Stoppa Västlänken Nu

Utveckla Göteborg

Etikett: Funderingar (sida 1 av 13)

GöteborgDirekt skriver om Västlänken, men vad väljer de att skriva?

Chefredaktören på GöteborgDirekt gick för en vecka sedan ut med en ganska provocerande artikel om den kommande satsningen på Västlänken. Här kommer en första kommentar av Carina Bulić om en av artiklarna. (Avgörandet: Då lyfter domstolen)


GöteborgDirekt skriver om VästlänkenVIKTIGT ATT LÄGGA PÅ MINNET:
Vi hör regelbundet ja-sidan envist hävda att ”det är redan bestämt” och att Mark- och miljödomstolen (MMD) måste ge tillstånd eftersom regeringen gett klartecken.
I denna intervju i GöteborgDirekt säger rådmannen i MMD att tillstånd normalt lämnas, ”men inte i hundra procent av fallen”.

Kan man jämföra Västlänken med vilket annat tillåtlighetsprövat projekt som helst? Knappast! Hur vanligt är det att ett projekt som behöver miljötillstånd motverkar sitt eget syfte? Har någon hört talas om ett planerat vindkraftverk som producerar mindre energi än kvarnen som redan står på plats? Har någon begärt tillstånd för att anlägga en koppargruva där det inte finns någon koppar? Nej, just det.

Västlänkens syfte är att ”öka järnvägskapaciteten så att resandet i Göteborg och Västsverige underlättas”. Det är nu bevisat att järnvägskapaciteten faktiskt minskar till följd av Västlänken och restiderna blir för merparten resenärer blir längre. Utöver dessa små förargligheter finns sex villkor för tillåtligheten. För dem är statusen just nu följande:

  • Nr 1 – Kulturmiljön: Konstaterat brutet av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.
  • Nr 2 – Masshanteringsplan: Ett halvår före planeradbyggstart vet Trafikverket fortfarande inte hur de ska bli av med lermassorna.
  • Nr 3 – Energi och utsläpp: Kan omöjligt hållas eftersom transporter och arbetsfordon ger kvävedioxidutsläpp som tillsammans med befintlig situation överskrider luftkvalitetsnormen. Trafikverket vägrar vidare lämna ut en klimatkalkyl men kan inte motbevisa att CO2-utsläppen i byggskedet aldrig kan kompenseras i driftskedet. Sker inget mirakel är inte heller detta villkor uppfyllt.
  • Nr 4 – Klimat- och översvämningsskydd: Det enda villkor som Trafikverket själva bestämt hävdar är uppfyllt. Vi har (ännu) inte hittat något som säger något annat.
  • Nr 5 – Påverkan på yt- och grundvatten: Trafikverket vill inte ha någon kontroll alls i byggskedet utan sänka grundvattnet med uppåt två meter och begär tillstånd för att tunneln ska få läcka upp till sju gånger mer än Götatunneln de närmaste hundra åren. Dessutom vill de släppa ut processvatten till kommunens avloppsrening och en hel del andra hyss. Är mycket tveksam till om MMD kommer att anse att detta villkor är uppfyllt.
  • Nr 6 – Säkerhetskoncept för självutrymning: Detta villkor är exakt samma som för Citybanan – som HAR parallell räddningstunnel hela vägen. Det hade Västlänken också – när tillåtligheten prövades. Vi anser därför att tillåtligheten är given på fel grunder.

Någon som fortfarande tror att det blir ”piece of cake” för Trafikverket att få miljötillstånd? Jag är nästan hundra procent säker på att Västlänken tillhör den där procenten som gör att tillstånd inte lämnas i hundra procent av fallen.

/Carina

Ny superfloskel: ”Vi har regeringens uppdrag att bygga Västlänken”

Ny superfloskel: ”Vi har regeringens uppdrag att bygga Västlänken”På senare tid har Trafikverket börjat svänga sig med påståendet ”Vi har regeringens uppdrag att bygga Västlänken” men hur ligger det till, egentligen?

Först kan vi konstatera att kommunikations-strategin känns bekant. För visst påminner det lite om kommunpolitikernas sätt att frånhända sig diskussionen om trängsel-skatten; man skyller på högre makter i ett försök att slippa diskussionen.

Men vad är det för uppdrag Trafikverket har? Förutom att de årligen får ett antal specifika uppdrag av typen ”utred underhållet av riksvägar” av regeringen, så har de ett övergripande ansvar att varje år presentera ett förslag till ”Nationell plan för transportsystemet”. Därefter tar regeringen ställning till innehållet i planen och tillskjuter medel till de utpekade projekten.

Den 31 augusti 2009 lämnade dåvarande Banverket in sitt förslag till nationell plan för åren 2010-2021. Västlänken fanns inte med, trots att två år gått efter att Haga-Korsvägen klubbades igenom efter järnvägsutredningen.

