamt

Samtidigt hade utvecklingen av så kallad tunnelborrmaskin (TBM) gått framåt. TBM är en metod att borra tunnlar under jord där tunneln grävs/borras av en stor cylinder och direkt tätas och förses med betonglining. TBM används till exempel vid metro-bygget i Köpenhamn. Ni som varit där de senaste åren har säkert noterat att det är schakt vid de kommande stationerna men inte däremellan.

Med TBM hade tunneln kunnat dras från Korsvägen under Heden, under Trädgårdsföreningen och tvärs under säckstationen samt utanför Skansen Lejonet – utan att det hade märkts på ytan. Dessutom hade den planskilda anslutningen i Olskroken kunnat lösas med dubbla tunnlar med TBM vilket hade gett i princip dubblad kapacitet. Kostnaden blev också nästan en halv miljard lägre än med ”cut & cover”, det vill säga öppna schakt.

På Korsvägens pluskonto fanns nu:

  • En total besparing på 2 miljarder (uppskattat 2007)
  • Problemet med anslutning till framtida Boråsbana via Mölndal löst
  • Byggnation utan öppna schakt utom för entrébyggnader
  • Operalänken kunde därmed byggas direkt
  • Högre kapacitet
  • Lättare skapa nya framtida anslutningar
  • Bättre placerad Centralen-station rakt under fjärrtågen
  • Inget intrång i Liseberg eller Almedal
  • Inget intrång i Haga eller Älvstranden och därmed inte i fornlämningar
  • Övriga fördelar som minimal trafikpåverkan, mindre transporter, mindre massvolymer mm

Utöver detta hade ett flertal remissinstanser, redan utan kännedom om dessa fördelar, förordat alternativ Korsvägen; bland andra Riksantikvarieämbetet, Borås Stad, Mölndals Stad, Köpmannaförbundet, Hallandstrafiken och Järnvägsfrämjandet. Länsstyrelsen yttrande är särdeles ambivalent; här radas den ena fördelen efter den andra upp för alternativ Korsvägen men slutklämmen är att ”vid en sammantagen bedömning” rekommenderas trots allt alternativ Haga-Korsvägen.

Att särskilt notera i sammanhanget är att även Stadsbyggnadskontoret (= Göteborgs Stad!) ansåg att Korsvägen var bättre än Haga-Korsvägen på lång sikt på grund av bättre framtida utbyggnadsmöjligheter.

Liseberg hade motsatt sig alternativ Korsvägen i den sträckning som presenterades i utställningshandlingen, där den skulle göra intrång i södra delen av Liseberg, medan Haga-Korsvägen skulle dras i Örgrytevägen och därmed bara beröra entrén. Det var först i ett senare skede som det visade sig att det var för riskabelt att gräva schakt i Örgrytevägen på grund av stabiliteten för Gothia-tornen och schakten fick istället dras rakt igenom Liseberg.

Fotnot: Förstärkningsalternativet fanns fortfarande med i järnvägsutredningen, men då Göteborgs stads detaljplaneprogram ställdes ut exakt samtidigt och utelämnade Förstärkningsalternativet, beaktas detta inte alls utav flertalet remissinstanser då de lämnade samma yttrande i båda samråden. Som tidigare avslöjats av vårt nätverk, hade Göteborgs Stad vägrat att ställa mark till förfogande för Förstärkningsalternativet eftersom det ”inte är en västlänk”.

Haga-Korsvägen ett renodlat politiskt beslut

Banverket föreslog nu att alternativ Korsvägen skulle behållas i utredningen ett tag till. Här kan man tycka att med så uppenbara fördelar för detta alternativ, som ju ändå var ”en västlänk”, så borde ju även politikerna samtyckt till att slutföra utredningen. Det hade ju tidigare i utredningen visat sig att en station i Haga hade begränsad nytta och gav stora problem.

Men nej, politikerna ansåg inte att dessa nya fakta eller ens att Stadsbyggnadskontorets synpunkter ändrar på ”det politiska ställningstagandet för Haga-Korsvägen”. Stadens representanter meddelade att man inte behövde fundera mer, ”det kommer alltid nya pusselbitar”.

Protokollet avslutas med ”Slutsats: Den politiska ståndpunkten är fortfarande att välja Haga-Korsvägen”. Denna mening motbevisar därmed alla påståenden om att Haga-Korsvägen var ett professionellt ställningstagande som baserats på utredningsresultaten.

Innebär detta att Korsvägen är det bästa alternativet?

Detta låter jag vara osagt. Det är onekligen en fördel att kunna dra nya spår från Mölndal till Göteborg utan att göra nya intrång i Mölndalsåns dalgång med allt vad det innebär (se debattartikel http://www.gp.se/debatt/v%C3%A4stl%C3%A4nken-ett-s%C3%A4nke-f%C3%B6r-ny-j%C3%A4rnv%C3%A4g-till-bor%C3%A5s-1.6589578  där jag beskrivit vad detta innebär) Det är också en dyr lösning, om än väsentligt billigare och miljövänligare än kröken via Haga. Restiderna hade blivit väsentligt kortare.

Å andra sidan var utredningen inte färdig när denna sträckning avskrevs. Det är mycket möjligt att denna sträckning hade gett andra problem som vi idag inte känner. Nyligen har det till exempel visat sig att Korsvägen inte kan bli den bussnod som det var tänkt; alla bussar ryms helt enkelt inte utan ska istället stanna vid Lisebergsstationen (ja, just den som ska stänga när Västlänken öppnar…). Ur det perspektivet vore det kanske bättre att istället damma av Förstärkningsalternativet och kanske dra Boråsbanan på Kallebäckssidan av E6 istället…

Jag kan bara konstatera två saker:

1) Hade Västlänken byggts via bara Korsvägen med TBM hade i vart fall inte jag lagt någon kraft på motståndsrörelsen. Jag är tämligen säker på att motståndet hade varit ganska marginellt. Jag tror inte att tiotusentals hade demonstrerat på Avenyn. Beslutet hade gått att motivera och gett omedelbara fördelar ihop med Boråsbanan, som kanske redan hade varit igång eftersom den blivit väsentligt enklare och billigare. Eftersom en sådan lösning löst upp flera flaskhalsar och rimligen varit mycket mer lönsamt, är det också troligt att Banverket själva pekat ut den för statlig finansiering, varför trängselskatt inte hade varit nödvändigt.

2) Politikerna valde medvetet bort en lösning som hade skonat hela Göteborgs innerstad OCH gett bättre kapacitet till lägre kostnad – allt för en station i Haga.

Den rubricerade frågan gnager därför i mig. VARFÖR var stationen i Haga så viktig att politikerna valde den, trots att precis alla fakta talade emot den? VARFÖR var den så viktig att de inte ens kunde tänka sig att hålla utredningen öppen ett tag till? VARFÖR satte de inget värde på att skona parker, kulturmiljö, miljö och handel? VARFÖR tyckte de att en station i Haga var viktigare än att ta ett jättekliv mot en järnväg till Landvetter och Borås? VARFÖR räckte det inte

Källor:
Ovanstående avhandlades i huvudsak på styrgruppens möten 2006-11-23, 2007-05-09 och 2007-06-14. Samtliga protokoll finns att läsa här:

http://wiki.stoppavastlanken.nu/doku.php?id=dokument_fran_styrgruppen_foer_vaestlaenken_2003-2007

/Carina

Källor och förtydliganden till Carina Bulićs sommarkrönika i GP

sommarkrönikaDen 8 juli skrev undertecknad denna sommarkrönika som inbjuden kolumnist på GPs ledarsida:
http://www.gp.se/ledare/bulic-striden-om-v%C3%A4stl%C3%A4nken-d%C3%A4rf%C3%B6r-blev-den-s%C3%A5-het-1.6960271

Vi har nåtts av information att innehållet i krönikan på sina håll avfärdats som ”konspirationsteorier” och tomma påståenden. Därför publicerar vi här källor och redogör mer utförligt för bakgrunden till innehållet i krönikan. Alla verkar inte ha förstått att en krönika har ett begränsat antal tecken, varför det inte finns utrymme att ange källor i texten. Eller så vill man kanske bara skjuta den budbärare som rubbat ens världsbild? Nåväl, här kommer de klargöranden och källor som inte fick plats i krönikan.

De ”två nya partierna” avser Vägvalet, som bildades 2010 av Theo Papaioannou med flera, samt Demokraterna som bildades 2017 av Martin Wannholt med flera. Båda partierna har ett stopp för Västlänken högst upp på sin politiska agenda.

