I Västlänkens spår – Del 3, Residenset – Kungshöjd – Station Haga
Anm. På flera avsnitt anges att ”förberedande arbeten” ska utföras, oftast handlar detta om förstärkningsarbeten. Notera att dessa arbeten är avsedda att utföras före den utsatta byggtiden för själva Västlänken. Arbetena kan därför påbörjas redan 2016 eller troligast 2017. Dessa arbeten regleras inte i järnvägsplanen utan i detaljplanen. Detaljplanen har ingen byggbeskrivning, varför uppgifter om tidsram, byggmetoder, omfattning och påverkan på omgivningen saknas.
Södra Hamngatan/Länsresidenset
När tunneln når Residenset övergår den från betongtunnel till bergtunnel. Bergpåslaget är dock tunt och måste förstärkas med betong. Tunneln fortsätter sedan in under Residenset, cirka sju meter under byggnaden. Berguttaget sker mycket försiktigt för att klara kravet på vibrationer. Arbetet vid Residenset förväntas ta cirka ett år.
Otterhällan
Tunneln som går under den västra delen av Otterhällan, är 600 m lång och drivs åt båda hållen från (Västlänkens blivande) servicetunnel, som går under den nordöstra delen av Otterhällan, och som mynnar vid Stora Badhusgatan. (Anm. Servicetunneln blir utfart för arbetstrafik under byggtiden och senare en utrymningsväg för Västlänken, som saknar parallell räddningstunnel på denna sträcka).
Flera befintliga anläggningar och tunnlar finns under Otterhällan vilket gör tunnelanläggandet på denna sträcka komplex. Arbetena anpassas med lämpliga metoder och byggs i mindre etapper. En smalare pilottunnel byggs före hela uttaget, för att kunna förbigå tidskrävande moment och fortsätta längre söderut på sträckan. Arbetet under Otterhällan beräknas ta cirka fyra år.
Byggkarta över Otterhällan/Kungshöjd. Grönmarkerade ytor anger ytor som upptas av arbeten och maskiner under byggtiden.
Stadsarkivet
Norrut från servicetunneln/strax söder om Residenset, passeras Stadsarkivet på cirka tio meters avstånd. Här behöver förberedande förstärkningsarbeten göras. Mellan Västlänkens tunnel och Stadsarkivet ligger Götatunnelns servicetunnel B2 som måste förstärkas i botten med en brokonstruktion, innan taket i Västlänkens spårtunnel kan sprängas ut. Cirka tre till fyra meter ovanför B2 ligger Stadsarkivets bergrum., vilket kräver att berget i spårtunneln tas ut med anpassade metoder för att inte påverka bergstabiliteten. Kvarteret Residensets grundläggning är delvis okänd, se bild.
Utsnitt ur plankarta för permanent markanspråk. Ritningen beskriver hur Västlänkens spårtunnel är tänkt att anläggas under Stora Hamnkanalen och vid övergången till berg under Residenset. Y-formade tecken längs tunnelsträckningen anger bergtäckning, slät kant på tunneln anger betongtunnel.
Kungsgaraget
Strax söderut kommer nästa svåra passage Kungsgaraget, där avståndet mellan garagets botten och Västlänkens tak är cirka fem meter. Förberedande förstärkningsarbeten behöver göras i garagets bergväggar och pelare. Även Västlänkens spårtunnel behöver förstärkas särskilt på detta avsnitt. Drivningen av Västlänken behöver anpassas med korta och delade salvor för att skona det mellanliggande berget.
Kungsgatan
Efter Kungsgaraget passerar bergtunneln under Kungsgatan (delen mellan Kungshöjdsgatan och Luntantugatan, i höjd med Lasarettsgatan). Här finns en jordfylld och vattenförande svacka i berget, som dessutom har dålig bergkvalitet. Detta ger en liten bergtäckning ovanför Västlänkens bergtunnel och risk för grundvattensänkningar omkring Kungsgatan. Bergtunneln behöver därför förstärkas med en bärande betongkonstruktion på en kortare sträcka.
Ungefär i samma läge passeras Götatunneln igen. Avståndet mellan Västlänkens botten och Götatunnelns tak är mycket litet (uppskattningsvis cirka en meter, se bild nedan). En stödjande betongkonstruktion måste anläggas i Götatunneln innan Västlänken kan anläggas ovanpå. Även avståndet mellan Västlänkens tak och den pålade grundläggningen till fastigheterna i kvarteret Käppslängaren är litet (Anm. Uppskattningsvis mindre än fem meter, se bild). Detta utförs som ett förberedande arbete och beskrivs därför inte närmare i järnvägsplanen (Anm. Detta arbete torde behöva göras ovanifrån, varför schakt kommer att öppnas på Kungsgatan. Området är grönmarkerat på byggkartan ovan.)
Berguttaget för Västlänken görs sedan anpassat i små sekvenser med hjälp av skonsamma metoder såsom wiresågning.
Strax söder om Kungsgatan byggs en servicetunnel i en krok under Kungshöjd (se byggkarta ovan) som mynnar på Rosenlundsgatan. Denna ska endast användas för service och som utrymningsväg under driftskedet.
Skattehuset
Övergången från bergtunnel till jordschakt ligger under Skattehuset. Bergytan faller kraftigt och lerdjupet under planerad tunnelbotten är upp till 15 meter i det sydöstra hörnet. Skattehuset är pålgrundat, varför jetpelarförstärkning, följd av avväxling måste göras. Arbetet görs från Skattehusets källare. Därefter uppförs en stödkonstruktion vid Rosenlundsgatan och Fisketorget, som installeras ner till berg. För att hålla schaktgropen fri från vatten utförs injektering i underkant av rörspontväggen och i berget där under. Jord- och bergschakt utförs innanför spontväggarna i torrhet och i etapper.