Varför fanns då inte Västlänken med? Vi vet inte säkert, men en viktig anledning torde vara de allmänna riktlinjer som Trafikverket nu och Banverket dessförinnan hade att förhålla sig till. Där framgår bland annat att verket ansvarar för ett ”ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem” [1]

Enligt Trafikverkets interna riktlinjer (ASEK) ska projekt med nettonuvärdeskvot under -0,3 undvikas och Västlänkens NNK låg på runt -0,55 vid den tiden. Dessutom visste Banverket att Västlänken var en usel järnvägslösning. Det framgick tydligt av de verkliga resultaten i järnvägsutredningen, men som vi berättat om tidigare var redovisningen av utredningen hårt styrd av politiker från Göteborgs Stad och beslutet om Västlänken via Haga-Korsvägen fattades mot bättre vetande. (Läs mer här: http://stoppavastlanken.nu/kampen-mellan-banverket-och-styrgruppen-gar-vidare/ och här: http://stoppavastlanken.nu/stor-logn-bakom-vastlanken/ )

Nåväl – när regeringen i mars 2010 fattade beslut om den nationella planen fanns Västlänken plötsligt med, inbakad i det Västsvenska paketet. Vad hände däremellan?

Göteborgs dåvarande kommunstyrelseordförande Göran Johansson berättar med egna ord här:

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/arkiv-gp-s-christer-l%C3%B6vkvists-granskning-av-v%C3%A4stl%C3%A4nken-1.640766

Västlänken är kort och gott ett resultat av politisk kohandel och inte ett utpekat infrastrukturprojekt.

Riksrevisionen har utrett[2] beslutsprocessen och konstaterar bland annat i sin sammanfattning att deras kritik inriktas på ”tillgängligheten till underlag, hur transparenta beslutsunderlagen och motiven till de beslut som fattas är för allmänheten och i viss mån hur rollfördelningen mellan Trafikverket och regeringen fungerar.”

2012 ansökte Trafikverket om regeringens tillåtlighet för Västlänken. Som Skona Göteborg berättade för ett tag sedan (här: http://www.expressen.se/gt/debatt-gt/farre-tag-med-vastlanken-an-utan/), glömde de dock informera regeringen om den lilla detaljen att befintlig stationslösning vid Göteborg C klarar fler tåg utan Västlänken än med.

Istället förespeglades regeringen akuta och stora kapacitetsbrister samt förseningsproblematik vid säckstationen som, implicit, skulle lösas med Västlänken.

Vi summerar:

  • Västlänkens utformning och läge är resultatet av ett politiskt ställningstagande och inte av en objektiv och rationell järnvägsutredning
  • Västlänken fanns inte med bland Banverkets eller regeringens utpekade projekt men kastades hastigt in i den nationella planen efter en fikastund i Örebro
  • Riksrevisionen konstaterar otydlig rollfördelning mellan Trafikverket och regeringen
  • Regeringen har gett tillåtlighet utan vetskapen att Västlänken minskar tågkapaciteten

Särskilt mot bakgrund av den sista punkten får man hoppas att Trafikverkets språkrör sover gott om nätterna när de skyller på regeringen.

/Carina

[1] Svensk författningssamling 2010:185

[2] RRV fallstudie 20121206, RiR 2012:21

Hur ligger det till med trafiken i innerstaden egentligen?

Hur ligger det till med trafiken i innerstaden egentligen?

Ett bilfritt Vasagatan kännetecknar dess vardag, både i verkligheten och i statistiken.

En del av debatten om Västlänken handlar om trafiken i innerstaden. Hur kommer en ny station i Haga avlasta etc etc. Mats Lövgren tar här en titt på hur trafiken i innerstaden faktiskt har förändrats över tid.


Att hävda att innerstadstrafiken är ett problem och måste åtgärdas så färre bilar rör sig där blir som att sila mygg men äta kameler. Dålig symbolpolitik istället för att fokusera på problemen.

Först, vilka gator är förresten city?
Ifall vi kan enas om att Östra och Västra Hamngatan, Södra och Norra Hamngatan, Kungsgatan, Viktoriagatan och Vasagatan är några av de största gatorna i innercity kan nedanstående siffror redovisa eller åtminstone ses som fingervisning om hur trafiken kraftigt har minskat i innerstaden sedan mitten av 1970-talet.

Östra Hamngatan: 1 800 (1975: 12 000)
Västra Hamngatan: 2 700 (12 000)
Södra Hamngatan: 1 100 (4 100)
Norra Hamngatan: 400 (2 900)
Kungsgatan: 2 400 (5 000)
Vasagatan: 7 400 (21 200)
Viktoriagatan: 8 000 (8 500)

Problemen är infarterna och genomfartslederna. Ta exemplet Oscarsleden, när trafiken i innerstaden kraftigt har minskat har den under samma period istället ökat med närmare 100 procent, från 28 700 år 1975 till 56 800 i mätningarna från 2015. Den andra stora genomfartsleden nära city, E6, har på 25 år ökat med 50 procent från drygt 50 000 år 1987 till knappt 74 000 i de senaste mätningarna 2012.