”Göran Johansson gjorde upp om Västsvenska Paketet… över en kopp kaffe” samt utsagan om ”stämning som på en Grammisgala” är hämtade ur GPs artikelserie om Västlänken, som inleds med en intervju med Göran Johansson själv:

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/arkiv-gp-s-christer-l%C3%B6vkvists-granskning-av-v%C3%A4stl%C3%A4nken-1.640766

Den därpå följande beskrivningen av debatten från 2010 och framåt är min egen betraktelse. Jag har följt debatten sedan 2010, först i medier och sedan 2014 som admin i Stoppa Västlänken Nu samt under två år som moderator på Skona Göteborgs facebooksida. Dessutom har jag själv deltagit i ett flertal skriftliga och muntliga debatter.

Den s-märkta skribenten som viftade med en hakkorsflagga tänker jag förstås inte namnge. Inlägget gjordes i Facebookgruppen Ja till Västlänken den 24 november 2016. Inlägget ledde till interna strider och gruppen stängdes strax därefter. Det skapade en viss uppståndelse även utanför Facebook och uppmärksammades bland annat på GPs ledarsida som fram till denna tidpunkt uppfattats som relativt ”västlänksvänlig”.

”Vittnesmål har sipprat ut om att frågan är infekterad…” bygger på dels GPs artikelserie, ovan länkad, dels GPs granskning våren 2018 http://www.gp.se/nyheter/gp-granskar/anst%C3%A4llda-inom-trafikverket-s%C3%A5gar-v%C3%A4stl%C3%A4nken-1.5603728 men också de många vittnesmål vi i ledningen för motståndet får höra emot från källor inifrån, liksom från pensionerade tjänstemän. Dessa vill inte träda fram, just på grund av att frågan är så infekterad, så dem skyddar vi förstås.

”Göteborgs Stad reserverade redan på 1990-talet mark för en tågtunnel via Haga och Korsvägen”. Denna benämndes ”Centrumtunneln”. Mikael Bigert (tack, Mikael!) har utförligt redogjort för turerna här:

http://stoppavastlanken.nu/vastlanken-historien-om-ett-politiskt-projekt-utan-forankring-i-verkligheten/

I Göteborgs Stads översiktsplan för 1999 är tunnelsträckningen också reserverad. Den finns dock bara i pappersform på Stadsbyggnadskontoret.

”2001 började Banverket att förutsättningslöst utreda…” bygger på namnen på och innehållet i Idéstudien (2001): ”Idéstudie för Göteborg C”, samt Förstudiens första samrådsbroschyr: ”Förstudie, Göteborg C – Almedal”. När rapporten från förstudien publicerades hade studien bytt namn till ”Västlänken – en tågtunnel under Göteborg. I järnvägsutredningen beskrivs Haga-Korsvägen genomgående som huvudalternativ.  Rapporterna finns här under fliken Arkiv: https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/

Innehållet i protokollen från styrgruppen för järnvägsutredningen talar för sig självt. Det sista protokollet bifogades begäran om tillåtlighet till regeringen 2012, men övriga kom till vår kännedom och begärdes ut av nätverket under senare delen av 2016. De finns att ladda ner här:

http://wiki.stoppavastlanken.nu/doku.php?id=dokument_fran_styrgruppen_foer_vaestlaenken_2003-2007

Banverkets årsredovisning för 2007 finns här:

https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10315/RelatedFiles/100245_banverkets_arsredovisning_2007.pdf

”Men när projekteringen inleddes kom de olösta problemen från 2007 upp på bordet…” Detta bygger på dels kapacitetsutredningen 2011-05-23 (ännu opublicerad, vi kommer snart att publicera den), vad gäller kapaciteten anslutningarna i Olskroken Planskildhet och Almedal.  I begäran om tillåtlighet biläggs ett PM (TRV 2011/6195) som vidrör utredningen, men inte dess verkliga resultat.

Konflikten i Almedal beskrev jag mer utförligt i denna debattartikel nyligen:

http://www.gp.se/debatt/v%C3%A4stl%C3%A4nken-ett-s%C3%A4nke-f%C3%B6r-ny-j%C3%A4rnv%C3%A4g-till-bor%C3%A5s-1.6589578

Trafikverket anger i begäran om tillåtlighet att en revidering av korridoren gör att påtaglig skada på fornlämningar (riksintresse för kulturmiljö) längs Älvstranden kan undvikas, fast detta inte är fastställt. Riksantikvarien vill ha närmare utredning.  Turerna framgår av i huvudsak beredningsremissen vid tillåtlighetsprövningen, finns här under Aktuella handlingar (scrolla ner en bit), men också av granskningsutlåtandet för järnvägsplanen (finns ej digitalt).

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/

Vad som inte nämns i dokumenten är att korridoren gjorts så mycket smalare att parallell räddningstunnel inte ryms, något som angetts som en förutsättning för hela Västlänken i dokumenten.

Riksrevisionens rapport finns här:

https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b30018/1518435476639/Bilaga%201_Underlagsrapport_fallstudie_20121206.pdf

”Regeringen ställde inga frågor” baseras på att det vid förfrågan inte hittats någon skriftväxling eller kompletteringar utöver de dokument som Trafikverket själv tillhandahåller på länken ovan.

Om remissinstansernas invändningar och val att inte delta i processen:

Detta framträder vid en jämförelse mellan remissen på 1) järnvägsutredningen (2006), 2) beredningsremissen vid tillåtlighetsprövningen 2012, 3) samrådsredogörelser för järnvägsplanen samt 4) granskningsutlåtandet för järnvägsplanen (finns endast i pappersform) 5) dagboksblad från mark- och miljödomstolen i mål M638-16 där några myndigheter avböjt att delta trots att de är uppsatta som motpart. Bland de myndigheter som ”hoppat av” längs vägen kan nämnas Boverket, Naturvårdsverket, MSB och Riksantikvarieämbetet.

1,2 och 3 finns också på nedanstående länk. Vissa yttranden finns bara som sammanfattning. Jag har begärt ut dem i sin helhet från Trafikverket. Det är väldigt många sidor men jag har läst dem i samband med att jag gjorde utredningen inför Skona Göteborgs yttrande till mark- och miljödomstolen.

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/

”De undansopade problemen har fått lösas med halvmesyrer” syftar på bland annat vändspåret i Almedal, senare avsmalning av stationerna i Haga och Korsvägen, borttagandet av halva räddningstunneln för att skona fornlämningar (utan att lyckas) samt att tunneln bara klarar åtta genomgående tåg istället för angivna 18, samt fyra till åtta som måste vända på Korsvägen. Till detta kan läggas den grunda placeringen av station Centralen samt att säckstationens samtliga spår måste behållas.

/Carina

Hur kom vi hit? – Gästkrönika vid första spadtaget av Gunnar Lindgren

Dagen för det symboliska första spadtaget närmar sig. Trots att kommunstyrelsens ordförande ännu inte lyckats att förklara nyttan med Västlänken så är det uppenbarligen med stolthet hon kommer att närvara vid denna ceremoni. I runda tal är, enligt SOM-institutet, ungefär hälften av invånarna i Göteborg mot bygget och en fjärdedel för. Och som Gunnar skriver: Ett nytt parti i form av Demokraterna har bildats som en efterdyning av den märkliga processen kring Västlänken. Lite som när Vägvalet tog strid mot Trängselskatten inför valet 2010.  Man undrar verkligen hur det ser ut med demokratin i Göteborg!

/Redax


Hur kom vi hit? - Gästkrönika vid första spadtaget av Gunnar LindgrenJag läser om att en ceremoni ska hållas inför första spadtaget för Västlänken. Det är givetvis ett hån mot den växande majoritet medborgare som är motståndare till att Västlänken byggs. Det är också ett hån mot den svenska förvaltningskulturen, eftersom frågan inte är avgjord rent juridiskt. Om inte frågan hamnar hos Högsta Domstolen är det en rättsskandal. Och om Högsta Domstolen ger OK för Västlänken, trots alla brott mot miljölagar, föreskrifter och regeringens tillåtlighetskrav, och trots dess bevisade oöverträffade samhällsekonomiska onytta, är det en GIGANTISK rättsskandal.

Det är uppenbart att politikerna i Västlänkskartellen fortfarande tycker att Västlänken är en bra idé. Hur är det möjligt? Hur är det möjligt att KS-ordföranden tror att Västlänken gör att man tar sig fortare och lättare runt i stan, att det blir färre störningar och plats för stadsutveckling, och att sårbarheten i tågsystemet minskar? Hur är det möjligt att M-ordföranden tror att Västlänken ger fler sätt att resa runt mellan stadsdelarna? Hur är det möjligt att MP-ordföranden tror att Västlänken ger bättre miljö? Hur är det möjligt att V-ordföranden tror att Västlänken ger snabbare resor till och från Göteborg och att göteborgarnas resor inom staden förenklas? Hur är det möjligt att KD-ordföranden tror att Västlänken kommer att bidra till en större arbetsmarknad och till ökad kapacitet i tågsystemet runtom Göteborg? Hur är det möjligt att L-ordföranden tror att Västlänken gör att ”vi ska bli av med säckstationen på Göteborgs central”? (Alla dessa förmodade men missuppfattade effekter av Västlänken har uttalats i pressen.)