När arbetena under huset är klara, vilket beräknas ta fem år, kan Skattehuset lastas av på betongtunneln. Under Skattehuset blir spårtunneln och successivt bredare för att övergå i fyrspårsbredd under Station Haga, som vi beskriver i kommande kapitel.
Byggtid:
Byggtid för anläggningsarbetena på denna sträcka anges till totalt nio år, utöver de förberedande arbetena.
Påverkan på trafik:
Södra Hamngatan stängs av för biltrafik, men en provisorisk lösning byggs för spårvagn, gång- och cykeltrafik.
Byggtrafiken från servicetunnel Otterhällan kör ut på Stora Badhusgatan och får där samsas med kollektivtrafiken. Framkomligheten för allmän trafik blir under perioder begränsad.
Götatunneln stängs av helt, eller delvis, oklart hur länge (Järnvägsplanen gick olika besked)
Varumottaget och parkeringen på Rosenlundsgatan bredvid Skattehuset påverkas vid tunnelpåslaget för servicetunnel Kungshöjd, under ungefär ett år.
Påverkan på trafiksituationen på Kungsgatan, liksom vid arbetstunneln vid Otterhällan är oklar, då detta arbete inte regleras i järnvägsplanen. Tre – fyra år ska detta arbete ta.
Rosenlundsbron tas bort under byggtiden varvid endast gång- och cykeltrafik kan ta sig över Rosenlundskanalen. Biltrafik hänvisas till Victoriabron.
Påverkan på kulturmiljö:
Residenset utpekas i järnvägsplanen som en av stadens mest värdefulla byggnader. Se nedan under ”Byggnaders som påverkas..”
Stora Hamnkanalen anlades på 1620-talet och området är en del av den ursprungliga holländska stadsplanen och kajkanterna och broarna är viktiga ur kulturhistorisk synvinkel. Under mark finns troligen lämningar från olika epoker. Området påverkas av Västlänken, både över och under mark.
Byggnader som påverkas på denna sträcka:
Residenset. I underlagsrapporten kulturmiljö anges följande.
Känslighet för påverkan
Exteriört: Mycket känslig exteriör med rik putsdekor, skulpturala byggnadsdelar och värdefulla stenhuggeriarbeten (bland annat 1600-talsportal).
Interiört: Kvarteret innehåller flera mycket värdefulla och känsliga interiörer från olika tidsepoker så som takmålningar, kalkstensgolv, spiselomfattning och kryssvälvda källare från 1600-talet, dekorativt måleri av namnkunniga konstnärer och välbevarad fast inredning samt stuckaturer från 1860–1920.
Kvarteren Käppslängaren och Luntantu som är delvis pålgrundlagda kan påverkas av arbetena i Kungsgatan.
Skattehuset – delar av huset tas i anspråk under arbetena som beräknas ta cirka tre år.
Bullerpåverkan i byggskedet:
De mest störande arbetena är de som sker i öppna schakt. På denna sträcka är det endast närmast Södra Hamngatan, vid tunnelpåslaget vid Stora Badhusgatan samt vid Rosenlund som ligger nära schaktområden, se tabell.
Bergsborrning under mark samt sprängning är arbeten som kan påverka hela Otterhällan/Kungshöjd. Om detta anges följande.
”Borrning före sprängning omfattar vid moderna intervallsprängmetoder borr-ning av ett stort antal hål för laddningarna som vid bergtunnlar föregås av injiceringsborrning (för tätning av berget). Dessa borrarbeten kan vara kraftigt störande för många människor vid arbeten under tätbebyggda områden. Borrningen orsakar ett högfrekvent, hamrande stomljud i exempelvis bostadsrum och pågår ofta i långa perioder (timtal) med flera borrar samtidigt.
Sprängningsalstrade vibrationer i byggnader kan vara så kraftiga att de påverkar byggnadskonstruktionerna och är kännbara för människor.
Borrningsvibrationerna är – trots att de ger upphov till hög stomljudsnivå – vanligtvis ganska obetydliga.”
Påverkan i driftskedet
Behov av vibrationsdämpande åtgärder har inte ansetts föreligga.
Stomljudsnivåerna kan däremot bli betydande och kommer kräva omfattande åtgärder för att komma under riktvärdena, se nedan.
Källor:
Järnvägsplanen: Byggbeskrivningen, Planbeskrivningen, Miljökonsekvensbeskrivningen, Underlagsrapport; Ljud, stomljud och vibrationer, Faktaunderlag byggnader 141210, Gestaltningsprogram, Plankartor
Hela järnvägsplanen finns här:
http://www.trafikverket.se/nara-dig/vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/dokument/aktuella-handlingar/jarnvagsplan/
Västlänken, samråd – Granskningsutlåtande
Göteborgs Stad, Detaljplan ”Västlänken – Järnvägstunneln”
Alla planhandlingar finns här:
Alla delar av ”I Västlänkens spår”
Alla delarna finns nu att hämta som ett PDF-dokument
Här är länkarna till de olika delarna på hemsidan:
Del 1 Olskroken – Skansen Lejonet – Station Centralen
Del 2 Station Centralen – Residenset
Del 3, Residenset – Kungshöjd – Station Haga
Del 4 – Station Haga – Landala – Johanneberg – Station Korsvägen
Del 5 – Station Korsvägen – Liseberg
Del 6 – Liseberg – Jakobsdal – Almedal
