Stoppa Västlänken Nu

Utveckla Göteborg

Författare: admin (sida 1 av 25)

Carina Bulić reflekterar: ”Hur gick det egentligen i MMD?”

MMD syn gullberget

Två av Skona Göteborgs representanter

Denna frågan är det många som ställer och svaret får vi förstås inte förrän domen från MMD faller, vilket beräknas ske i januari.

Jag ska försöka redogöra för mina intryck och reflektioner från förhandlingen. Observera att detta är min upplevelse, min uppfattning, mina betraktelser. Andra som var på plats kanske har en annan bild. När jag skriver ”vi/vårt/våra” avses Skona Göteborg/grupptalan för Föreningen Trädplan m fl. Fyra-fem personer ur expertpanelen samt vår advokat närvarade alla dagar.

Scenen för huvudförhandlingen

Som ni troligen förstått hölls förhandlingen i ett kajskjul längst ute på Bananpiren. Fotoförbud rådde så jag ska beskriva hur det såg ut. Skjulet hade inretts med svarta dukar runt alla väggar. Belysningen var dämpad och fönster saknades. Längst fram på podiet satt domstolens ledamöter till höger vid ett långt bord. De var en rådman, två ledamöter, en teknisk specialist och en protokollförare.

I mitten fanns en ”talarstol” med storbildskärm ovanför. Till vänster satt ett tiotal representanter från Trafikverket på podiet. Vissa av dem byttes ut beroende på förhandlingspunkt.  Nedanför podiet satt ytterligare ett 20-tal trafikverkare med datorer, som support.

Till vänster om scenen fanns ljud- och bildteknikerna. Det var hos dem man fick hjälp med visning och utskrifter av powerpoints och den trådlösa mikrofonen man måste ha vid anföranden på podiet.

I salen fanns flera rader med bord. Varje bord var utrustat med lampor, eluttag och en mikrofon. Domstolen hade fördelat borden. På första raden satt olika myndigheter, fast där var det glest med folk. Redan på andra raden satt vi vid ett eget bord och bredvid oss och bakom oss fanns ytterligare rader för olika sakägare och deras ombud. Längst bak fanns hundratals åhörarplatser.

Förhandlingen startade prick klockan 9 varje morgon och höll på till mellan 16 och 20. En kort kaffepaus på för- och eftermiddag hade vi och en längre lunchpaus. Det var stressigt, eftersom såväl toalettbesök, briefing och planering inför nästa punkt skulle klaras av i dessa korta pauser. När förhandlingen var slut för dagen, blev det snabbmöte och så hem och fixa powerpoints. Dagsljus, frisk luft och motion var inget vi blev bortskämda med under dessa veckor, kan jag säga.

(Jag vill här passa på att tacka de supergulliga tjejerna i lunchserveringen. Den vanliga maten var det bambastuk på, men vegomaten som de paxade åt mig varje dag var grym! Utan den hade jag svimmat av utmattning.)

Hur förhandlingen gick till

Själva förhandlingen gick till så att Trafikverket vid varje förhandlingspunkt började med att redogöra för innehållet i sin ansökan och sina villkorsförslag.  Deras presentationer finns här, under fliken Huvudförhandling:

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/miljodomsansokan-vastlanken/

Därefter ställde domstolen sina frågor och sedan lämnades ordet fritt i tur och ordning myndigheter, fastighetsägare och övriga. Man kunde då välja att antingen begära ordet och ställa frågor från sitt bord, eller om man hade förberett ett längre anförande understött av powerpoints så gjorde man det från podiet. Skona Göteborg/Trädplan m fl höll ett flertal anföranden och utöver det ställde vi frågor efter nästan varje förhandlingspunkt. Vilka frågor som avhandlades framgår här:

http://www.vanersborgstingsratt.domstol.se/Vastlanken/Forhandlingsplan/

Sveriges Radio beskrev i sitt vinklade och effektsökande trädkramarreportage stämningen i termer av ”artig på ytan men full av undertryckt ilska och återhållna känslor”. Detta är T-R-A-M-S!  Stämningen var faktiskt ganska trevlig och respektfull. Vi och Trafikverkets företrädare hälsade glatt på varandra när vi möttes på toaletten, vid lunchbuffén eller i dörren och det utbyttes ett och annat skämt.  Under själva förhandlingen uppträder man givetvis neutralt och sakligt, det tillhör vanligt domstolsvett.

Första morgonen noterade jag att antalet ordningsvakter var omotiverat stort och att de såg bistra, biffiga och vaksamma ut. Jag vet inte om man hade väntat sig kravaller eller utmålat oss som huliganer? För varje dag som gick såg de i varje fall mindre bistra och biffiga ut.

Enda gången det blev antydan till upprörd stämning på de två veckorna var när räddningstunneln och säkerheten kom upp och väldigt många begärde ordet. Rådmannen uttryckte förståelse för att frågan väcker känslor men manade till lugn.

”Men hur gick det då?”/”Hur kändes det??”

Svar: Det känns bra, bättre än jag trodde innan. Jag tycker vi gjorde så bra ifrån oss som man kan begära. Men domstolens ledamöter är och ska vara totalt neutrala, så det går inte att dra några slutsatser av deras beteende om hur det hela avlöpte. Herrar domstolsledamöter hade ungefär samma ansiktsuttryck som en sfinx, nämligen. Jag fick personligen mycket stort förtroende både för domstolens kompetens, deras intresse för ärendet och deras neutralitet. Jag uppfattar förhandlingen som absolut rättvis.

Samtidigt är hela situationen så totalt rubbad att jag ibland fick nypa mig i armen. Varför satt vi, ett femtiotal personer, i ett beckmörkt kajskjul i två veckor och avhandlade en pendeltågstunnel i jätteomväg till innerstadens minst frekventerade hållplats, för uppåt 35 miljarder och en ohemul påverkan på grundvatten, kanaler, åar, fiskar, träd, byggnader, luft, människor, näringsliv, Götatunneln, kollektivtrafik och Gud-vet-allt UTAN ATT DEN KLARAR ETT ENDA TÅG MER ÄN IDAG och utan att minska restiderna?! Jag var mentalt förberedd på att vi kanske hade missat något, att det ändå finns en vettig tanke, att Västlänken löser några problem vi förbisett, att någon skulle väcka mig ur denna absurda dröm genom att visa på någon som helst nytta. Men icke.  Västlänken framstår efter dessa två veckor som om möjligt ännu mer idiotisk.

Det jag på rent objektiva grunder kan konstatera är följande:

Domstolens inställning till våra anföranden och påståenden

Domstolen avfärdade inte något vi tog upp. Vi blev inte avbrutna i våra anföranden vilket man blir om domstolen anser att det är irrelevant. Det enda det fästes lite för lite avseende vid, enligt min mening, är trafikproblemen i byggskedet. Dock fick vi ändå 20 minuter för att beskriva vad Trafikverkets egna utredningar säger i ämnet, något de själva höll tyst om. Kapacitetsfrågan var ingen egen förhandlingspunkt men jag tog själv upp frågan både i mitt inlednings- och mitt slutanförande eftersom kapacitetsökning är projektets huvudsyfte.

Här finns Skona Göteborg redogörelse för vilka frågor vi lyfte:
http://skonagoteborg.nu/huvudforhandlingen-mmd-avslutad/

Trafikverkets inställning till vår framställan

Trafikverket invände inte mot något vi anförde, mer än på någon marginell punkt av typen om det är träd A eller B ska flyttas. Naturligtvis hade vi räknat med att de skulle plocka upp något ess ur rockärmen – men icke. Jag är ganska förvånad. Det enda de möjligen har löst efter vårt huvudyttrande i februari är masshanteringsfrågan, förutsatt att Göteborgs Stad kan ta emot stora mängder och fylla igen hamnbassänger med. Vilket inte alls är säkert.

