Ulf Wennerlöf har gjort ett gediget grävarbete och fått ut dokument som innehåller tung kritik mot Trafikverkets sätt att hantera upphandlingen av Västlänken. Alla vet att det är stora risker för grundvattennivåerna och ändå tycks det vara just på det området som man funnit en väg ”att hålla budgeten”.


kritikEntreprenaderna Haga och Korsvägen är upphandlade på bygghandlingar av så undermålig kvalitet att de sågats av experter på bergteknik och tunneldrivning. Trafikverkets metoder för att täta grundvattenläckor bedöms som helt otillräckliga och icke fackmässiga. Trafikverket nonchalerar denna kritik och kör på med sina dåliga men billiga tätningsmetoder. Budget och tidplan är tydligen viktigare än att undvika sättningsskadade hus.

Det här inlägget handlar om ”Groundwatergate”, den kanske största skandalen hittills i Västlänkens historia. Det är långt men viktigt. Läs och dela!

Västlänken är ju som alla vet ett extremt komplicerat och riskfyllt projekt. Framför allt när det gäller problematiken kring tätning av tunneln för att undvika inläckage av grundvatten med sättningsskador på kringliggande byggnader som följd. Att bygga tätt försvåras extra mycket av tunnelns elva övergångar mellan berg och göteborgslera, men är samtidigt extra viktigt eftersom i princip hela innerstan ligger inom influensområdet för grundvattensänkningar.

Västlänksbygget tillhör därför Geoteknisk Kategori 3 (GK3) som är den mest komplexa. För GK3-projekt kräver regelverket Eurokod att oberoende granskare tillsätts som skall säkerställa att tredje mans intressen beaktas och att omgivande miljö inte påverkas. GK3-granskaren skall också analysera risker, identifiera kritiska moment under genomförandefasen och kontrollera att såväl proaktiva som reaktiva åtgärder utförs i erforderlig omfattning.

Så har också skett för Västlänken. Något som professor Göran Sällfors använder som argument för att lugna den ängsliga populasen i sin debattartikel ”Faktafel om Göteborgsleran skapar onödig oro” i GP 23 december 2017. De oberoende experterna skall genom GK3-granskningen säkerställa att byggandet inte orsakar någon skada.

Att Västlänkens bygghandlingar granskas av oberoende experter är givetvis utmärkt, men för att det skall vara någon mening med det måste förstås Trafikverket ta till sig av den kritik och de synpunkter som GK3-granskarna lämnar och justera bygghandlingarna därefter.

Jag ville veta vilka synpunkter GK3-granskarna haft på de byggmetoder Trafikverket tänkt använda för att minimera risken för skador på omgivningen så jag begärde att få ut alla deras granskningsrapporter.

Jag blev trevligt bemött och fick snabbt ut ett gäng ganska intressanta rapporter om schakt och spontning. Men eftersom jag är mest oroad över risken för grundvattensänkningar och sättningsskador ville jag få ut granskningsrapporterna om teknikområdena Tätning och Berg. Men se det fick jag inte för just dessa rapporter hade Trafikverket sekretessbelagt!

Eftersom Trafikverket har för vana att hemligstämpla handlingar de skäms över, som klimatkalkylen, förstod jag att dessa granskningsrapporter måste innehålla någon form av sprängstoff. Därför begärde jag ett myndighetsbeslut på deras vägran som jag kunde överklaga till kammarrätten. Jag krävde att de i beslutet skulle motivera varför rapporter från granskningar som syftar till att skydda tredje man skulle döljas för just tredje man.

Jag hade dock väldigt låga förhoppningar om att en sådan överklagan skulle ha någon effekt. Att låta våra domstolar granska Trafikverket har ju hittills varit som att låta AIKs hejarklack döma matchen. Se bara på miljödomstolarnas usla hantering av miljöprövningen där de tog större hänsyn till Trafikverkets påstådda stilleståndskostnader än till miljön.

Men jag ville ändå försöka.

Och för en gångs skull blev jag positivt överraskad när Trafikverket plötsligt hävde sekretessen på granskningsrapporterna för Tätning och Berg och mailade över allihop. De insåg väl att det inte gick att hitta på några trovärdiga skäl till att rapporterna skulle vara hemliga.

Efter att ha läst dem förstår jag varför Trafikverket ville dölja dem. De innehåller bitvis blytung kritik mot flera av de byggmetoder Trafikverket föreskrivit. Och vad värre är: det framgår tydligt av rapporterna att Trafikverket totalt ignorerat granskarnas kritik istället för att ta till sig av den och förbättra sina bygghandlingar. Det kanske värsta exemplet på detta, med de allvarligaste konsekvenserna, är kritiken mot Trafikverkets föreslagna metoder att täta berget för att undvika inläckage av grundvatten.