Hur kan dessa personer ha en så annorlunda syn på saken än den jag själv har? Jag tror det har gått till så här:

1. UPPENBARELSEN: Konsultpredikningar med hallelujastämning om åttamiljonersstaden, regionförstoring, den kreativa klassens välsignelsebringande effekter etc.

2. FÖRSLAGET: Inventering av behov av infrastrukturlösning (där Västlänken stoppades in som en förhandlingsbit). Utformande av lösning kombinerad med möjlighet till finansiering (Västlänken som en del av VSP, finansiering med trängselskatt).

3. KOMMUNIKATION TILL POLITIKERNA om vad Västlänken skulle ge: Kortare restider, tätare turer, ökad kapacitet, regionförstoring, fler skulle välja tåget istället för bilen, bättre miljö etc. Allt som politikerna ville höra! Såvitt jag förstår gjordes här ingen kritisk granskning av de effekter som uppenbarligen uppstår: längre restider, ingen ökad turtäthet, marginellt ökad kapacitet på Centralen men oförändrad kapacitet på linjerna in mot staden (där proppen finns), regionförminskning till följd av ökad frånvarotid från hemorten, försämrad restidskvot av samma anledning och därmed ökad attraktivitet för att välja bilen, negativ samlad miljönytta under bygg- och användningsperioden. Med andra ord: För politikerna beskrevs Västlänken med ord som politikerna ville höra.

4. UPPTÄCKTEN AV ETT VÄXANDE MOTSTÅND, som gav den överraskande effekten att en framtvingad folkomröstning gav en klar majoritet mot trängselskatter och säkerligen också Västlänken. Det överraskande valresultatet gjorde att vi som var motståndare till Västlänken upptäckte att vi inte var ensamma – vi var i majoritet redan då.

5. KONSULTERANDE AV KOMMUNIKATIONSKONSULT, som föreslog acceptansmarknadsföring.

6. LEVERANS av kommunikationskonsulten i form av acceptansmarknadsföring. I brist på verkliga, dokumenterade fördelar att kommunicera fanns inte underlag för att skapa förståelse med information. Istället tvingades man välja propaganda, med budskap som ”snabbare resor, tätare turer, större arbetsmarknad, bättre miljö, en grön och nära storstad” och med bilder av avslappnade människor i försommargröna miljöer, där exempelvis perrongen vid Station Haga synes ligga 10 meter ner fast den kommer 25 meter under markytan.

7. KONSUMTION AV PROPAGANDA. När politikerna tar del av den propaganda som konsulterna har producerat gör de den till sin egen kunskap. De tror på sin egen propaganda!

8. ÖKANDE MEDVETENHET hos allmänheten om projektets nackdelar. Detta har beskrivits bra av Trafikverket efter deras opinionsundersökningar: ”Ju mer man vet om Västlänken, desto mer negativ blir man.” Detta är resultatet av demonstrationer, växande grupper mot Västlänken, massor av kritiska artiklar av experter och andra medborgare, och av självständigt tänkande göteborgare. Och med det heroiska arbete som har utförts av olika grupper i olika gränssnitt – i möten med medborgare på stan, i grupper på Internet, i debattartiklar och insändare etc, så ökar hela tiden motståndet mot Västlänken. Budskapen var: ”Göteborg kan mycket bättre.” ”Bättre kollektivtrafik för göteborgarna.” ”Stoppa Västlänken, utred alternativen.” Och, när inte detta gick fram, ”Västlänken eller väljarna?” Nu började det brännas.

9. SLUTENHET I STADSHUSET. Det är antagligen en medveten strategi att inte tala om Västlänken, och att inte ställa upp på debatter med meningsmotståndare (trots att man sagt att man alltid ställer upp). Medborgarförslaget om en hearing i frågan spolades. En annan strategi är ”speed-dating-principen” – istället för att allmänheten ska kunna ställa frågor som besvaras inför ett auditorium mötte politiker medborgare en-till-en vid olika evenemang – i Nordstan, vid Stora Teatern, och idag aktuellt vid Trafikkontorets information till näringslivet om trafiksituationen i innerstaden. På så vis minskar kontaktytan mellan politiker och medborgare.

10. HOT OM MAKTSKIFTE. Med Demokraterna har vi fått ett nytt parti att välja, och därmed finns flera partier som vill gå samman och stoppa projektet. Detta är helt möjligt, till skillnad från vad en del politiker och andra har påstått i debattartiklar.

11. ARROGANS OCH MAKTFULLKOMLIGHET. Jag tror faktiskt att politikerkartellen egentligen hade önskat ett nej till Västlänken från MMD och MMÖD. Då hade de kunnat dra sig tillbaka med hedern i behåll och skyllt på att Trafikverket inte kunde leverera. Nu måste de löpa linan ut. Därför står de där med spade i handen och gräver det första spadtaget för Västlänken. De står med slipsen i brevlådan! Jag undrar vad de tänker. Kanske undrar de hur stora mandatförlusterna blir i valet. Hmm… Demokraterna fick 16 procent i SIFON… 18 procent hade inte bestämt sig, det innebär… hmmm… netto 20 procent av rösterna… 16 mandat… gräv du, Ann-Sofie… nej inte ska väl jag, du kan gräva, Johnny… nej, du först…

Så idag befinner vi oss i en situation där politikerna tycker att medborgarna är besvärliga och där man använder propaganda för att få folk att tycka som man vill, och där man lierar sig med byggkapitalet. (Läs mer i Colin Crouchs bok Postdemokrati!)

Därför är det så upplyftande att se att det snabbväxande pragmatiska sakfrågepartiet Demokraterna, med dess kompetenta sakfrågegrupper inom alla stadens politikområden och fritt från rikspolitikens ideologiska skyttegravskrig, har fått ett så stort gensvar på denna korta tid. Göteborgs kommunalpolitik behöver sannerligen förnyas!

/Gunnar

Ovanligt många anbud från utlandet, eller? Mats Lövgren analyserar.

Ovanligt många anbud från utlandet, eller? Vi kunde strax före nyår läsa i GP påståendet om att det internationella intresset för att bygga Västlänken skulle vara stort: ”Ovanligt många av de anbud som lämnats in har varit från företag och konsortium med kopplingar till andra länder än Sverige” (GP 30/12-2017).

Nja, det är en sanning med modifikation.

Projektet är indelat i ett antal delprojekt: Station Centralen, Kvarnberget, Station Haga, Station Korsvägen. Därtill har vi Olskroken Planskildhet samt BEST, som är spår, elektricitet och signalsystem. Hittills har det kommit in anbud till alla utan BEST.

Trafikverket har för Västlänken aktivt sökt internationella byggbolag då de säger sig vilja få in internationell kompetens samt att de svenska bolagen anses vara för små. Det berättar det strategidokument som myndigheten har för projektet tagit fram, Upphandlingsstrategi Projekt Västlänken, vilket vi har berättat om tidigare.

I det läser vi att Trafikverket har uppvaktat 23 byggbolag från 11 länder, varav endast fem var svenska. Av de 23 var det två från Frankrike och det ansågs för få så det gjordes en ny runda med dem vilket enligt dokumentet skulle ”lockat många entreprenörer” (inget franskt bolag kom sedan ändå att lämna anbud).

Nu finns ju facit, anbuden har kommit in och byggbolag har valts ut. Och det ger oss väldigt intressant information.

Först är det lämpligt att återvända till Västlänkens budget och dess kalkyl. Även den har vi skrivit om tidigare. Den berättar de risker och möjligheter som finns om att budgeten hålls eller inte. Om byggbolag och anbud ser den det som en fördel ifall det är många som ser projektet som intressant och att det kommer in många anbud. Då blir det hög konkurrens om kontrakten och priserna pressas. En risk är det omvända samt att det skulle råda högkonjunktur.

Även ifall det är många som sades intresserade att få vara med, använde Trafikverket sig av prekvalificering. Det vill säga att de valde ut de bolag som tilläts lämna anbud per delprojekt.

– Olskroken Planskildhet: fyra bolag prekvalificerades varav två svenska, ett italienskt och ett spanskt.
– Station Centralen: fem prekvalificerade bolag varav två svenska, två tyska och ett italienskt/turkiskt konsortium.
– Station Haga: fem prekvalificerade bolag varav två svenska, ett finskt, ett tyskt och ett italienskt/turkiskt konsortium.
– Station Korsvägen: två svenska, ett norskt, ett tjeckiskt och ett italienskt/turkiskt konsortium.