Trafikverkets bemötande av våra frågor

Trafikverket svarade aldrig på merparten av de frågor och kompletteringar vi begärt, trots att svar utlovades till sista dagen och MMD förelagt dem att svara.  Bland annat har vi ännu inte fått veta hur Västlänken ska kunna ansluta till de ”framtida järnvägsutbyggnader” som den sägs vara förutsättning för; t ex Bohusbanan och Götalandsbanan/dubbelspår till Borås. Vi har inte fått veta vilken myndighet som bestämt att just Västlänken är undantagen från terrorhot, vad Västlänken egentligen kostar, om budgeten hålls trots ett flertal kända fördyringar, hur tågtrafiken ska upprätthållas i byggskedet och mycket, mycket annat.

Trafikverkets svar på MMDs frågor

Inte heller blev flera av de frågor MMD ställt, och som till faktiskt ganska stor del härstammar från vår framställan, besvarade. Här kan nämnas tillåtligheten för Olskroken Planskildhet och avvikelser i täthetskrav för bergtunnlarna. Trafikverket hade också uppenbara svårigheter med att förklara varför Västlänken i dagens version avviker i så hög grad från den som regeringen gav tillåtlighet. Trafikverkets advokat försvarade sig med att det petades i för mycket detaljer istället för att ”se till helheten” och att vi grävt för djupt i deras egna rapporter. Det tar jag som en komplimang. Han påstod nämligen aldrig att vi i sak hade fel.

Trafikverkets ”performance”

Trafikverket höll snygga presentationer med i de flesta fall riktiga proffs på sina respektive ämnen. Dock innehöll inte deras anföranden några verkliga åtaganden; gränsvärden, garantier, utfästelser, skyldigheter mm, utan enbart ambitioner, målsättningar, i möjligaste mån, dokumentation, kontrollprogram, etc. Som domstolen konstaterade vid ett par tillfällen: ”Men detta är ju till intet förpliktigande?” Flera fastighetsägare uttryckte frustration över bristen på faktiska åtgärder och åtaganden.

Fastighetsägarnas inställning

Tvärt emot vad vi räknat med var inte heller fastighetsägarna på Trafikverkets sida, trots att de flesta av dem framställde sig själva som positiva till själva Västlänken. Fastighetsägarna var mycket kritiska till kartläggning av fastigheter, bristfälliga mätningar, ”trevligt bemötande men inga besked”, undermåliga grundvattenkontroller m m. De visade samfällt mycket lågt förtroende för Trafikverkets möjligheter att genomföra projektet utan att förorsaka skador och de ansåg inte att utredningsmaterialet var fullständigt. INGEN av dem ville, såvitt jag uppfattade, medge verkställighet/igångsättningstillstånd, dvs möjlighet att börja bygga innan domen vunnit laga kraft. Detta är annars kutym i de mål där ansökan anses komplett och domen en formalitet.

De kommunala bolagen Liseberg och Gryaab var också mycket kritiska till hur deras verksamheter skulle drabbas.

Domen
Domen faller troligen i januari. Jag vågar vara säker på att verkställighet inte medges. Jag är också säker på att domen blir låång. Juridiken är kvistig, eftersom projektet, eller en del av det, fått tillåtlighet och enligt gängse regler då ska få tillstånd. Men samtidigt är i detta fall uppenbart att bristerna vid tillåtlighetsprövningen var omfattande, att bristerna även nu i miljödomsansökan är omfattande och att skillnaderna mellan Västlänken 2012 och Västlänken 2017 också är omfattande. Av bland annat detta skäl får man förvänta sig att Västlänken kommer överprövas i högre instans oavsett hur domslutet lyder.

En domstol i första instans vill inte bli klappad på huvudet av högre instans, särskilt inte i ett största målet i denna miljödomstols historia. Därför är min bedömning att MMD kommer göra ett ovanligt gediget arbete när de skriver sin dom. De kommer göra noggranna överväganden där de lutar sig mot prejudicerande domar i andra mål och vänder på alla stenar. Oavsett hur domslutet ser ut, kommer de också att redogöra för möjliga grunder för att fälla ett annat avgörande. Oavsett avslag eller tillstånd kommer domen överklagas och då är det inte roligt om nästa instans anser att MMD varit ”ute och cyklat” i sina bedömningar eller att de förbisett något viktigt.

Domslut kan bli något av följande:

  1. TILLSTÅND med villkor.
    Villkoren blir då rimligen mycket stränga eftersom alla sakägare är överens om detta och tunneln byggs i mycket känslig omgivning. I synnerhet gäller detta täthetskrav i bergtunnlar, tätare kontroller och återfyllning av grundvatten vid avsänkning vid schaktarbeten, grundförstärkningsåtgärder, ekonomiska garantier mm. Men även buller och arbetstider till följd av den långa anläggningstiden. Totalt sett torde sådana villkor ge en fördyring på 6-8 MdSEK och 2-4 års längre byggtid. Ett tillstånd kan överklagas till miljööverdomstolen (MÖD).
  2. FÖRHANDSBESKED från EU-DOMSTOLEN.
    Detta är ett sätt att genskjuta den svenska lagstiftningen och ”slippa” pröva ansökan enligt svenska miljöbalken. Tillåtlighetsbeslut är inte bindande enligt EU-lagstiftningen, nämligen. EU-rätten anger att en tillståndsprövning ska vara ”fullständig, slutlig och exakt” istället för uppdelad som den är i svensk lagstiftning. Vi har därför yrkat att förhandsbesked ska inhämtas.

Detta tar troligen mycket lång tid. Jag tror personligen att MMD vill pröva Västlänken mot svensk lagstiftning först eftersom projektet har mycket speciella förutsättningar, men det är bara min gissning. Dessutom borde de ha begärt förhandsbesked före huvudförhandling – men å andra sidan igen kan det som framkom, eller snarare inte framkom, under huvudförhandlingen ha fått domstolen att vilja begära förhandsbesked nu trots allt.

  1. AVVISNING

Detta är mest rimligt då det var en allmän uppfattning att ansökan var bristfällig. Det är också vårt förstahandsyrkande utöver förhandsbesked från EU. Ett vanligt skäl för avvisning kan vara att miljökonsekvensbeskrivningen är ofullständig, inte varit föremål för erforderliga samråd eller ändrats i viktiga avseenden.

Det finns vidare åtminstone två olika aktuella angreppssätt för domstolen för att avvisa och nu pratar vi juridiska spetsfundigheter.

  1. a) enligt vårt synsätt som är att skillnaden mellan det nu tillståndsprövade projektet och det tillåtlighetsprövade är så stort att tillåtligheten därför inte kan vara bindande för prövningen. Ansökan kan därför avvisas på sina brister utan att fästa avseende vid tillåtligheten (förenklat uttryckt).
  2. b) enligt advokat Laurins synsätt. Laurin biträder en fastighetsägare. Han menade i sin slutplädering, som jag tolkade det, att tillåtligheten ÄR bindande – men då också i alla delar. Det innebär till exempel att tunneln SKA vara helt tät, som den skulle vara vid tillåtlighetsprövningen (även detta förenklat uttryckt)

Resonemanget leder till att projektet i alla delar måste uppfylla det som stipulerades vid tillåtlighetsprövningen, t ex parallell räddningstunnel hela vägen, luftkvalitén klaras, ingen påtaglig skada på kulturmiljön och så vidare.

Båda dessa synsätt borde landa i samma slutsats: Projektet avviker i så väsentliga delar ifrån vad som anges i tillåtlighetsbeslutet att ”processhinder” föreligger.

En avvisning innebär att Trafikverket får gå hem och göra om jobbet och se till att projektera den tunnel som man begärde tillåtlighet för, av regeringen 2012 innan man lämnar in en ny miljödomsansökan. Lycka till med det…

Ett avvisningsbeslut innebär att sakfrågorna inte prövas. Avvisningsbeslut kan överklagas till MÖD, men kräver prövningstillstånd.

  1. AVSLAG

Enligt vårt synsätt ska domstolen göra en fullständig prövning utan att vara bunden av tillåtlighetsbeslutet, dels enligt p 3a ovan, dels för att regeringens beslutsunderlag var bristfälligt och saknade en korrekt miljökonsekvensbeskrivning.

