Debatt: Trafikverkets påståenden felaktiga

Illustration från GTs Facebooksida

Västlänken saknar grund för att klassas som riksintresse. Det visar en granskning om vad som är ett riksintresse för järnvägen och hur Västlänken pekades ut. Därför måste regeringen avkräva att Trafikverket börjar använda sig av sina uppsatta riktlinjer. Även för Västlänken. 

Loppet är kört är den andemening som Trafikverket numera har i frågan om Västlänkens vara eller inte. I olika utspel försöker de framställa att det ena steget efter det andra är enbart formaliteter, att besluten är tagna och med det finns inget annat utan pendeltågstunneln kommer att byggas.

Nu vet vi dock att Trafikverkets påståenden inte stämmer. Vi vet att de kommande prövningarna inte blir så lätta för Trafikverket. Förmodligen beror Trafikverkets numera hårdare kommunikativa linje av ett slags felriktat syfte i att försöka gjuta olja på vågorna i folkets protester mot tunnelplanerna. Att uppmana allmänheten att ge upp.

Därför blir jag som göteborgare förskräckt av Trafikverkets retoriska grepp. När Göteborgs största infrastrukturinvestering i modern tid inte på egen kraft klarar av att förklara sin förträfflighet borde någon sedan länge dragit i nödbromsen. Nu försöker istället Trafikverket genom rena härskartekniker förklara varför Göteborg måste gräva upp sin stad för en lösning som inte ger en större kapacitet för pendeltågen än vad som idag erbjuds vid Centralens säckstation.

Ett stående argument som Trafikverket använder för att Västlänken kommer att byggas är att pendeltågstunneln är av riksintresse. Nu är det ju så att i det är princip även hela Göteborgs innerstad med sin unika stadskärna. Detta gav i somras Länsstyrelsen huvudbry i hur de skulle hantera frågan. För vilket riksintresse skulle gå först vilket var viktigare än det andra? Antingen skulle Länsstyrelsen bistå att pendeltågstunneln skulle byggas eller så skulle de se till att bevara de kulturhistoriska värden som finns i staden.

I dragkampen förordade till slut Länsstyrelsen att Västlänkens riksintresse var starkare än Göteborgs kulturhistoria.

Det var i december 2006 som dåvarande Banverket pekade ut Västlänken som av riksintresse. Faktiskt ganska exakt ett år före det av samma myndighet beslutades om vilken dragning som Västlänken skulle ha. Då var de nämligen mitt uppe i järnvägsutredningen där det presenterades ett antal olika förslag, som alla sades lösa Centralens kapacitetsproblem. Det var fyra olika tunnelsträckningar (Västlänken) samt en ombyggnad av den befintliga bangården och säckstationen, Förstärkningsalternativet, som inte krävdes att pekas ut som riksintresse eftersom centralstationen redan är det. Därför blir det en gåta hur Banverket redan ett år före de skulle besluta om den kapacitetshöjande lösningen kunde bestämma att Västlänken skulle ses som riksintresse.

Därför har vi eftersökt de dokument och beslutsunderlag som år 2006 låg till grund för beslutet. Vi vill helt enkelt ta del av vilka faktorer som togs i beaktande och vilka resonemang som fanns för att Västlänken skulle bli ett riksintresse.

Det visar sig att det inte finns några.

Det har nämligen aldrig gjorts en utredning om varför Västlänken ska vara av riksintresse. Beslutet som togs i december år 2006 var alltså på helt godtyckliga grunder.

Fram till våren 2012 har för järnvägen det inte behövts förklarats varför de ska vara av riksintressen. Där har Banverket och därefter Trafikverket egenmäktigt bestämt att vissa sträckor så ska vara. För sjöfart och flyg har det däremot varit annorlunda, de har fått argumentera i sak varför just deras anläggning ska pekas ut. Vilket även kulturhistoriska värden har fått göra. Men inte järnvägen. Nej, där har det räckt att tycka. Tycka att Västlänken ska vara av riksintresse. Precis som Banverket gjorde med Västlänken i december år 2006 trots att man då inte hade beslutat om hur man skulle lösa kapaciteten vid Centralen.

Sedan fyra år tillbaka har dock Trafikverket rutiner för utpekandet av riksintressen även för järnvägen. Trots det kan Trafikverket inte redovisa ett enda järnvägsprojekt som följer de nya riktlinjerna. Men låt oss utgå från dem och se hur den planerade pendeltågstunneln skulle stå sig. Västlänken definieras av Trafikverket som riksintresse av särskild regional betydelse. Det förklaras i sin tur av att anläggningen ska ha betydelse för arbetsmarknadsförstoring eller näringslivets transporter.