Strategidokumentet berättade att Trafikverket hade initialt haft dialog om Västlänken med fem svenska bolag och i praktiken var det bara tre av dem aktuella i form av sin storlek. De tre har även varit med bland de prekvalificerade. Men för att överhuvudtaget få ihop en lista av prekvalificerade så har helt enkelt Trafikverket behövt gå utanför rikets gränser.

Fast lämnade alla prekvalificerade bolag in anbud?

Svaret är nej. Så många som 25 procent av de prekvalificerade byggbolagen valde att inte lämna anbud. Trots att de hade ju så att säga fått gräddfil in till projekten. Ett var svenskt resten utländska.

Av den anledningen gjorde vi en liten enkät där frågan ställdes varför de valde att avstå. Svaret var entydigt: villkoren var alldeles för dåliga. Dels handlade det om dåliga marginaler och dels om för stort finansiellt ansvar ifall projektet kräver att budgeten överskrivs. De ansåg helt enkelt inte att projekten är tillräckligt lönsamma.

Så populär är Västlänken bland de utländska bolagen.

För att visa ”populariteten” ur ett annat perspektiv kan vi titta på det delprojekt som inte hade några prekvalificerade byggbolag utan öppen för alla att lämna anbud om, Kvarnberget. Till det inkom endast ett enda, och det från ett svenskt byggbolag, vilket i sin tur ratades av Trafikverket då det ansågs ligga 30 procent för högt. Inga utländska bolag valde ens att skicka in något, antagligen med vetskap om att det förmodligen skulle vara bortkastad arbetstid – det Trafikverket önskar till en angiven prislapp är inget som ett internationellt bolag vill riskera ge sig in på.

Så påståendet om det stora internationella intresset är kraftigt överdrivet. Framförallt då vi kan konstatera att av de hittills fyra kontrakten har tre gått till svenska byggbolag, Olskroken Planskildhet, Station Centralen, Station Korsvägen. Endast ett har gått till ett internationellt, Station Haga, där det italienskt/turkiska anbudet som vann låg 30 procent lägre än konkurrenternas. Naturligtvis var det en och annan som då ryckte på ögonbrynen, framförallt hos de övriga utländska bolagen som – enligt upphandlingsstrategin – har stor och eftersträvansvärd kunskap i liknande projekt. Fast de hade ett betydligt högre pris i sitt anbud (ifall de ens ansåg det vara värt att lämna in något). Antagligen på grund av sina tidigare erfarenheter.

En liten parantes i sammanhanget är att det italienskt/turkiska konsortiet inte var något av de byggbolag Trafikverket hade dialog med innan anbuden gick ut. De kom helt enkelt in som en joker. Med en prisdumpning. Låter det som ett förstahandsval?

/Mats

Fotnot.
Jag har aktivt valt att utelämna namnen på byggbolagen då det i sammanhanget inte är viktigt.

Hur Trafikverket propagerar för Västlänken, och varför det inte stämmer

Hur Trafikverk propagerar för Västlänken, och varför det inte stämmerNär Trafikverket är ute och propagerar för Västlänken beskriver de pendeltågstunneln enligt bifogad skärmdump. Observera att de argument som framförs helt saknar sifferunderlag eller motsvarande utan är uppgifter som i princip är omöjliga att verifiera.

Därför kan det vara på plats att kommentera vad Trafikverket skriver och ge stöd till den publik som möts av presentationen att ställa adekvata frågor kopplat till påståendena. Sedan ifall Trafikverkets representant har svar blir ju en annan femma.

1) ”Möjliggör genomgående pendeltågslinjer”
Finns det resvaneundersökningar (RVU) som visar att det finns efterfrågan på genomgående pendeltågstrafik, exempelvis från Alingsås till Kungsbacka eller vice versa?
Nej, någon sådan efterfrågan saknas. Och skulle det finnas det kan tågen redan idag köra från norr om Göteborg till söder och omvänt via Lisebergs station.
Här argumenterar alltså Trafikverket för något som inte efterfrågas eller skulle vara unikt i sak.

2) ”Utökar tågtrafik”
Hur många fler avgångar får pendlarna och vilka är de?
Enligt Trafikverkets Basprognoser är de lika med noll då det är samma trafikering i framtiden med Västlänken som idag.
Med sina tre spårkanaler i dagens säckstation finns även där kapacitet för fler avgångar för fjärrtågen. Det som hämmar är kapaciteten ute på banorna och inte säckstationens konstruktion. Det är länge sedan tågen behövde byta lok, idag går föraren från ena sidan av tåget till den andra. Därtill finns vid långa plattformar/perronger möjligheten att ha dubbelt så många tåg stående, exempelvis två fjärrtåg som avgår efter varandra. Det går inte att trafikera på samma sätt via en tunnel där tåget max får bli stående i 60 sekunder innan det måste iväg för att inte stå ivägen för nästkommande.
Tågplan 2017 visar att det vid Centralen till och med har förberetts plats åt en Boråspendel i kvartsfart.
Att hävda att Västlänken utökar tågtrafiken utan att kunna redovisa det är en av Trafikverkets största bluffar.

3) ”Stadsutveckling”
Vilken stadsutveckling åsyftas?
På grund av tunneltaket vid exempelvis Gullbergsvass begränsas vad som kan byggas ovanpå jämfört med att bygga på samma mark utan tunnel. Dels kan man inte bygga garage eller källarplan och dels inte på grund av vikten på höjden, men heller inte lika tätt som i övrigt. Därtill kräver tunneln en massa tillbyggnader ovan jord som brandgasschakt, ventilationsrör och liknande. Även det hämmar stadsutvecklingen jämfört med att marken var bar.
Vid Centralen tas inga spår alls bort tack vare Västlänken, de uppställningsspår som tas bort har inget med tunneln att göra. I Haga och vid Korsvägen bidrar stationerna ingenting ur ett stadsutvecklingsperspektiv. Bortsett från stationshusen tillför tunneln inget som inte kan göras utan den.
Det är lätt att flumma ut och hävda ”stadsutveckling” men när det kommer till kritan har Trafikverket väldigt svårt att förklara vad de menar. Låt dem gärna själva förklara och upplev hur tunt det blir.

4) ”Avlastar lokala kollektivtrafiken”
Hur stor andel utgör pendeltågsresenärerna av den lokala kollektivtrafikanterna?
Svaret är 5 procent. Fler än så är de inte och utgör därför heller ingen gigantisk andel av reseströmmarna.
Hur stor andel av pendeltågsresenärerna som har Haga och Korsvägen som resmål?
Det saknas resvaneundersökningar (RVU) som ger svar på den frågan. Målbilderna om 20 000 respektive 25 000 per dag saknar helt statistiskt underlag utan är siffror tagna ur luften.
När Lisebergs station byggdes var målbilden att 3000 skulle använda den per dag. Den används av hälften, 1500, och ligger inom samma upptagningsområde som Station Korsvägen, men nås idag bara via Kungsbackapendeln, som idag begagnas av 15 000 per dag. Det innebär att 10 procent av dem använder Lisebergs station. Varför så många fler ifrån Kungsbacka istället skulle gå av vid Korsvägen låter orimligt – visst, närmare till spårvagnen och byte mot Chalmers/Sahlgrenska, men längre till Gårda industriområde. Alltså går det på ett ut.
De 10 procent ger oss en statistisk möjlighet att jämföra hur det troligen skulle se ut från de andra pendelstråken. För inget säger att det finns en större efterfrågan från de som bor i Ale eller Lerum/Alingsås att vilja gå av vid Korsvägen som de som bor i Kungsbacka. Det vill säga runt 10 procent av resenärerna. Eftersom det totalt idag till Centralen trafikerar 35 000 pendeltågsresenärer får vi med 10 procent en skattning på 3500 för Korsvägen. Det är långt ifrån de 20-25 000 som ingen ännu har kunnat förklara vilka alla dessa pendlare är och varför de skulle gå av på Korsvägen.