Då Västlänken bryter mot bland annat lokaliseringsreglerna, hänsynsreglerna och hushållningsreglerna i miljöbalken, därtill inte uppnår sitt syfte (kapacitetsökning) och nyttan inte står i proportion till miljöpåverkan samt är mycket olönsam (enligt MB 11:6) ska inte tillstånd meddelas.

Ett avslag kan överklagas till MÖD och därefter till Högsta Domstolen (som sista instans)

  1. DELAD DOM

En intressant möjlighet är att MMD kanske delar upp Västlänken och Olskroken i sin bedömning. Det skulle kunna innebära att Olskroken avvisas om planskildheten inte anses tillåtlig och att själva Västlänken ges avslag eller tillstånd.

Min kunskap i miljörätt är tyvärr begränsad till vad jag lärt mig i det här målet, så det kan finnas ytterligare kombinationer. Vad jag är mest säker på av allt är att det blir oändligt och riktigt nördigt spännande att läsa domen.

/Carina

Myten om framtida utbyggnader och duospårvagnar i Västlänken

Apropå torsdagens diskussion om framtidens trafik i kommunfullmäktige angående ny översiktsplan, utbyggnader och framtidens trafik, känner jag att det är dags att ta en titt på vilka möjligheter som antagits, lovats och… lite diskret ”försvunnit”. Vi har berört ämnet tidigare men i torsdags blev det aktualiserat igen.

Dag Hammarskjöldsleden som boulevard är ju ett önskemål från i de rödgröna sedan länge, men som framgår av artikeln i GP http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/analys-debatten-om-trafiken-tar-aldrig-slut-1.4749224  är det svårt att ta sig till Göteborg från söder med kollektivtrafik.

En gång i tiden fanns det en lösningsidé för detta. Vilken framgår av den här bilden om ni tittar noga…

Myten om framtida utbyggnader och duospårvagnar i Västlänken

Bilden är ur den här artikeln från september i år:

http://www.goteborgdirekt.se/nyheter/boulevard-allt-narmare-men-anda-langt-bort/repqik!rxyt1AP8ESk1dAcGuS5uTg/

Varifrån kommer då denna idé? I järnvägsutredningen för Västlänken från 2006 står det så här:

Man förstår varför vissa politiker kallar Västlänken ”en viktig pusselbit”…

 

Utbyggnadsmöjligheter vid tillåtlighetsprövningen

I remissyttrandena över järnvägsutredningen är det flera tunga remissinstanser som påtalar vikten av att det alternativ som väljs går att bygga ut mot Hisingen och Särö.

Sex år senare, år 2012, ska ansökan om tillåtlighet lämnas in till regeringen och frågan går återigen ut på remiss. Återigen betonas utbyggnadsmöjligheten:

Göteborgs Stad skriver till exempel:

”Staden vill betona vikten av att de framtida möjligheterna till anslutningar direkt mot Hisingen respektive mot Sahlgrenska förbereds. Korridoren bör alltså ge denna möjlighet till förberedande arbeten.”

Länsstyrelsen skriver:

”Kopplingen mot Götalandsbanan är viktig att beskriva i den fortsatta planeringen, så även anslutningsmöjligheter mot söder och mot Hisingen, så att hela systemet i staden fungerar.”

Trafikverket kommenterar inte detta, utan hänvisar generellt obesvarade frågor till kommande järnvägsplanearbete.

Så, vad står det i järnvägsplanen om detta. Svar: Inget. Alls.

Går vi till samrådsredogörelsen daterad 2015-09-01 hittar vi däremot Göteborg Stads yttranden. Kommunen ligger på i frågan redan i första remissomgången och i den andra har de skärpt tonen. Svaret från Trafikverket känns väldigt uttömmande.

Ingen visste alltså hur men alla visste att det var möjligt. Två miljöpartister är lyriska över möjligheterna i en debattartikel i februari 2014:

”Västlänken förbereds för förbindelser mot Hisingen och Sydväst så att pendeltågen på sikt även kan fungera som ett andra tunnelbaneliknande system för Göteborg, och att staden då får fler tyngdpunkter än området kring Drottningtorget.”

http://www.gp.se/nyheter/debatt/ja-till-tunnelbana-i-g%C3%B6teborg-1.442472

 

Duospårvagnar i Västlänken

I augusti 2016 har MP ännu inte släppt det här med Västlänkens alla möjligheter:

 ”Ett kostnadseffektivt alternativ kan se ut så här: Angeredsbanan och Frölundabanan uppgraderas för högre hastigheter (100 km/h) och med fyrspårstationer så att snabba duovagnar kan passera spårvagnar. En ny koppling skapas vid Gamlestan mellan dagens spår och norra infarten till Västlänken. Och i Västlänken söder om Haga byggs ny anslutande bergtunnel med stationer under Chalmers och Medicinareberget. Ytterligare stationsentréer kan skapas bland annat från Landala, Guldheden, Sahlgrenska och Linnéplatsen. Den nya tunneln mynnar vid Annedalskyrkan för anslutning till Frölundabanan.”

Utspelet blev en riksnyhet:

https://www.di.se/artiklar/2016/8/30/goteborg-utreder-tunnelbana/

Men lokalt blev det rabalder. Henrik Munck fick mycket spe för denna artikel och skapade en smärre intern partikris. Johan Nyhus säger att han ”tror att vi kommer att behöva hela kapaciteten i Västlänken till järnvägstrafik”. – Eh, ja… Men varför är det bara han som fattat det och inte resten av Trafiknämnden?

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/mp-i-akut-extram%C3%B6te-efter-debattartikel-i-gp-intern-oenighet-1.3741423

Sedan genomfördes i tysthet en snabbutredning om duospårvagnar i alla fall: ” Duospårvagnar – faktasammanställning och enkel genomförandestudie för Göteborg” (Trivector 2016:65). Studien konstaterar det jag kunde talat om för Trafikkontoret alldeles gratis:

”Västlänken kan inte ta emot mer trafik än den tågtrafik som redan är inplanerad. Det är inte rimligt att minska antalet tåg genom Västlänken för att istället utnyttja tåglägena för spårvagnstrafik då ett tåg kan ta många fler resenärer än en spårvagn.”

Men är det rätt att ge Henrik Munck skulden för detta? Är det någon som berättat hur det egentligen ligger till? Jag hittar nämligen inget om detta i de offentliga handlingarna mer än vad som anges ovan. Ingenstans står det att det är omöjligt.

I själva verket…

… beslutades det redan 2004 att det var ”tillräckligt visionärt” med Västlänken varför man inte behövde ta höjd för framtida utbyggnader mot Hisingen och Särö.

Duospårvagnar avskrevs också – på samma möte. Här ett utdrag från protokollet för mötet den 28 oktober 2004. Närvarande på mötet var bland andra Annelie Hulthén (s), Roland Rydin (m) och Leif Blomqvist (s)

Hösten 2014 sitter Göteborgs Stad och poängterar, för minst tredje gången, vikten av framtida utbyggnader mot Särö och Hisingen i samrådet för järnvägsplanen – utan att få svar.  Om det nu var så viktigt – varför tillstyrkte man en järnvägsplan där frågan inte nämns, än mindre besvaras?

Hösten 2016 bekostar alltså kommunen en utredning om duospårvagnar i Västlänken, vars svar varit känt sedan 2004.

När visionsbilderna för Dag Hammarskiöldsleden gjorts framgår inte, men uppdragsgivaren har tydligen sagt att gula pendeltåg ingår i visionen…

Frågor man ställer sig är bland annat:

-Hur många utredningar har gjorts och hur mycket tid har lagts inom kommunen på att fundera över järnvägar till Särö och vilka duospårvagnslinjer som borde gå i Västlänken?

-Vore det inte både enklare att de verkliga utredningsresultaten framgick i de publicerade handlingarna?

-Varför dolde man dessa enkla fakta; var det ett självändamål att bygga Västlänken?

– Varför har inte ens Trafiknämnden kännedom om Västlänkens kapacitet?

– Och framförallt: Hur ska kollektivtrafiken mot Särö och Hisingen nu lösas?