Denna typ av tätning görs med injektering, vilket förenklat innebär att man borrar ett antal hål i berget runt tunneln och pumpar in ett tätningsmedel som letar sig in i bergets sprickor och tätar dessa. Beroende på hur bra resultat man vill uppnå, dvs hur tät tunnel man vill ha, kan detta göras på olika sätt. Vid låga krav på täthet räcker det kanske med en uppsättning ganska glesa hål, vid högre täthetskrav måste man borra fler hål som sitter närmare varandra. Dessutom måste man borra kontrollhål för att kontrollera att tätningsresultatet är tillräckligt eller om ytterligare injektering måste utföras.

På grund av den känsliga omgivningen har Trafikverket själva krävt att det högsta täthetskravet, TK3 (2 l/min och 100 m tunnel) skall tillämpas för stora delar av Västlänken. För dessa delar måste injektering ske enligt motsvarande injekteringsklass IK3. Den föreskriver minst två injekteringsomgångar med överlappande täta hålmönster samt kontrollhål för noggrann mätning och uppföljning av läckage.

Detta är givetvis både svårt, jobbigt, tidskrävande och dyrt. Därför har Trafikverket helt sonika struntat i att föreskriva dessa metoder i bygghandlingarna för de aktuella sträckorna. Istället har man sagt åt entreprenörerna att injektera enligt de lägsta kraven, dvs en enda uppsättning glesa hål. Och vad värre är: Man har inte tagit fram något kontrollprogram med krav på mätmetoder och redovisning av uppnådd täthet. Alltså kommer man inte att ha en aning om ifall man lyckats täta något eller hur mycket.

Och som om det inte var nog med detta: Trafikverket har på flera ställen föreskrivit fel slags bruksblandning som tätningsmedel, samt angett ett för högt injekteringstryck vilket ger ett för stort flöde av bruksblandning. Detta innebär stor risk för ”jacking” dvs att man vidgar befintliga sprickor där bruksblandningen tränger in. Detta leder till att bruksblandningar som avses täta berget runt tunneln istället pumpas iväg bort från tunneln med stor risk att tränga upp i ovanförliggande jordlager med sättningsskador som följd.

Trafikverkets sätt att täta Västlänken är alltså att blunda och skjuta enstaka skott från höften med fel ammunition. Ett mer passande namn på projektet hade nog varit Värstläcken.

Alla dessa brister påtalas tydligt i granskningsrapporterna. Hade TrV agerat korrekt hade de rättat till felen i nästa version av de granskade bygghandlingarna så hade saken varit ur världen. Istället har man konsekvent ignorerat dem vilket framgår av att samma anmärkningar återkommer gång på gång i granskningarna. De har alltså inte åtgärdats mellan de olika revisionerna av bygghandlingarna. Att Trafikverket inte åtgärdat dessa allvarliga brister påpekas även explicit i granskningsrapporterna. Jag visar några exempel på detta i dokumentet jag bifogar i inlägget.

Att bygga västlänken efter de undermåliga bygghandlingar som gäller just nu vore oerhört oansvarigt. Risken för grundvattensänkningar och sättningsskador ökar givetvis kraftigt när man slarvar på ett icke fackmässigt sätt för att kortsiktigt försöka hålla en orealistiskt låg budget. Tyvärr är det med dessa bygghandlingar som grund entreprenaderna Haga och Korsvägen har upphandlats, det vill säga det är de billiga och slarviga byggmetoderna som entreprenörerna lämnat pris på.

Om Trafikverket nu skulle ändra bygghandlingarna och föreskriva de tätningsmetoder som krävs för att uppnå kraven skulle de behöva beställa dyra tilläggsarbeten av entreprenörerna. Det skulle medföra kraftiga kostnadsökningar och förseningar som skulle spräcka både budget och tidplan så det visslar om det. De löpande räkningarna skulle accelerera till galloperande, eller skenande.

Och eftersom bygghandlingarna inte anpassats till de skärpta täthetskraven i miljödomen är de nu ännu mer otillräckliga än när de GK3-granskades!

Trafikverket hoppas tydligen att konsekvenserna av deras byggfusk skall dröja så länge att det blir Någon Annans Problem, och att de uppkomna skadorna inte skall kunna gå att härleda till deras slarv. Ett i mitt tycke skandalöst beteende som borde vara ovärdigt en statlig myndighet. Ett nytt bottennapp.

Vi vet sedan tidigare att Västlänken inte löser några kapacitetsproblem, att byggets miljöförstöring aldrig kommer att kompenseras, att dess säkerhet är usel då den saknar räddningstunnlar, att den fraktar runt folk i underjordiska omvägar istället för till framtidens arbetsplatser och att bygget av den hämmar utbyggnad av kollektivtrafik samt utarmar stadens handel.

Nu vet vi även att Trafikverket tänker genomföra projektet utan att beakta tredje mans intressen och att sättningsskador kommer att inträffa med till visshet gränsande sannolikhet eftersom det anses för dyrt att ens försöka undvika dem.

Hur mycket sämre måste ett projekt bli innan det skrotas?

/Ulf

Ulf dokumentation finner du här

Lite om  geoteknisk granskning

Alla dokument som Ulf har utgått från finns här

Print Friendly, PDF & Email