5) ”Frigör kapacitet på befintliga spår”.
Vilka spår åsyftas?
Naturligtvis blir det ifall region- och pendeltåg flyttar ner till Västlänken mindre antal tåg på bangården och i säckstationen, men det är som redovisat i 2) inget problem idag. Därtill skapar Västlänken istället trafik på bangården och i säckstationen eftersom tåg som efter högtrafik tas ur och ska rengöras vid tvätten nedanför Skansen Lejonet. De tågen tvingas först åka tomma någonstans och vända för att sedan gå tomma via Olskroken ner hela vägen till säckstationen och vända där för att slutligen kunna ta sig till tvättstationen. Tåg med problem som måste repareras får samma procedur.
Ifall det handlar om Gårdatunneln, vad spelar det i så fall för roll att det finns kapacitet där när det blir mer fullt i Almedalsknuten, där Västlänken och Gårdtunneln/Västkustbanan/Kust-till-kustbanan går samman, än vad det är idag i Gårdatunneln?
Det blir ju en teoretisk kapacitet som inte går att använda.
När Trafikverket vill hävda att Västlänken ger ökad kapacitet klarar de inte av med siffror visa det utan vill enbart hävda att så skulle vara fallet.
Den enda siffra som kan kommas sägas är att dagens Centralen är full med 675 ankomster/avgångar per dygn och Västlänken med säckstationen får 1125.
På det kan frågas: varför anser Trafikverket att det är lämpligt att jämföra en faktisk trafikering med både hög- och lågtrafik som de 675 innebär med att låta tågen gå i ständig högtrafik som räkneexemplet med 1125 är?
Och som följdfråga ställa: du vet väl att ifall skulle man räkna på samma sätt som Trafikverket gör för Västlänkens dygnskapacitet fås för dagens säckstation 1152?
Och 1152 är som bekant ett större tal än 1125.

6) ”Bidrar till att utveckla tågtrafiken”
På vilket sätt då?
Återigen ett flummigt påstående utan att det har visats upp några konkreta exempel. Basprognoserna visar ingen som helst utveckling för framtiden och som beskrivet i 1) är det inget rent tekniskt som hindrar genomgående trafik idag via Lisebergs station, men att det inte görs beror såklart på att det saknas efterfrågan på en sådan trafikering.
Trafikverket kan inte – som ingen annan heller kan – beskriva den nytta som Västlänken ska ge. Då är det enkelt att slänga ur sig förenklingar som denna, ”bidrar till att utveckla tågtrafiken”. För vem kan säga emot? Dock är problemet att Västlänken inte bidrar utan hämmar utvecklingen. Den cementerar kapacitet på en nivå som antingen är densamma som idag eller troligare lägre, den ger bevisligen i alla fall ingen högre som är tunnelns primära syfte.
På grund av trafikering av tomma tåg beskrivet i 5) skapas kapacitetsbrister i systemet och att väva ihop olika banor till en tågkanal via tunneln istället som idag ha flera blir tågsystemet betydligt mer sårbart där man med Västlänken riskerar få ett stopp som idag skulle påverka endast en bana istället skulle påverka alla, både i norr och i söder.

SIKA, Statens Institut för KommunikationsAnalys (numera Trafa), med ansvar att räkna på reseströmmar och egentligen enda myndighet att lyssna till skrev redan 2006 i sin remiss om Västlänken att den riskerade bygga in Göteborg i ett obsolet system. Genom att bara granska hur Trafikverket presenterar tunneln är det lätt att se hur rätt de har.

Carina Bulić reflekterar: ”Hur gick det egentligen i MMD?”

MMD syn gullberget

Två av Skona Göteborgs representanter

Denna frågan är det många som ställer och svaret får vi förstås inte förrän domen från MMD faller, vilket beräknas ske i januari.

Jag ska försöka redogöra för mina intryck och reflektioner från förhandlingen. Observera att detta är min upplevelse, min uppfattning, mina betraktelser. Andra som var på plats kanske har en annan bild. När jag skriver ”vi/vårt/våra” avses Skona Göteborg/grupptalan för Föreningen Trädplan m fl. Fyra-fem personer ur expertpanelen samt vår advokat närvarade alla dagar.

Scenen för huvudförhandlingen

Som ni troligen förstått hölls förhandlingen i ett kajskjul längst ute på Bananpiren. Fotoförbud rådde så jag ska beskriva hur det såg ut. Skjulet hade inretts med svarta dukar runt alla väggar. Belysningen var dämpad och fönster saknades. Längst fram på podiet satt domstolens ledamöter till höger vid ett långt bord. De var en rådman, två ledamöter, en teknisk specialist och en protokollförare.

I mitten fanns en ”talarstol” med storbildskärm ovanför. Till vänster satt ett tiotal representanter från Trafikverket på podiet. Vissa av dem byttes ut beroende på förhandlingspunkt.  Nedanför podiet satt ytterligare ett 20-tal trafikverkare med datorer, som support.

Till vänster om scenen fanns ljud- och bildteknikerna. Det var hos dem man fick hjälp med visning och utskrifter av powerpoints och den trådlösa mikrofonen man måste ha vid anföranden på podiet.

I salen fanns flera rader med bord. Varje bord var utrustat med lampor, eluttag och en mikrofon. Domstolen hade fördelat borden. På första raden satt olika myndigheter, fast där var det glest med folk. Redan på andra raden satt vi vid ett eget bord och bredvid oss och bakom oss fanns ytterligare rader för olika sakägare och deras ombud. Längst bak fanns hundratals åhörarplatser.

Förhandlingen startade prick klockan 9 varje morgon och höll på till mellan 16 och 20. En kort kaffepaus på för- och eftermiddag hade vi och en längre lunchpaus. Det var stressigt, eftersom såväl toalettbesök, briefing och planering inför nästa punkt skulle klaras av i dessa korta pauser. När förhandlingen var slut för dagen, blev det snabbmöte och så hem och fixa powerpoints. Dagsljus, frisk luft och motion var inget vi blev bortskämda med under dessa veckor, kan jag säga.

(Jag vill här passa på att tacka de supergulliga tjejerna i lunchserveringen. Den vanliga maten var det bambastuk på, men vegomaten som de paxade åt mig varje dag var grym! Utan den hade jag svimmat av utmattning.)

Hur förhandlingen gick till

Själva förhandlingen gick till så att Trafikverket vid varje förhandlingspunkt började med att redogöra för innehållet i sin ansökan och sina villkorsförslag.  Deras presentationer finns här, under fliken Huvudförhandling:

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/miljodomsansokan-vastlanken/

Därefter ställde domstolen sina frågor och sedan lämnades ordet fritt i tur och ordning myndigheter, fastighetsägare och övriga. Man kunde då välja att antingen begära ordet och ställa frågor från sitt bord, eller om man hade förberett ett längre anförande understött av powerpoints så gjorde man det från podiet. Skona Göteborg/Trädplan m fl höll ett flertal anföranden och utöver det ställde vi frågor efter nästan varje förhandlingspunkt. Vilka frågor som avhandlades framgår här:

http://www.vanersborgstingsratt.domstol.se/Vastlanken/Forhandlingsplan/

Sveriges Radio beskrev i sitt vinklade och effektsökande trädkramarreportage stämningen i termer av ”artig på ytan men full av undertryckt ilska och återhållna känslor”. Detta är T-R-A-M-S!  Stämningen var faktiskt ganska trevlig och respektfull. Vi och Trafikverkets företrädare hälsade glatt på varandra när vi möttes på toaletten, vid lunchbuffén eller i dörren och det utbyttes ett och annat skämt.  Under själva förhandlingen uppträder man givetvis neutralt och sakligt, det tillhör vanligt domstolsvett.

Första morgonen noterade jag att antalet ordningsvakter var omotiverat stort och att de såg bistra, biffiga och vaksamma ut. Jag vet inte om man hade väntat sig kravaller eller utmålat oss som huliganer? För varje dag som gick såg de i varje fall mindre bistra och biffiga ut.

Enda gången det blev antydan till upprörd stämning på de två veckorna var när räddningstunneln och säkerheten kom upp och väldigt många begärde ordet. Rådmannen uttryckte förståelse för att frågan väcker känslor men manade till lugn.

”Men hur gick det då?”/”Hur kändes det??”

Svar: Det känns bra, bättre än jag trodde innan. Jag tycker vi gjorde så bra ifrån oss som man kan begära. Men domstolens ledamöter är och ska vara totalt neutrala, så det går inte att dra några slutsatser av deras beteende om hur det hela avlöpte. Herrar domstolsledamöter hade ungefär samma ansiktsuttryck som en sfinx, nämligen. Jag fick personligen mycket stort förtroende både för domstolens kompetens, deras intresse för ärendet och deras neutralitet. Jag uppfattar förhandlingen som absolut rättvis.