Avslutningsvis lite kuriosa i sammanhanget:

Redan hösten 2006 ifrågasatte Tom Heyman, en av de ledande i Vägvalet, Västlänken i en debattartikel (Här finns Heymans debattartikel).  I repliken försvaras Västlänken med bland annat följande argument:

”Vi skulle också kunna få en möjlighet till framtida kopplingar till Bohusbanan och söderut mot Särö och Kungsbacka.

Duospårvagn skulle då också kunna sättas in där kapaciteten för pendeltåg inte finns, till exempel. mot Backa och Kärra.”

http://www.gp.se/nyheter/debatt/v%C3%A4stl%C3%A4nken-avg%C3%B6rande-f%C3%B6r-att-st%C3%A4rka-t%C3%A5gtrafiken-1.1183634

Jämför gärna vilka som undertecknat denna artikel, med vilka som närvarade på styrgruppsmötet 2004…

/Carina

Trafikverket ger sig på Adam Cwejman efter hans ledare i GP

Trafikverket ger sig på Adam Cwejman efter hans ledare i GP

Trots advokatens påstående om att Trafikverket inte debatterar om Västlänken skjuter de vilt omkring sig. Röken hann inte lägga sig förrän GP:s ledarskribent blev nästa måltavla.

Krutröken från Trafikverkets advokats salva hade inte ens lagt sig förrän myndigheten laddade om sin bössa och tryckte av. ”Det är inte vår sak att debattera och argumentera”, hävdade advokaten att Trafikverket hade berättat för honom om de ”missvisande och felaktiga uppgifterna”. Fast han hann knappt avsluta meningen förrän det lät PANG när Trafikverket återigen tog debatten. Offret den här gången blev Göteborgs-Postens ledarskribent Adam Cwejman.

Med rubriken ”Västlänken är en koloss på lerfötter” ifrågasätter Cwejman varför vi ska lyssna till Trafikverket när Trafikverket inte verkar lyssna till sig själva. Orsaken är att Trafikverket i en utredning slagit fast att Göteborgs stads bebyggelse inte klarar speciellt mycket inläckage av grundvatten i Västlänkstunneln, att den därför måste hålla en viss täthet. Det skulle för Trafikverket i så fall bli en dyr historia och de hade plötsligt en helt annan uppfattning om vad som krävdes vid förhandlingarna hos Mark- och miljödomstolen (MMD).

Att uppgiften kom ut till allmänheten via tidningen gjorde Trafikverket sura. De var redan sura när rapporten presenterades för dem på förhandlingen vid MMD. Tydligen ville de inte att sina egna skrivelser i ämnet skulle offentliggöras och att då läsa om dem på ledarsidan i GP gjorde uppenbart inte saken bättre.

En ledarsidas uppgift är att i tidningens namn driva opinion. Det innebär att ledarredaktionen alltid är öppna för att ge den utpekade utrymme för ett bemötande, ett så kallat genmäle, för att rätta till eventuella sakfel eller liknande som kan ha kommit med i texten. Och det är den gängse kommunikativa vägen att påpeka när en ledarskribent har skrivit något där det saknas en del fakta värt att notera. Så fanns det brister i Cwejmans text är det även via GP som Trafikverket borde ha hanterat frågan. Men inte då.

Nej, Trafikverkets projektgrupp för Västlänken har nämligen skapat en alldeles egen kommunikationskanal. På Trafikverkets hemsida finner vi under Västlänksprojektet fliken ”Debatt- och insändarsvar Västlänken”. Det som gör denna så intressant är förutom de fler än 50 bemötanden de valt att publicera där istället för på insändarsidor eller debattsidor är att Trafikverket har ingen motsvarande för något annat projekt. Inte ens för de så omskrivna Hallandsåstunneln, Botniabanan och Förbifart Stockholm. Utan endast för Västlänken.

”Det är inte vår sak att debattera och argumentera”. Sällan har väl en mening klingat så falskt!

Så istället för ett skriva ett genmäle på Cwejmans krönika publicerar Trafikverket en text på sin hemsida. Där hävdar de att han drar ”felaktiga och bitvis fragmentariska slutsatser”. Vilka de är berättas dock inte. Att den rapport som Cwejman hänvisar till skulle vara 10 år gammal är ju i sak irrelevant – vilken effekt inläckaget skulle ha på stadens fastigheter har ju inte ändrats. Det är därför Trafikverket satt och skruvade på sig under MMD när rapporten redovisades. Det är tydligt att de hellre ser en mindre (och betydligt billigare) tät tunnel nu och skjuta upp problemet med grundvattnet framför sig till andra juridiska processer där det faktiskt blir fastighetsägarens uppgift att bevisa att det i så fall är Västlänken som är boven. Att Trafikverket skulle ”anpassa oss efter möjliga kunskap just nu” är i alla fall inget de redovisade i MMD. Tvärtom valde de där kategoriskt mörka sådant de redan vet. Eller åtminstone borde veta.

Trafikverket vet såklart att bara de tillåts påbörja bygga går projektet inte att stoppa. De högsta cheferna bryr sig inte om den faktiska kostnaden utan enbart kunna visa sina politiska arbetsgivare att de kan leverera – i det här fallet att starta projektet. För med den finansieringsform som finns för Västsvenska paketet och Västlänken med trängselskatt som bas är slutnotan egentligen inget problem. Då är det faktiskt ett större politiskt problem när räkningarna är betalda och då ta bort systemet. Argumentet för trängselskatten har ju inte varit att finansiera Västlänken utan att minska biltrafiken. Att plötsligt plocka bort trängselskatten skulle enligt den politiska logiken innebära en kraftig ökning av biltrafiken och med det ett för politikerna en huvudvärk – att förklara dess verkliga syfte. Att sedan att minskningen av biltrafiken i princip har visat sig vara marginell är en annan diskussion. Trängselskatt är en ”miljöskatt” och då är den svår att ta bort.

Med anledning av den retorik som Trafikverket höll under förhandlingen på MMD skrev Cwejman ”På Trafikverket (TRV) låter det som att Västlänken kommer att byggas och domstolsprövningen är en ren formalitet”. Där skriver Trafikverket som sin kommentar på hemsidan ”Trafikverket har aldrig uttryckt att förhandlingen i MMD är en ren formalitet”. Nej, det är heller inget som Cwejman påstod, utan han återberättade hur det upplevdes Trafikverkets jurister hanterade ärendet. Då kanske det inte är Cwejman Trafikverket ska hugga på utan de dyra inhyrda advokaterna som säger sig ”brinna för sina klienter”, men som visade mer upp en loj attityd till det hela. De verkar i sammanhanget nämligen inte vara tillräckligt pålästa. De har i alla fall helt missat att Trafikverket till skillnad mot alla sina andra projekt har varit mer aktiva i att debattera och argumentera, med exempelvis ha en egen unik flik på hemsidan.

Trots det, eller kanske tack vare det, ökar motståndet mot Västlänken. Så länge det saknas faktabaserade argument för att bygga pendeltågstunneln så kommer de faktabaserade argumenten mot att bygga att dominera. Det är faktabaserade argument som nära inpå 100 procent härstammar från Trafikverkets egna utredningar. Så varför ska vi lyssna till Trafikverket när de plötsligt motsäger sina egna rapporter utan samtidigt kunna visa underlag varför de är fel?

/Mats

Källor:

Adam Cwejman, ”Västlänken är en koloss på lerfötter”, Göteborgs-Posten 2017
Trafikverket, ”Kommentar till ledarkrönika av Adam Cwejman i GP den 12 oktober”, 2017

Nidbild blev ett ord som plötsligt dök upp i Västlänksdebatten

Nidbild blev ett ord som plötsligt dök upp i Västlänksdebatten” Nidbild ”. Så uttrycker sig Trafikverkets advokat Magnus Fröberg i sin slutplädering i Mark- och miljödomstolen och fortsätter ”Jag har frågat flertal personer på Trafikverket varför Trafikverket inte har bemött de här missvisande och felaktiga uppgifterna”. Han har då mötts av svaret ”det är inte vår sak att debattera och argumentera”.

Men vad är detta?

I två tidningar, GP och ETC Göteborg, får advokatens skränande stå obemött. Journalisterna låter sig svepas med av retorik istället för att syna korten. Beklämmande är i sammanhanget ett för svagt ord.

