Claes Gillenius ser på bristerna i projekt Västlänken ur ett lite annat perspektiv. Tillbaka till rötterna kanske? Kan man jämföra infrastrukturen i en stad med hur ett träd är uppbyggt? Ja, varför inte. Ett träd har ju ingen anledning att lägga resurser på onödig ”infrastruktur”.


Trädet igen:
I samband med demonstrationen mot Västlänken förra lördagen fick vi höra representanter från såväl Trädplan Göteborg, som oroade sig för hur grundvattensänkningar kommer att påverka träden, som forskare inom området kulturgeografi som var kritiska till idén om regionförstoring. Dessa bägge områden har mer gemensamt än vad man tror. Staden kan nämligen liknas vid ett träd, där varje enskild liten rottråd är en bostad och varje löv eller barr en arbetsplats. Rotsystem, stam och grenverk utgör infrastrukturen.

Växer trädet på en plats med dålig vattentillgång växer det långsamt eller inte alls. I värsta fall förtvinar det och dör. Växer det däremot vid en vattenåder utveckas det snabbt och blir stort och mäktigt.

Varför har inte träden utvecklat ett rotsystem med hundratals meter långa rotstammar som sträcker sig åt olika håll för att finna vatten? Ett sådant träd borde ha överlägsna överlevnadsegenskaper och kunna konkurrera ut alla andra om man får tro Darwins utvecklingslära. Denna fråga ställde sig forskare vid Santa Fe institute i New Mexico, USA. Svaret man fann var att trädets produktion, som sker i lövverket, inte skulle kunna bygga upp, försörja, underhålla och förnya ett sådant rotsystem. Naturen har i stället utvecklat en optimal infrastruktur som ger ett produktionsöverskott och därmed medger tillväxt. Denna kraftigt förgrenade struktur kallas fraktal och dess egenskaper kan beskrivas matematiskt.

Forskarna gick sedan vidare från biologin till samhällsvetenskaperna och började studera städer och stadsregioner. De fann då att samma matematiska samband som gäller för träd också gäller städer. En liknande grenstruktur som träden har, ger städerna skalfördelar och förklarar deras tillväxt. Man skulle kunna säga att ju mer förgrenad och yttäckande struktur, desto framgångsrikare stad.

rötterna

Fotona visar två trädrader som planterats samtidigt med lika stora träd, men med olika vattentillgång.

Vår regions utvecklingsstrategi går ut på att invånarna skall kunna bo var de vill och att en omfattande och långväga arbetspendling skall ge samma tillväxtfrämjande egenskaper som sammanhållna städer med en fraktal struktur. Ser man denna, i vårt land så populära, utvecklingsstrategi genom Santa Fe forskarnas glasögon, inser man att det är fel väg att gå. Kostnaden för regionens infrastruktur kommer att öka snabbare än invånarantalet i arbetsmarknadsregionen och dessutom påverkas inte det sociala samspelet mellan regionens invånare på ett sådant sätt att det ger upphov till en snabbare ekonomisk tillväxt. De förstorade arbetsmarknadsregionerna kommer helt enkelt att med matematisk precision strypas av sin egen infrastruktur. Västlänken är ett bra exempel på detta. Alla pengar satsas på att underlätta långväga pendling. Trädet skall förses med hundratals meter långa rötter, så man kan vattna det var man vill och inte bara där det står.

/Claes

Källa: Geoffrey West: Scale, Penguin Press New York 2017

Fotona nedan visar två trädrader som planterats samtidigt med lika stora träd, men med olika vattentillgång.

Print Friendly, PDF & Email