Samtidigt är hela situationen så totalt rubbad att jag ibland fick nypa mig i armen. Varför satt vi, ett femtiotal personer, i ett beckmörkt kajskjul i två veckor och avhandlade en pendeltågstunnel i jätteomväg till innerstadens minst frekventerade hållplats, för uppåt 35 miljarder och en ohemul påverkan på grundvatten, kanaler, åar, fiskar, träd, byggnader, luft, människor, näringsliv, Götatunneln, kollektivtrafik och Gud-vet-allt UTAN ATT DEN KLARAR ETT ENDA TÅG MER ÄN IDAG och utan att minska restiderna?! Jag var mentalt förberedd på att vi kanske hade missat något, att det ändå finns en vettig tanke, att Västlänken löser några problem vi förbisett, att någon skulle väcka mig ur denna absurda dröm genom att visa på någon som helst nytta. Men icke.  Västlänken framstår efter dessa två veckor som om möjligt ännu mer idiotisk.

Det jag på rent objektiva grunder kan konstatera är följande:

Domstolens inställning till våra anföranden och påståenden

Domstolen avfärdade inte något vi tog upp. Vi blev inte avbrutna i våra anföranden vilket man blir om domstolen anser att det är irrelevant. Det enda det fästes lite för lite avseende vid, enligt min mening, är trafikproblemen i byggskedet. Dock fick vi ändå 20 minuter för att beskriva vad Trafikverkets egna utredningar säger i ämnet, något de själva höll tyst om. Kapacitetsfrågan var ingen egen förhandlingspunkt men jag tog själv upp frågan både i mitt inlednings- och mitt slutanförande eftersom kapacitetsökning är projektets huvudsyfte.

Här finns Skona Göteborg redogörelse för vilka frågor vi lyfte:
http://skonagoteborg.nu/huvudforhandlingen-mmd-avslutad/

Trafikverkets inställning till vår framställan

Trafikverket invände inte mot något vi anförde, mer än på någon marginell punkt av typen om det är träd A eller B ska flyttas. Naturligtvis hade vi räknat med att de skulle plocka upp något ess ur rockärmen – men icke. Jag är ganska förvånad. Det enda de möjligen har löst efter vårt huvudyttrande i februari är masshanteringsfrågan, förutsatt att Göteborgs Stad kan ta emot stora mängder och fylla igen hamnbassänger med. Vilket inte alls är säkert.

Trafikverkets bemötande av våra frågor

Trafikverket svarade aldrig på merparten av de frågor och kompletteringar vi begärt, trots att svar utlovades till sista dagen och MMD förelagt dem att svara.  Bland annat har vi ännu inte fått veta hur Västlänken ska kunna ansluta till de ”framtida järnvägsutbyggnader” som den sägs vara förutsättning för; t ex Bohusbanan och Götalandsbanan/dubbelspår till Borås. Vi har inte fått veta vilken myndighet som bestämt att just Västlänken är undantagen från terrorhot, vad Västlänken egentligen kostar, om budgeten hålls trots ett flertal kända fördyringar, hur tågtrafiken ska upprätthållas i byggskedet och mycket, mycket annat.

Trafikverkets svar på MMDs frågor

Inte heller blev flera av de frågor MMD ställt, och som till faktiskt ganska stor del härstammar från vår framställan, besvarade. Här kan nämnas tillåtligheten för Olskroken Planskildhet och avvikelser i täthetskrav för bergtunnlarna. Trafikverket hade också uppenbara svårigheter med att förklara varför Västlänken i dagens version avviker i så hög grad från den som regeringen gav tillåtlighet. Trafikverkets advokat försvarade sig med att det petades i för mycket detaljer istället för att ”se till helheten” och att vi grävt för djupt i deras egna rapporter. Det tar jag som en komplimang. Han påstod nämligen aldrig att vi i sak hade fel.

Trafikverkets ”performance”

Trafikverket höll snygga presentationer med i de flesta fall riktiga proffs på sina respektive ämnen. Dock innehöll inte deras anföranden några verkliga åtaganden; gränsvärden, garantier, utfästelser, skyldigheter mm, utan enbart ambitioner, målsättningar, i möjligaste mån, dokumentation, kontrollprogram, etc. Som domstolen konstaterade vid ett par tillfällen: ”Men detta är ju till intet förpliktigande?” Flera fastighetsägare uttryckte frustration över bristen på faktiska åtgärder och åtaganden.

Fastighetsägarnas inställning

Tvärt emot vad vi räknat med var inte heller fastighetsägarna på Trafikverkets sida, trots att de flesta av dem framställde sig själva som positiva till själva Västlänken. Fastighetsägarna var mycket kritiska till kartläggning av fastigheter, bristfälliga mätningar, ”trevligt bemötande men inga besked”, undermåliga grundvattenkontroller m m. De visade samfällt mycket lågt förtroende för Trafikverkets möjligheter att genomföra projektet utan att förorsaka skador och de ansåg inte att utredningsmaterialet var fullständigt. INGEN av dem ville, såvitt jag uppfattade, medge verkställighet/igångsättningstillstånd, dvs möjlighet att börja bygga innan domen vunnit laga kraft. Detta är annars kutym i de mål där ansökan anses komplett och domen en formalitet.

De kommunala bolagen Liseberg och Gryaab var också mycket kritiska till hur deras verksamheter skulle drabbas.

Domen
Domen faller troligen i januari. Jag vågar vara säker på att verkställighet inte medges. Jag är också säker på att domen blir låång. Juridiken är kvistig, eftersom projektet, eller en del av det, fått tillåtlighet och enligt gängse regler då ska få tillstånd. Men samtidigt är i detta fall uppenbart att bristerna vid tillåtlighetsprövningen var omfattande, att bristerna även nu i miljödomsansökan är omfattande och att skillnaderna mellan Västlänken 2012 och Västlänken 2017 också är omfattande. Av bland annat detta skäl får man förvänta sig att Västlänken kommer överprövas i högre instans oavsett hur domslutet lyder.

En domstol i första instans vill inte bli klappad på huvudet av högre instans, särskilt inte i ett största målet i denna miljödomstols historia. Därför är min bedömning att MMD kommer göra ett ovanligt gediget arbete när de skriver sin dom. De kommer göra noggranna överväganden där de lutar sig mot prejudicerande domar i andra mål och vänder på alla stenar. Oavsett hur domslutet ser ut, kommer de också att redogöra för möjliga grunder för att fälla ett annat avgörande. Oavsett avslag eller tillstånd kommer domen överklagas och då är det inte roligt om nästa instans anser att MMD varit ”ute och cyklat” i sina bedömningar eller att de förbisett något viktigt.

Domslut kan bli något av följande:

  1. TILLSTÅND med villkor.
    Villkoren blir då rimligen mycket stränga eftersom alla sakägare är överens om detta och tunneln byggs i mycket känslig omgivning. I synnerhet gäller detta täthetskrav i bergtunnlar, tätare kontroller och återfyllning av grundvatten vid avsänkning vid schaktarbeten, grundförstärkningsåtgärder, ekonomiska garantier mm. Men även buller och arbetstider till följd av den långa anläggningstiden. Totalt sett torde sådana villkor ge en fördyring på 6-8 MdSEK och 2-4 års längre byggtid. Ett tillstånd kan överklagas till miljööverdomstolen (MÖD).
  2. FÖRHANDSBESKED från EU-DOMSTOLEN.
    Detta är ett sätt att genskjuta den svenska lagstiftningen och ”slippa” pröva ansökan enligt svenska miljöbalken. Tillåtlighetsbeslut är inte bindande enligt EU-lagstiftningen, nämligen. EU-rätten anger att en tillståndsprövning ska vara ”fullständig, slutlig och exakt” istället för uppdelad som den är i svensk lagstiftning. Vi har därför yrkat att förhandsbesked ska inhämtas.

Detta tar troligen mycket lång tid. Jag tror personligen att MMD vill pröva Västlänken mot svensk lagstiftning först eftersom projektet har mycket speciella förutsättningar, men det är bara min gissning. Dessutom borde de ha begärt förhandsbesked före huvudförhandling – men å andra sidan igen kan det som framkom, eller snarare inte framkom, under huvudförhandlingen ha fått domstolen att vilja begära förhandsbesked nu trots allt.

  1. AVVISNING

Detta är mest rimligt då det var en allmän uppfattning att ansökan var bristfällig. Det är också vårt förstahandsyrkande utöver förhandsbesked från EU. Ett vanligt skäl för avvisning kan vara att miljökonsekvensbeskrivningen är ofullständig, inte varit föremål för erforderliga samråd eller ändrats i viktiga avseenden.

Det finns vidare åtminstone två olika aktuella angreppssätt för domstolen för att avvisa och nu pratar vi juridiska spetsfundigheter.