Först och främst, advokat Magnus Fröberg arbetar inte på Trafikverket. Han är inhyrd från Fröberg & Lundberg Advokatbyrå. Trots att Trafikverket har egna jurister anställda så köper de för skattemedel in konsulthjälp utifrån. Naturligtvis ska vi när det blir möjligt begära ut vad den notan kostade oss skattebetalare. Och den ska såklart jämföras med vad motståndet har skramlat ihop hos allmänheten för att kunna ifrågasätta vad Trafikverket håller på med. Å andra sidan ville de inte under Mark- och miljödomstolens åtta långa dagars huvudförhandling besvara en enda fråga, det vill säga vad de håller på med. När rådmannen frågade Trafikverkets juridiska ombud om de ville kommentera de besvär som framfördes svarade de att göra det i samband med slutpläderingen under den sista dagen. Räck upp handen den som tror att Magnus Fröberg gjorde det under sina 15 minuter i strålkastarljuset. Naturligtvis inte.

Nej, istället ömkar han sig över att alla är så taskiga mot Trafikverket. Inte nog med det, han vet med bestämdhet att Västlänkens utredning är ”en av de mest dugliga som genomförts i Sverige”. Jaja, men så skriver advokaten på sin byrås hemsida, ”Vi har ett brinnande intresse för våra klienters verksamhet”. Alltså ingenting om vikten att sätta fakta i centrum utan att ”klienternas verksamhet” ska få fördel.

Vilket leder oss till den ” nidbild ”, som advokaten hävdar. Finns den?

Ifall den syftar till all den fakta som har plockats fram om Västlänken, och som är nära inpå 100 procent baserat på Trafikverkens egna uppgifter, så är det extremt svårt att se att det stämmer. Ordet ska enligt Wiktionary innebära att vara en kränkande karikatyr i syfte att nedvärdera en företeelse. Jag har ytterst svårt att se karikatyren i att återberätta vad som står i Trafikverkets rapporter.

Tvärtom uppstår karikatyren när man hårdnackat försöker sig på att hävda att det som har sagts ena stunden plötsligt inte ska stämma vid nästa tillfälle. Ungefär som när vi tittar på TV-nyheterna med ett inslag som handlar om ett brottsmål där alla bevis pekar mot att den anklagade är skyldig. Då tar advokaten till orda och inför journalisterna hävdar att den åtalade är oskyldig och att denne har ett antal alternativ vad som egentligen hände. Vem tror på det?

Vem kan på allvar tro på Trafikverkets inhyrda advokat när han för klientens räkning (bokstavligen och enligt sin hemsida ”brinna för”) vill hävda att de uppgifter, som Trafikverket själva har plockat fram men i MMD inte väljer att bemöta, skulle vara ”missvisande” och ”felaktiga”? Uppgifter som till och med framfördes av rådmännen men – förmodligen under advokatens inrådan alternativt styrt uppifrån i Trafikverkets organisation – Trafikverket valde att inte bemöta.

Att journalister i detta sammanhang har i mitt tycke gjort ett tämligen undermåligt arbete är inget att hänga upp sig på. Tvärtom kan vi framöver använda advokatens märkliga utspel till vår fördel . Framför allt den om att ”Trafikverket inte ser det som sin uppgift att driva opinion”. Jojo, rätt snart lär vi redovisa att det är exakt vad de försöker sig på, vilket vi har påpekat inte är deras roll.

På Fröberg & Lundholms Advokatbyrås hemsida slår de sig för bröstet och hävdar ”Vi vågar lova att det är svårt att hitta en bättre advokatbyrå för mark- och miljörätt än Fröberg & Lundholm”. Tja, är det på att vid slutpläderingarna mer hänvisa till känslor istället för lagens paragrafer i ambitionen att vinna målen för sina klienter man brinner för blir jag mörkrädd om utfallet även skulle bli så. Magnus Fröberg har nämligen inte redovisat med fakta varför Västlänken ska få tillstånd att byggas, däremot har han vädjat inför rätten att få ett sådant.

Vi får hoppas och utgå från att MMD mer lutar sig mot lagboken än en advokatbyrås självbild.

/Mats

Vad vilar Hisingsbron på för grund?

hisingsbronTrafikverket spelar roulett med Göteborgs utveckling!

Den nya Hisingsbron väntas ha bropelare som vilar på Västlänkens tak. Det avslöjade Carina Bulić för ett tag sedan. Men det är först nu i samband med förhandlingarna vid Mark- och miljödomstolen (MMD) som vi börjar förstå vidden av vad det i praktiken innebär.

Diskussionen om den nya Hisingsbron är över, den kommer att byggas. Men det leder samtidigt fram till en ny diskussion, var man tänkt att placera vissa av brons pelare. Enligt ritningarna ska de nämligen stödja sig på pendeltågtunnelns tak. I Västlänkens järnvägsplans planbeskrivning (det vill säga beskrivningen över hur själva bygget ska gå till) kan vi på sidan 15 läsa för Station Centralens första etapp av tre: ”Grundläggningen av Hisingsbron ovanpå Station Centralen kan också påbörjas”.

Det vill säga efter man att har byggt delar av Station Centralen blir det möjligt att använda dess tak som plattform för Hisingsbron. Men vad händer ifall MMD inte ger Västlänken tillstånd att byggas?

Rent byggnadstekniskt är det lätt att förstå nyttan av att integrera olika byggnationer i varandra. Men att utgå från att kunna bygga den ena innebär att den andra tillåts byggas är inte ingenjörskonst, det är att gambla. För vad innebär det för den ena om den andra inte får byggas? Det är exakt där Hisingsbron just nu befinner sig.

Att det finns ett skriande behov av att Hisingsbron kommer på plats är de flesta ense om. Även ifall det finns de som hävdar att Göta älvbron klarar många år till så kräver den i så fall omfattande renoveringsarbeten. Alternativet att bygga nytt har setts som bättre ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Utan att föregå MMDs arbete om Västlänken måste vi ställa oss frågan vad det innebär ifall de inte ger Västlänken tillstånd att byggas. Eller även ifall de får tillstånd, att det överklagas till högre instans som i sin tur inte ger tillstånd. Vad händer då under tiden med bygget av Hisingsbron?

Egentligen finns det bara två scenarion:
1) Att fortsätta enligt plan men att byta ut ritningarna där bropelarna står på Västlänkstaket mot sådana där bropelarna förankras ner i leran och berget, så får man lösa problemet i ett framtida skede om ifall Västlänken ges tillstånd.
2) Att fortsätta enligt plan, men skapa ett mindre hålrum motsvarande vad Västlänken skulle varit under bropelarna och ställa dem ovanpå och om ifall Västlänken skulle få tillstånd ”jacka ihop” detta med övriga tunnel.

Så borde det se ut. Fast risken är en annan – att Trafikverket tar vår stad som gisslan. Att de hävdar att ifall de inte får tillstånd för att bygga Västlänken kan de inte heller bygga Hisingsbron. Att de två projekten skulle vara så pass intimt förknippade med varandra att det inte går göra det ena utan den andra och på så vis försöka baxa igenom ett illa planerat projekt. I detta fallet i så fall baserat på ren inkompetens. Eller likt en som spelar Black Jack och satsa allt man äger och har på det sista kortet för att få 21, trots man redan har 16 i liggande kort.

Jag vill och vägrar tro på det sistnämnda. Men sakens natur är överhängande – byggs inte Västlänken saknas idag en tydlig plan för hur Hisingsbron ska byggas.

Det är inte acceptabelt att Trafikverket på detta sätt tillåts spela roulett med stadens utveckling. Och det är inte acceptabelt att stadens tjänstemän och politiker tillåter att det sker. För får Trafikverket inte tillstånd att bygga Västlänken är det på deras ansvar att Hisingsbron i så fall får problem att byggas. Deras och ingen annans!

/Mats

Källa:
Trafikverket, Järnvägsplan – Planbeskrivning, 2015

Västlänken i förhållande till rötterna som matar ett träd

Claes Gillenius ser på bristerna i projekt Västlänken ur ett lite annat perspektiv. Tillbaka till rötterna kanske? Kan man jämföra infrastrukturen i en stad med hur ett träd är uppbyggt? Ja, varför inte. Ett träd har ju ingen anledning att lägga resurser på onödig ”infrastruktur”.