Arbetsmarknadsförstoring skapas av att fler orter inkluderas i ett geografiskt kluster. För att det ska vara möjligt måste restiderna minska. Trafikverkets egna simuleringar visar på att Västlänken skapar det omvända, att den ökar för kranskommunernas pendlare. De som bor bortanför kranskommunerna har Västlänken en än mindre betydelse då deras restider styrs av helt andra infrastrukturinvesteringar än en pendeltågstunnel under Göteborgs stad.

Vi kan därför konstatera att Västlänken inte uppfyller riksintressets kriterium för arbetsmarknadsförstoring.

Att ha betydelse för näringslivets transporter innebär i praktiken godstrafik. Nu kommer det av flera olika skäl inte gå några godståg via Västlänken. Därmed har pendeltågstunneln ingen direkt påverkan av näringslivets transporter. Däremot åberopas att Västlänken bidrar till att frigöra kapacitet i Gårdatunneln, då pendeltågen från och till söder om Göteborg skulle med Västlänken inte längre skulle gå den vägen och därmed bereda plats för godstågen.

Naturligtvis går det rent hypotetiskt att med dynamiska effekter påvisa förbättringar i princip överallt i ett tågsystem. Men för Västlänken och Gårdatunnel är det faktiskt inte relevant.

När vi studerar Gårdatunnelns trafikering upptäcker vi att det är endast något fåtal av dygnets timmar som det där är trångt. Det visas tydligt i Trafikverkets så kallade dagliga grafer. De berättar att som mest passerar i Gårdatunneln vid enstaka timmar upp till 10 tåg, men ligger i genomsnitt under dagtid på drygt hälften och nätterna ännu färre per timma. Över dygnets alla timmar utgör ifall vi något förenklat inkluderar eventuell godstrafik med det totala antalet tåg till och från bangården – godstågen av ungefär 10 procent av Gårdatunnelns trafikering. Då passerar många av godstågen tunneln på natten. Av det kan vi dra slutsatsen att bortsett från någon eventuell enstaka timma per dygn finns det gott om kapacitetsutrymme för att planera in för fler godståg. Därtill kan det tilläggas att Gårdatunnelns idag maximala tak på 10 tåg per timma ska jämföras med de 16 som Västlänken planeras för. En tunnel må möjligen vara skillnad mot annan och att kapaciteten för två dubbelspåriga tunnlar kan skilja sig så grovt åt har säkert Trafikverket svar på, men det visar samtidigt på att Gårdatunneln har vid behov ytterligare trimningsutrymmen att ta till. Så oavsett vi ser det utifrån direkt eller indirekt trafikering klarar nuvarande anläggning med Gårdatunneln en kraftig ökad trafikering av godstrafik.

Vi kan därmed alltså konstatera att Västlänken inte heller uppfyller riksintressets kriterium för näringslivets transporter.

Är det här viktigt?

Ja, väldigt viktigt. För det handlar om den det fundament som Västlänken just nu vilar på, att pendeltågstunneln betraktas som ett riksintresse som är starkare än övriga riksintressen kopplade till vår stads kulturarv.

När det nu avslöjas att det saknas utredning om varför Västlänken är av riksintresse samt att pendeltågstunnelprojektet inte skulle leva upp till att bli ett enligt Trafikverkets uppsatta riktlinjer, krävs att regeringen och ansvarig minister agerar.

Infrastrukturministern måste sätta krav på Trafikverket att de säkerställer att de projekt som ännu inte har satts igång, men som har utpekats som riksintressen, följer de riktlinjer för riksintressen som Trafikverket har skapat. Det handlar om kvalitetssäkring. Att luta sig tillbaka och hävda att det redan är riksintressen är inte acceptabelt. Trovärdigheten ligger i att kunna påvisa att det finns en gedigen och genomlyst utredning bakom de beslut som tas. Det saknas i all tydlighet för Västlänken, ett för göteborgarna impopulärt projekt, som inte klarar uppsatta villkor för att bli utpekat som riksintresse. Att på sådana premisser och mot folkopinionen tvinga fram en pendeltågstunnel är inget annat än härskarteknik.

 

Mats Lövgren, Samordnare, nätverket Stoppa Västlänken Nu

Artikeln på gt.se

Print Friendly, PDF & Email