  1. a) enligt vårt synsätt som är att skillnaden mellan det nu tillståndsprövade projektet och det tillåtlighetsprövade är så stort att tillåtligheten därför inte kan vara bindande för prövningen. Ansökan kan därför avvisas på sina brister utan att fästa avseende vid tillåtligheten (förenklat uttryckt).
  2. b) enligt advokat Laurins synsätt. Laurin biträder en fastighetsägare. Han menade i sin slutplädering, som jag tolkade det, att tillåtligheten ÄR bindande – men då också i alla delar. Det innebär till exempel att tunneln SKA vara helt tät, som den skulle vara vid tillåtlighetsprövningen (även detta förenklat uttryckt)

Resonemanget leder till att projektet i alla delar måste uppfylla det som stipulerades vid tillåtlighetsprövningen, t ex parallell räddningstunnel hela vägen, luftkvalitén klaras, ingen påtaglig skada på kulturmiljön och så vidare.

Båda dessa synsätt borde landa i samma slutsats: Projektet avviker i så väsentliga delar ifrån vad som anges i tillåtlighetsbeslutet att ”processhinder” föreligger.

En avvisning innebär att Trafikverket får gå hem och göra om jobbet och se till att projektera den tunnel som man begärde tillåtlighet för, av regeringen 2012 innan man lämnar in en ny miljödomsansökan. Lycka till med det…

Ett avvisningsbeslut innebär att sakfrågorna inte prövas. Avvisningsbeslut kan överklagas till MÖD, men kräver prövningstillstånd.

  1. AVSLAG

Enligt vårt synsätt ska domstolen göra en fullständig prövning utan att vara bunden av tillåtlighetsbeslutet, dels enligt p 3a ovan, dels för att regeringens beslutsunderlag var bristfälligt och saknade en korrekt miljökonsekvensbeskrivning.

Då Västlänken bryter mot bland annat lokaliseringsreglerna, hänsynsreglerna och hushållningsreglerna i miljöbalken, därtill inte uppnår sitt syfte (kapacitetsökning) och nyttan inte står i proportion till miljöpåverkan samt är mycket olönsam (enligt MB 11:6) ska inte tillstånd meddelas.

Ett avslag kan överklagas till MÖD och därefter till Högsta Domstolen (som sista instans)

  1. DELAD DOM

En intressant möjlighet är att MMD kanske delar upp Västlänken och Olskroken i sin bedömning. Det skulle kunna innebära att Olskroken avvisas om planskildheten inte anses tillåtlig och att själva Västlänken ges avslag eller tillstånd.

Min kunskap i miljörätt är tyvärr begränsad till vad jag lärt mig i det här målet, så det kan finnas ytterligare kombinationer. Vad jag är mest säker på av allt är att det blir oändligt och riktigt nördigt spännande att läsa domen.

/Carina

Myten om framtida utbyggnader och duospårvagnar i Västlänken

Apropå torsdagens diskussion om framtidens trafik i kommunfullmäktige angående ny översiktsplan, utbyggnader och framtidens trafik, känner jag att det är dags att ta en titt på vilka möjligheter som antagits, lovats och… lite diskret ”försvunnit”. Vi har berört ämnet tidigare men i torsdags blev det aktualiserat igen.

Dag Hammarskjöldsleden som boulevard är ju ett önskemål från i de rödgröna sedan länge, men som framgår av artikeln i GP http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/analys-debatten-om-trafiken-tar-aldrig-slut-1.4749224  är det svårt att ta sig till Göteborg från söder med kollektivtrafik.

En gång i tiden fanns det en lösningsidé för detta. Vilken framgår av den här bilden om ni tittar noga…

Myten om framtida utbyggnader och duospårvagnar i Västlänken

Bilden är ur den här artikeln från september i år:

http://www.goteborgdirekt.se/nyheter/boulevard-allt-narmare-men-anda-langt-bort/repqik!rxyt1AP8ESk1dAcGuS5uTg/

Varifrån kommer då denna idé? I järnvägsutredningen för Västlänken från 2006 står det så här:

Man förstår varför vissa politiker kallar Västlänken ”en viktig pusselbit”…

 

Utbyggnadsmöjligheter vid tillåtlighetsprövningen

I remissyttrandena över järnvägsutredningen är det flera tunga remissinstanser som påtalar vikten av att det alternativ som väljs går att bygga ut mot Hisingen och Särö.

Sex år senare, år 2012, ska ansökan om tillåtlighet lämnas in till regeringen och frågan går återigen ut på remiss. Återigen betonas utbyggnadsmöjligheten:

Göteborgs Stad skriver till exempel:

”Staden vill betona vikten av att de framtida möjligheterna till anslutningar direkt mot Hisingen respektive mot Sahlgrenska förbereds. Korridoren bör alltså ge denna möjlighet till förberedande arbeten.”

Länsstyrelsen skriver:

”Kopplingen mot Götalandsbanan är viktig att beskriva i den fortsatta planeringen, så även anslutningsmöjligheter mot söder och mot Hisingen, så att hela systemet i staden fungerar.”

Trafikverket kommenterar inte detta, utan hänvisar generellt obesvarade frågor till kommande järnvägsplanearbete.

Så, vad står det i järnvägsplanen om detta. Svar: Inget. Alls.

Går vi till samrådsredogörelsen daterad 2015-09-01 hittar vi däremot Göteborg Stads yttranden. Kommunen ligger på i frågan redan i första remissomgången och i den andra har de skärpt tonen. Svaret från Trafikverket känns väldigt uttömmande.

Ingen visste alltså hur men alla visste att det var möjligt. Två miljöpartister är lyriska över möjligheterna i en debattartikel i februari 2014:

”Västlänken förbereds för förbindelser mot Hisingen och Sydväst så att pendeltågen på sikt även kan fungera som ett andra tunnelbaneliknande system för Göteborg, och att staden då får fler tyngdpunkter än området kring Drottningtorget.”

http://www.gp.se/nyheter/debatt/ja-till-tunnelbana-i-g%C3%B6teborg-1.442472

 

Duospårvagnar i Västlänken

I augusti 2016 har MP ännu inte släppt det här med Västlänkens alla möjligheter:

 ”Ett kostnadseffektivt alternativ kan se ut så här: Angeredsbanan och Frölundabanan uppgraderas för högre hastigheter (100 km/h) och med fyrspårstationer så att snabba duovagnar kan passera spårvagnar. En ny koppling skapas vid Gamlestan mellan dagens spår och norra infarten till Västlänken. Och i Västlänken söder om Haga byggs ny anslutande bergtunnel med stationer under Chalmers och Medicinareberget. Ytterligare stationsentréer kan skapas bland annat från Landala, Guldheden, Sahlgrenska och Linnéplatsen. Den nya tunneln mynnar vid Annedalskyrkan för anslutning till Frölundabanan.”

Utspelet blev en riksnyhet:

https://www.di.se/artiklar/2016/8/30/goteborg-utreder-tunnelbana/

Men lokalt blev det rabalder. Henrik Munck fick mycket spe för denna artikel och skapade en smärre intern partikris. Johan Nyhus säger att han ”tror att vi kommer att behöva hela kapaciteten i Västlänken till järnvägstrafik”. – Eh, ja… Men varför är det bara han som fattat det och inte resten av Trafiknämnden?

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/mp-i-akut-extram%C3%B6te-efter-debattartikel-i-gp-intern-oenighet-1.3741423

Sedan genomfördes i tysthet en snabbutredning om duospårvagnar i alla fall: ” Duospårvagnar – faktasammanställning och enkel genomförandestudie för Göteborg” (Trivector 2016:65). Studien konstaterar det jag kunde talat om för Trafikkontoret alldeles gratis:

”Västlänken kan inte ta emot mer trafik än den tågtrafik som redan är inplanerad. Det är inte rimligt att minska antalet tåg genom Västlänken för att istället utnyttja tåglägena för spårvagnstrafik då ett tåg kan ta många fler resenärer än en spårvagn.”

Men är det rätt att ge Henrik Munck skulden för detta? Är det någon som berättat hur det egentligen ligger till? Jag hittar nämligen inget om detta i de offentliga handlingarna mer än vad som anges ovan. Ingenstans står det att det är omöjligt.

I själva verket…

… beslutades det redan 2004 att det var ”tillräckligt visionärt” med Västlänken varför man inte behövde ta höjd för framtida utbyggnader mot Hisingen och Särö.

Duospårvagnar avskrevs också – på samma möte. Här ett utdrag från protokollet för mötet den 28 oktober 2004. Närvarande på mötet var bland andra Annelie Hulthén (s), Roland Rydin (m) och Leif Blomqvist (s)

Hösten 2014 sitter Göteborgs Stad och poängterar, för minst tredje gången, vikten av framtida utbyggnader mot Särö och Hisingen i samrådet för järnvägsplanen – utan att få svar.  Om det nu var så viktigt – varför tillstyrkte man en järnvägsplan där frågan inte nämns, än mindre besvaras?