Trädet igen:
I samband med demonstrationen mot Västlänken förra lördagen fick vi höra representanter från såväl Trädplan Göteborg, som oroade sig för hur grundvattensänkningar kommer att påverka träden, som forskare inom området kulturgeografi som var kritiska till idén om regionförstoring. Dessa bägge områden har mer gemensamt än vad man tror. Staden kan nämligen liknas vid ett träd, där varje enskild liten rottråd är en bostad och varje löv eller barr en arbetsplats. Rotsystem, stam och grenverk utgör infrastrukturen.

Växer trädet på en plats med dålig vattentillgång växer det långsamt eller inte alls. I värsta fall förtvinar det och dör. Växer det däremot vid en vattenåder utveckas det snabbt och blir stort och mäktigt.

Varför har inte träden utvecklat ett rotsystem med hundratals meter långa rotstammar som sträcker sig åt olika håll för att finna vatten? Ett sådant träd borde ha överlägsna överlevnadsegenskaper och kunna konkurrera ut alla andra om man får tro Darwins utvecklingslära. Denna fråga ställde sig forskare vid Santa Fe institute i New Mexico, USA. Svaret man fann var att trädets produktion, som sker i lövverket, inte skulle kunna bygga upp, försörja, underhålla och förnya ett sådant rotsystem. Naturen har i stället utvecklat en optimal infrastruktur som ger ett produktionsöverskott och därmed medger tillväxt. Denna kraftigt förgrenade struktur kallas fraktal och dess egenskaper kan beskrivas matematiskt.

Forskarna gick sedan vidare från biologin till samhällsvetenskaperna och började studera städer och stadsregioner. De fann då att samma matematiska samband som gäller för träd också gäller städer. En liknande grenstruktur som träden har, ger städerna skalfördelar och förklarar deras tillväxt. Man skulle kunna säga att ju mer förgrenad och yttäckande struktur, desto framgångsrikare stad.

rötterna

Fotona visar två trädrader som planterats samtidigt med lika stora träd, men med olika vattentillgång.

Vår regions utvecklingsstrategi går ut på att invånarna skall kunna bo var de vill och att en omfattande och långväga arbetspendling skall ge samma tillväxtfrämjande egenskaper som sammanhållna städer med en fraktal struktur. Ser man denna, i vårt land så populära, utvecklingsstrategi genom Santa Fe forskarnas glasögon, inser man att det är fel väg att gå. Kostnaden för regionens infrastruktur kommer att öka snabbare än invånarantalet i arbetsmarknadsregionen och dessutom påverkas inte det sociala samspelet mellan regionens invånare på ett sådant sätt att det ger upphov till en snabbare ekonomisk tillväxt. De förstorade arbetsmarknadsregionerna kommer helt enkelt att med matematisk precision strypas av sin egen infrastruktur. Västlänken är ett bra exempel på detta. Alla pengar satsas på att underlätta långväga pendling. Trädet skall förses med hundratals meter långa rötter, så man kan vattna det var man vill och inte bara där det står.

/Claes

Källa: Geoffrey West: Scale, Penguin Press New York 2017

Fotona nedan visar två trädrader som planterats samtidigt med lika stora träd, men med olika vattentillgång.

Kommer Västlänken någonsin att uppnå sin påstådda potential?

”Det är först när kapaciteten på banorna runt om ökar som Västlänken når sin potential ”.

Ni känner igen påståendet. Lite det Riksrevionsverket i sin sågning hävdade, att det krävs 20-25 miljarder i kringinvesteringar för att Västlänken ska kunna blomma ut. En annan liknelse är att det vid Centralen måste förstärkas med Västlänken innan man kan bygga ut banorna för ökad kapacitet.

Det är ingenting annat än felaktigt. Problemet är inte att det krävs investeringar runtom för att Västlänken ska bli effektiv, problemet är själva Västlänken. Ska nu förtydliga det.

Trafikverket hävdar i sin kapacitetsrapport (Västlänken – kapacitet, depåer och uppställning) att själva Västlänkstunneln operativt klarar 16 tåg per timma och riktning. På grund av anslutningen vid Almedal är dock kapaciteten reducerad till 12 tåg per timma och riktning. En annan begränsande faktor finner vi i järnvägsplanen för Olskroken Planskildhet (Planbeskrivning). Här berättas att kapaciteten in mot Västlänken dimensioneras till 14 tåg per timma och riktning. Den lyfter även fram att simuleringar visar på att ifall tågtätheten ökas till 18 tåg per timma innebär det att vid två passager på sträckan skulle det i så fall bara vara två minuter mellan två tåg vardera, vilket får ses som synnerligen trångt och i sak en omöjlighet med dagens trafikeringssystem.

På Göteborgs hemsida anger Trafikverket att Västlänktunnelns maxkapacitet inte är 16 utan bara 14 tåg per timma och riktning. Förklaringen är det säkerhetsavstånd – blocksträcka – som tågen måste ha mellan varandra. Trafikverkets simuleringar säger alltså att Västlänken skulle klara maximalt 14 tåg per timma och riktning.

Idag vet vi att i högtrafik, det vill säga när det går flest tåg, trafikeras de tre norra banorna av, per riktning och timma, sammanlagt antal region- och pendeltåg som är utpekade för Västlänken:
Bohusbanan: 2
Norge-/Vänerbanan: 6
Västra stambanan: 6
Det blir sammanlagt 14 tåg per timma och riktning. Därtill trafikeras sträckorna under maxtimman av tre så kallade förstärkningståg. Då Trafikverkets trafikeringsstrategi innebär att för pendlarna ska det inte vara oklart om tågets ändstation (det vill säga att vissa tåg skulle gå via Västlänken och andra enbart till säckstationen i Centralen) borde även de här tre tågen räknas in bland de tåg som förväntas gå via Västlänken. Det gör att idag trafikerar 17 tåg per timma in till Centralen som enligt plan borde gå via Västlänken.

Poängen med att bygga ut ekrarna med exempelvis dubbelspår på Bohusbanan, förbigångsspår på Norge-/Vänerbanan (så långsamma godståg inte stoppar region- och pendeltåg), 4-spår på Västra stambanan och Västkustbanan samt en helt ny sträckning till Borås med dubbelspår är såklart att öka antalet avgångar för pendlarna. Västtrafiks mål för tågpendling är att vid högtrafik erbjuda ett tåg var 10:e minut, det vill säga 6 tåg per timma och riktning och det från de flesta av sina pendlingsstationer (observera att regiontågen är i sammanhanget ”expresståg” som stannar på relativt få stationer). En ytterligare poäng är att fler fjärrtåg och godståg ska kunna trafikera sträckorna, men vi lämnar dem därhän i denna text då de inte kommer att trafikera Västlänken. Koppling mellan Västlänken och fjärr- och godståg tar vi i en annan text framöver.

Vi kan alltså ovan konstatera att det idag ankommer till Göteborg fler pendel- och regiontåg än vad som Västlänken klarar av att hantera. Så vad händer ifall vi bygger ut ekrarna?

Frågan är såklart retorisk. För inte kan Västlänken ta emot fler tåg av den anledningen. Dess kapacitetstak har ju redan nåtts med dagens trafikering. Möjligheten att öka upp antalet avgångar ute bland kranskommunerna existerar alltså inte.

Det finns kanske enstaka som vill påpeka att säckstationen finns ju kvar och att de extra tågen skulle kunna gå dit.

Svaret är nej. Av två anledningar.
1) Trafikverkets trafikeringsstrategi säger att avgångar inte ska delas upp så vissa går via Västlänken och andra till Centralen. Sådant regelverk går alltid att komma runt, men i så fall visar det enbart på att den lösning man valt helt enkelt är omodern (läs: obsolet) innan den ens lämnade ritbordet – man bygger en anläggning som ska förstärka kapaciteten genom att inte följa sin egna strategi utan tvingas direkt att jonglera.
2) Jonglerandet kommer inte att fungera. Exempelvis är anslutningen vid Almedal så komplicerad med tåg som ska eller kommer ifrån Gårdatunneln, Kust-till-kustbanan, Västlänken och Västkustbanan att Trafikverket är rädd för att inga godståg alls kan komma att trafikera knuten. Så trångt är det. Det innebär att addera in fler region- eller pendeltåg som ska avgå från Centralen via Gårdatunneln och vid Almedal vävas ihop med tågen från Västlänken skulle definitivt bli spiken i kistan för godstågen. Därtill har vi knuten i Olskroken, den stryps till 10 tåg per timma och riktning – för samtliga typer av tåg, fjärrtåg, regiontåg, pendeltåg, posttåg och så vidare – för de som ska in till säckstationen. Vill man plötsligt köra fler region- och pendeltåg den vägen är det på bekostnad på fjärrtågen, som man har en önskan att öka för även dem. En ohållbar ekvation.

Byggs Västlänken får vi en situation där det spelar ingen roll ifall ekrarna förstärks, det kommer inte gynna pendlarna någonting alls. Förklaringen är att Västlänkens kapacitet är inte större än vad som trafikeras idag. Och den blir naturligtvis inte större för att man lägger till fler spår in till Göteborg. På något sätt har det hos en del totalt missats. Men inte nu längre. Nu vet åtminstone ni som läser denna text hur det hänger ihop.

Vi vill ha dubbelspår på Bohusbanan. Vi vill ha en bra förbindelse upp till Norge, exempelvis via Norge-/Vänerbanan. Vi vill ha 4-spår på Västra stambanan så fler pendel-, region-, fjärr- och godståg kan trafikera Sveriges tågtätaste sträcka. Naturligtvis ska vi ha modernt dubbelspår till Borås och för pendlarna vore 4-spår ner till Kungsbacka ett utmärkt komplement till att ta bilen. Problemet är att de här investeringarna inte funkar ihop med Västlänken. Därför ska vi Stoppa Västlänken nu!

/Mats

Motståndet mot Västlänken ökar enligt SOM-institutet, trots all ”information”

SOM-institutetSOM-institutet har släppt sin årliga attitydundersökning om Västlänken. Den visar att sammanlagt 43 procent av göteborgarna är emot projektet. Motsvarande siffra i förra mätningen var 40 procent, det vill säga en ökning med 3 procentenheter.

Av de 43 procenten säger 30 procent att projektet är mycket dåligt, 13 procent att det är ganska dåligt.

Endast 14 procent tycker att Västlänken är mycket bra, 22 procent att den är ganska bra. Totalt 36 procent.

12 procent menar att pendeltågtunneln är varken bra eller dålig.

Som alla kan se är motståndet i klar majoritet och budskapet är tydligt: göteborgarna vill inte ha Västlänken. Dessutom ökar motståndet.

Det finns de som hävdar att vi i motståndet skulle vara en ”liten högröstad grupp”. SOM-institutets siffror berättar precis det omvända – det är Ja-sidans fjuttiga 14 procent som i media får alldeles för stort utrymme. Det är dags för media att bevaka hur verkligheten ser ut. Samtidigt fortsätter vår bevakning av Västlänken för att visa allmänheten hur dess verklighet är.

Nu fortsätter vi vår kamp! För göteborgarna! För Göteborg!

/Mats


Så här presenterar SOM-institutet sin rapport för 2016 på sin hemsida:

Under hösten/vintern 2016 genomfördes den första SOM-undersökningen i Göteborg. Den 4 juli publicerades en sammanställande rapport.

Undersökningen visar bland annat att de boende i Göteborg på det hela taget är nöjda med staden. 94 procent tycker att det är bra att bo i Göteborg men bara hälften håller med om att staden skulle vara trygg och säker. Frågor som brottslighet, boende och infrastruktur står högt på dagordningen, och inom flera områden finns tydliga skillnader mellan de olika  stadsdelarna.
SOM-undersökningen i Göteborg kommer att genomföras igen under hösten/vintern 2017, och målsättningen är att den ska bli en bestående del av vår undersökningsrepertoar för att vi ska ha möjlighet att följa flera av de viktiga resultaten över tid.

Trots upphandling av byggföretag – ingen Västlänken före juridikens domslut

Mats Lövgren beskriver hur Trafikverket gör allt för att det skall låta som om Västlänken redan är påbörjad. Åtskilliga domslut återstår innan byggstart är juridiskt möjlig!


Trots upphandling av byggföretag - ingen Västlänken före juridikens domslut”Spelet är över”. Uppbackad av synnerligen dåliga rubriker som den i GP, ”Företagen som ska bygga station Haga i Västlänken”, skapas rykten hej vilt när Trafikverket utannonserar att ett utländskt konsortium har tilldelats huvudentreprenaden för den delsträcka av Västlänken som berör Haga. Att något spel är över eller att det är klart att det ska byggas någon station Haga eller Västlänken över huvud taget är inte korrekt. Vi ska nu bena ut vad som är sant.

För Västlänkens räkning får såklart Trafikverket skriva hur många avtal de vill med vilka leverantörer de så önskar. Men någon byggstart finns det inget tillstånd förrän samtliga juridiska processer är avklarade. Givet då att Trafikverket av dem ges möjlighet att bygga. Det är långt ifrån säkert.

Trafikverket vet självklart om det här och har därför garderat sig gentemot sina leverantörer med både livrem och hängslen. Åtminstone hävdas så i det dokument som beskriver hur Trafikverket planerar genomföra upphandlingen – Upphandlingsstrategi Projekt Västlänken. Urklippet därifrån (sid 41) berättar: ”För att möjliggöra byggstart 2018 är det dock nödvändigt att anbudsinbjudan för entreprenaderna skickas ut innan laga kraftvunnen järnvägsplan och miljödom men med förbehåll”.

Förbehållet är alltså att Trafikverket måste först erhålla ”lagakraftvunnen järnvägsplan och miljökonsekvensbeskrivning, lagakraftvunnen miljödom och kommunala detaljplaner” innan avtalet aktualiseras. Men för att kunna starta så tidigt som möjligt efter eventuella klartecken har alltså anbuden redan nu gått ut till marknaden och har i vissa fall även blivit avklarade. Sedan tidigare har Olskroken Planskildhet gått till PEAB och delprojekt Centralenstationen till NCC. Nu senast tilldelades alltså Haga (sträckan från Residenset till slutet av Haga-stationen strax norr om Landala) till ett konsortium bestående av norska Segermo, italienska Astaldi och turkiska Gülermak. De projektdelar som är kvar kallas Kvarnberget (mellan Centralen och Haga), Korsvägen samt BEST, som är tekniken i tunneln som signalsystem, räls och liknande. Vi kommer garanterat bli varse om när även de av Trafikverket blir avklarade, men det innebär inte att byggstarten av Västlänken har kommit närmre en för det.

För låt oss titta på status över respektive juridisk process. De är:

1) Lagakraft för järnvägsplanen (med miljökonsekvensbeskrivning, MKB). Den bereds för beslut hos regeringen av ansvariga tjänstemän. Trafikverket har angivit en ambition att få ett beslut nu i sommar före semestern, men har i andra sammanhang konstaterat att få lagakraft för en järnvägsplan kan ta ”allt mellan sex veckor och sex år”. De yttranden som har kommit in på järnvägsplanen från allmänheten granskas och det är alltså upp till regeringens tjänstemän att komma till regeringen med ett utlåtande. Om och när det sker vet vi inget om. Beroende på utfallet förväntas det att gås igenom av såväl Trafikverket som allmänheten. Ser allmänheten att det inte är till dess favör utan har brister kommer regeringsbeslutet att överklagas till Högsta Förvaltningsrätten. Utan en järnvägsplan som har fått lagakraft kan Trafikverket inte börja bygga.