Hösten 2016 bekostar alltså kommunen en utredning om duospårvagnar i Västlänken, vars svar varit känt sedan 2004.

När visionsbilderna för Dag Hammarskiöldsleden gjorts framgår inte, men uppdragsgivaren har tydligen sagt att gula pendeltåg ingår i visionen…

Frågor man ställer sig är bland annat:

-Hur många utredningar har gjorts och hur mycket tid har lagts inom kommunen på att fundera över järnvägar till Särö och vilka duospårvagnslinjer som borde gå i Västlänken?

-Vore det inte både enklare att de verkliga utredningsresultaten framgick i de publicerade handlingarna?

-Varför dolde man dessa enkla fakta; var det ett självändamål att bygga Västlänken?

– Varför har inte ens Trafiknämnden kännedom om Västlänkens kapacitet?

– Och framförallt: Hur ska kollektivtrafiken mot Särö och Hisingen nu lösas?

Avslutningsvis lite kuriosa i sammanhanget:

Redan hösten 2006 ifrågasatte Tom Heyman, en av de ledande i Vägvalet, Västlänken i en debattartikel (Här finns Heymans debattartikel).  I repliken försvaras Västlänken med bland annat följande argument:

”Vi skulle också kunna få en möjlighet till framtida kopplingar till Bohusbanan och söderut mot Särö och Kungsbacka.

Duospårvagn skulle då också kunna sättas in där kapaciteten för pendeltåg inte finns, till exempel. mot Backa och Kärra.”

http://www.gp.se/nyheter/debatt/v%C3%A4stl%C3%A4nken-avg%C3%B6rande-f%C3%B6r-att-st%C3%A4rka-t%C3%A5gtrafiken-1.1183634

Jämför gärna vilka som undertecknat denna artikel, med vilka som närvarade på styrgruppsmötet 2004…

/Carina

Trafikverket ger sig på Adam Cwejman efter hans ledare i GP

Trafikverket ger sig på Adam Cwejman efter hans ledare i GP

Trots advokatens påstående om att Trafikverket inte debatterar om Västlänken skjuter de vilt omkring sig. Röken hann inte lägga sig förrän GP:s ledarskribent blev nästa måltavla.

Krutröken från Trafikverkets advokats salva hade inte ens lagt sig förrän myndigheten laddade om sin bössa och tryckte av. ”Det är inte vår sak att debattera och argumentera”, hävdade advokaten att Trafikverket hade berättat för honom om de ”missvisande och felaktiga uppgifterna”. Fast han hann knappt avsluta meningen förrän det lät PANG när Trafikverket återigen tog debatten. Offret den här gången blev Göteborgs-Postens ledarskribent Adam Cwejman.

Med rubriken ”Västlänken är en koloss på lerfötter” ifrågasätter Cwejman varför vi ska lyssna till Trafikverket när Trafikverket inte verkar lyssna till sig själva. Orsaken är att Trafikverket i en utredning slagit fast att Göteborgs stads bebyggelse inte klarar speciellt mycket inläckage av grundvatten i Västlänkstunneln, att den därför måste hålla en viss täthet. Det skulle för Trafikverket i så fall bli en dyr historia och de hade plötsligt en helt annan uppfattning om vad som krävdes vid förhandlingarna hos Mark- och miljödomstolen (MMD).

Att uppgiften kom ut till allmänheten via tidningen gjorde Trafikverket sura. De var redan sura när rapporten presenterades för dem på förhandlingen vid MMD. Tydligen ville de inte att sina egna skrivelser i ämnet skulle offentliggöras och att då läsa om dem på ledarsidan i GP gjorde uppenbart inte saken bättre.

En ledarsidas uppgift är att i tidningens namn driva opinion. Det innebär att ledarredaktionen alltid är öppna för att ge den utpekade utrymme för ett bemötande, ett så kallat genmäle, för att rätta till eventuella sakfel eller liknande som kan ha kommit med i texten. Och det är den gängse kommunikativa vägen att påpeka när en ledarskribent har skrivit något där det saknas en del fakta värt att notera. Så fanns det brister i Cwejmans text är det även via GP som Trafikverket borde ha hanterat frågan. Men inte då.

Nej, Trafikverkets projektgrupp för Västlänken har nämligen skapat en alldeles egen kommunikationskanal. På Trafikverkets hemsida finner vi under Västlänksprojektet fliken ”Debatt- och insändarsvar Västlänken”. Det som gör denna så intressant är förutom de fler än 50 bemötanden de valt att publicera där istället för på insändarsidor eller debattsidor är att Trafikverket har ingen motsvarande för något annat projekt. Inte ens för de så omskrivna Hallandsåstunneln, Botniabanan och Förbifart Stockholm. Utan endast för Västlänken.

”Det är inte vår sak att debattera och argumentera”. Sällan har väl en mening klingat så falskt!

Så istället för ett skriva ett genmäle på Cwejmans krönika publicerar Trafikverket en text på sin hemsida. Där hävdar de att han drar ”felaktiga och bitvis fragmentariska slutsatser”. Vilka de är berättas dock inte. Att den rapport som Cwejman hänvisar till skulle vara 10 år gammal är ju i sak irrelevant – vilken effekt inläckaget skulle ha på stadens fastigheter har ju inte ändrats. Det är därför Trafikverket satt och skruvade på sig under MMD när rapporten redovisades. Det är tydligt att de hellre ser en mindre (och betydligt billigare) tät tunnel nu och skjuta upp problemet med grundvattnet framför sig till andra juridiska processer där det faktiskt blir fastighetsägarens uppgift att bevisa att det i så fall är Västlänken som är boven. Att Trafikverket skulle ”anpassa oss efter möjliga kunskap just nu” är i alla fall inget de redovisade i MMD. Tvärtom valde de där kategoriskt mörka sådant de redan vet. Eller åtminstone borde veta.

Trafikverket vet såklart att bara de tillåts påbörja bygga går projektet inte att stoppa. De högsta cheferna bryr sig inte om den faktiska kostnaden utan enbart kunna visa sina politiska arbetsgivare att de kan leverera – i det här fallet att starta projektet. För med den finansieringsform som finns för Västsvenska paketet och Västlänken med trängselskatt som bas är slutnotan egentligen inget problem. Då är det faktiskt ett större politiskt problem när räkningarna är betalda och då ta bort systemet. Argumentet för trängselskatten har ju inte varit att finansiera Västlänken utan att minska biltrafiken. Att plötsligt plocka bort trängselskatten skulle enligt den politiska logiken innebära en kraftig ökning av biltrafiken och med det ett för politikerna en huvudvärk – att förklara dess verkliga syfte. Att sedan att minskningen av biltrafiken i princip har visat sig vara marginell är en annan diskussion. Trängselskatt är en ”miljöskatt” och då är den svår att ta bort.

Med anledning av den retorik som Trafikverket höll under förhandlingen på MMD skrev Cwejman ”På Trafikverket (TRV) låter det som att Västlänken kommer att byggas och domstolsprövningen är en ren formalitet”. Där skriver Trafikverket som sin kommentar på hemsidan ”Trafikverket har aldrig uttryckt att förhandlingen i MMD är en ren formalitet”. Nej, det är heller inget som Cwejman påstod, utan han återberättade hur det upplevdes Trafikverkets jurister hanterade ärendet. Då kanske det inte är Cwejman Trafikverket ska hugga på utan de dyra inhyrda advokaterna som säger sig ”brinna för sina klienter”, men som visade mer upp en loj attityd till det hela. De verkar i sammanhanget nämligen inte vara tillräckligt pålästa. De har i alla fall helt missat att Trafikverket till skillnad mot alla sina andra projekt har varit mer aktiva i att debattera och argumentera, med exempelvis ha en egen unik flik på hemsidan.

Trots det, eller kanske tack vare det, ökar motståndet mot Västlänken. Så länge det saknas faktabaserade argument för att bygga pendeltågstunneln så kommer de faktabaserade argumenten mot att bygga att dominera. Det är faktabaserade argument som nära inpå 100 procent härstammar från Trafikverkets egna utredningar. Så varför ska vi lyssna till Trafikverket när de plötsligt motsäger sina egna rapporter utan samtidigt kunna visa underlag varför de är fel?

/Mats

Källor:

Adam Cwejman, ”Västlänken är en koloss på lerfötter”, Göteborgs-Posten 2017
Trafikverket, ”Kommentar till ledarkrönika av Adam Cwejman i GP den 12 oktober”, 2017

« Äldre inlägg
Floating Social Media Icons by Acurax Wordpress Designers
%d bloggare gillar detta:
Visit Us On TwitterVisit Us On Facebook