2) Lagakraft för miljödom hos mark- och miljödomstolen, MMD. Efter att olika parter har fått yttra sig läser MMD nu in sig på ärendet för att kunna hålla en planerad förhandling under två veckor i oktober. Datumen är preliminära och kan komma att skjutas upp ifall MMD behöver mer tid på sig. Lika preliminärt är datumet för domslut, som MMD har satt i december före julledigheten. Domen kommer såklart att granskas av såväl Trafikverket som allmänheten och kommer oavsett utslag antingen av Trafikverket eller allmänheten att överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD), en process som tar minst 12 månader men förmodligen betydligt längre. Rättsprocessen därefter är prövning till först Högsta domstolen (HD) och sedan på EU-nivå. Tidigare var det möjligt för Trafikverket att trots en miljödom överklagades till en högre instans ändå kunna påbörja sitt byggprojekt, men är efter domar i HD inte längre möjligt. Så länge processen kring att få lagakraftvunnen miljödom pågår tillåts ingen byggstart.

3) Lagakraft för kommunala detaljplaner. För att kunna bygga Västlänken måste Göteborgs stad ändra sina detaljplaner, vilka måste få juridiskt godkännande. Den processen har ändrats och har idag färre instanser mot tidigare då man har tagit bort det första ledet – Länsstyrelsen – vilket anses onödig. Det blir tydligt med Västlänken, som tillhör den äldre ordningen, vars första överklagande gick dit och det var ingen överraskning att tjänstemännen valde att gå på samma ställningstagande och godkännande av Västlänken som myndigheten redan hade tagit. Nästa instans är den ur ett juridiskt perspektiv oberoende MMD. Där har man precis börjat och det saknas information om hur lång tid den processen tar. Oavsett utslaget kommer Göteborgs stad (och/eller Trafikverket) eller allmänheten att överklaga till nästa instans, MMÖD. Det finns även här en potential att överklaga till HD, men ifall det är möjligt att gå till EU har ännu inte studerats. Så länge det inte finns en lagakraftvunnen dom om kommuners detaljplaner kan Trafikverket inte påbörja bygga.

Det borde av ovanstående redovisning vara rätt klart för var och en att även då Trafikverket tecknar avtal hit och dit så står de i de juridiska processerna och stampar. Ingen grävskopa tillåts ta ett enda spadtag i Västlänkens namn förrän juridiken har sagt sitt. Och det är långt ifrån säkert att Trafikverket har den på sin sida. Det är snarare så att de inte har det och definitivt inte till våren 2018 eller före valet i september samma år.

Här har SKONA GÖTEBORG gjort ett fantastiskt arbete, de som gräver upp den fakta som krävs för att kunna möta Trafikverket på den juridiska spelplanen. Det finns de som hävdar att Trafikverket har aldrig tidigare mött en så påläst och tuff motståndare i ett infrastrukturmål. Det stämmer säkert för SKONA GÖTEBORG har tagit lärdom av ett mångfalt andra projekt och domstolsmål.

Nu undrar säkert vän av ordning vad begreppet ”förberedande arbeten” hamnar i den här frågan. Som förberedande arbeten hänvisas främst olika ledningsomläggningar och annat som finns under mark och menas på att de måste flyttas innan de stora grävskoporna kommer. Rent intuitivt låter det märkligt att det görs innan man vet ifall det ens blir tillåtet att bygga pendeltågstunneln. Här finns tyvärr inte mycket att göra vad det gäller det juridiska. Göteborgs stad äger sina rör och annat under mark och det anstår dem ifall de väljer att gräva upp dem eller inte. Allmänheten har tyvärr inte mycket att sätta emot. En tvistefråga är dock de gamla träden i framförallt Allén/Hagaparken/Kungsparken. Formellt äger staden träden och kan tycka sig tillåta riva dem i förtid, men den politiker som tillåter det lär få ha det på sitt samvete.

Spelet är långt ifrån över. Tvärtom är det för allmänheten nu det börjar. Hittills har allmänheten inte haft en enda möjlighet att få insyn och ännu mindre kunna påverka utfallet i Västlänksfrågan. Allt har skett bakom stängda dörrar och de politiska besluten har tagits mellan två allmänna val utan möjlighet för de röstberättigande att kunna agera. Politikerna har nu inte längre någon makt i frågan utan den ligger hos juristerna och där kan och ska allmänheten representeras. Det gör vi och det är nu vi visar att ett dåligt beslut kommer för alltid att vara ett dåligt beslut. Naturligtvis ska vi göteborgare aldrig acceptera ett så dåligt beslut som Västlänken.

/Mats

Länk till Trafikverkets hemsida om upphandlingen av Västlänken. Här finns bland annat dokumentet om upphandlingsstrategin

Läs mer om SKONA GÖTEBORG

GöteborgDirekt skriver om Västlänken, men vad väljer de att skriva?

Chefredaktören på GöteborgDirekt gick för en vecka sedan ut med en ganska provocerande artikel om den kommande satsningen på Västlänken. Här kommer en första kommentar av Carina Bulić om en av artiklarna. (Avgörandet: Då lyfter domstolen)


GöteborgDirekt skriver om VästlänkenVIKTIGT ATT LÄGGA PÅ MINNET:
Vi hör regelbundet ja-sidan envist hävda att ”det är redan bestämt” och att Mark- och miljödomstolen (MMD) måste ge tillstånd eftersom regeringen gett klartecken.
I denna intervju i GöteborgDirekt säger rådmannen i MMD att tillstånd normalt lämnas, ”men inte i hundra procent av fallen”.

Kan man jämföra Västlänken med vilket annat tillåtlighetsprövat projekt som helst? Knappast! Hur vanligt är det att ett projekt som behöver miljötillstånd motverkar sitt eget syfte? Har någon hört talas om ett planerat vindkraftverk som producerar mindre energi än kvarnen som redan står på plats? Har någon begärt tillstånd för att anlägga en koppargruva där det inte finns någon koppar? Nej, just det.

Västlänkens syfte är att ”öka järnvägskapaciteten så att resandet i Göteborg och Västsverige underlättas”. Det är nu bevisat att järnvägskapaciteten faktiskt minskar till följd av Västlänken och restiderna blir för merparten resenärer blir längre. Utöver dessa små förargligheter finns sex villkor för tillåtligheten. För dem är statusen just nu följande:

  • Nr 1 – Kulturmiljön: Konstaterat brutet av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.
  • Nr 2 – Masshanteringsplan: Ett halvår före planeradbyggstart vet Trafikverket fortfarande inte hur de ska bli av med lermassorna.
  • Nr 3 – Energi och utsläpp: Kan omöjligt hållas eftersom transporter och arbetsfordon ger kvävedioxidutsläpp som tillsammans med befintlig situation överskrider luftkvalitetsnormen. Trafikverket vägrar vidare lämna ut en klimatkalkyl men kan inte motbevisa att CO2-utsläppen i byggskedet aldrig kan kompenseras i driftskedet. Sker inget mirakel är inte heller detta villkor uppfyllt.
  • Nr 4 – Klimat- och översvämningsskydd: Det enda villkor som Trafikverket själva bestämt hävdar är uppfyllt. Vi har (ännu) inte hittat något som säger något annat.
  • Nr 5 – Påverkan på yt- och grundvatten: Trafikverket vill inte ha någon kontroll alls i byggskedet utan sänka grundvattnet med uppåt två meter och begär tillstånd för att tunneln ska få läcka upp till sju gånger mer än Götatunneln de närmaste hundra åren. Dessutom vill de släppa ut processvatten till kommunens avloppsrening och en hel del andra hyss. Är mycket tveksam till om MMD kommer att anse att detta villkor är uppfyllt.
  • Nr 6 – Säkerhetskoncept för självutrymning: Detta villkor är exakt samma som för Citybanan – som HAR parallell räddningstunnel hela vägen. Det hade Västlänken också – när tillåtligheten prövades. Vi anser därför att tillåtligheten är given på fel grunder.

Någon som fortfarande tror att det blir ”piece of cake” för Trafikverket att få miljötillstånd? Jag är nästan hundra procent säker på att Västlänken tillhör den där procenten som gör att tillstånd inte lämnas i hundra procent av fallen.

/Carina

Äldre inlägg
Animated Social Media Icons by Acurax Wordpress Development Company
%d bloggare gillar detta:
Visit Us On TwitterVisit Us On Facebook