Vi ser alltså att de som åker med bilen in till Göteborg inte har innercity som mål utan andra målpunkter. Målpunkter som Västlänken med sina stationer i Haga och Korsvägen helt missar. Därför kommer vi heller inte se någon överflyttning från bil till tåg av Västlänksskälet.

Jag vidmakthåller det vi tidigare har hävdat, att de som arbetspendlar in till Göteborgs city har redan valt kollektivtrafiken och de som av olika skäl inte gör det har Västlänken absolut ingen betydelse för beslutet.

/Mats

Länk till Göteborgs stads statistikdatabas för trafik på gatorna

Mats Lövgren bemöter Trafikverkets inlägg på deras sida ” Debatt- och insändarsvar ”

” Debatt- och insändarsvar "Trafikverkets hemsida om Västlänken har en flik de kallar för ”Debatt- och insändarsvar”. En snabb överblick över Trafikverkens andra större pågående eller tidigare genomförda saknar en sådan. Det står var och en fritt att tolka vad det betyder. Min är i alla fall att Trafikverket har i sina ögon större problem med allmänheten och folkopinion om Västlänken än för andra projekt. Att läsa Trafikverkets senaste alster gör en inte speciellt upprymd. Texten är full med försök till härskarteknik och förminskande.

Debatt förs som bekant i mediers debattsidor så det finns utrymme för opponenter att kunna besvara, men myndigheten Trafikverket väljer för Västlänken en helt annan väg. De returnerar sina argument via myndighetens offentliga kanal, trafikverket.se, helt utan förutsättning för bemötande av det som där skrivs. Naturligtvis är det oacceptabelt.

Det senaste av Trafikverkets alster handlar om den kritik som har lyfts fram vad det gäller Västlänkens kapacitet. Från flera håll framhävs att Västlänkens kapacitet är undermålig. Trafikverket väljer att bemöta kritiken med ett ”kritikernas metod går ut på att lyfta uppgifter ur sitt sammanhang” och menar på att ”i ett järnvägsnät hänger allt samman och de olika delarna är beroende av varandra”. Hela texten går att läsa här: Västlänken och kapacitet

När vi redovisar att Västlänken har lägre kapacitet än vad som trafikeras idag är inte att ”lyfta uppgifter ur sitt sammanhang”. Det är att redovisa vad vi med Västlänken får kontra vad vi har idag. Att sedan Trafikverket hävdar att bara de tilldelas en massa extra miljarder för kringinvesteringar i järnvägssystemet för att trafikeringen med Västlänken ska kunna komma upp till samma nivå vi har idag är åtminstone, ur mitt perspektiv, verkligen att ”lyfta uppgifter ur sitt sammanhang”, fast då blir det Trafikverket med sitt entourage som gör det. Inte vi.

Till saken hör att vår största kritik mot Västlänken vad det gäller dess kapacitet hänger ihop med att ”i ett järnvägsnät hänger allt samman och de olika delarna är beroende av varandra”. Västlänken som konstruktion är helt enkelt så pass usel att den kraftigt påverkar hela det västsvenska järnvägssystemet så illa att totalkapaciteten minskar. Och för att komma tillbaka till den nivå vi har idag skulle det kräva en massa merinvesteringar, men samtidigt då hamna i en status quo mot var vi har idag – det vill säga inte den kapacitetsökning som hela projektet från börjar syftade till utan att komma tillbaka dit vi är idag.

Den här 10-punktslistan visar hur dåligt Västlänken matchar det övriga befintliga järnvägsnätet och vilket leder till att kapaciteten sjunker. Se det som ett axplock, för det finns betydligt fler faktorer som spelar in.

  1. Tre spår från norr skapar obalans med de två i söder så man får svårt att göra sig av med 1/3 av de 12 tåg man planerar köra genom tunneln, vända i Almedal eller i Mölndal (båda två skapar svårigheter). För att kunna vända i Mölndal krävs utbyggd station där men även fler spår dit, vilket saknas pengar för. Att vända tågen i Almedal innebär att de tågen måste säkerställas är tomma när de lämnar sista stationen som är Korsvägen, vilket innebär att de tågen behöver längre stopptid än övriga och med reducerar kapaciteten.
  2. Anslutningen vid Olskroken planskildhet blir så komplex med korsande spår i olika plan att endast 14 tåg/timma/riktning kan gå till Västlänken. Det saknas lösning på hur en möjlig utbyggnad ska se ut så fler tåg ska kunna gå in i eller ut ur Västlänken och med det låser man in sig i en lösning som blir svår att ta sig ur.
  3.  Ett av uttalade målen är ökad godstrafik via Gårdatunneln under högtrafikstimmarna. Dock innebär Västlänkens anslutning till Almedal att godståg får extremt svårt att schemas in mellan pendeltågen som går via Västlänken med övriga södergående fjärrtåg som går via Gårdatunneln. Trafikverket har därför påtalat att med Västlänken finns risken att inga godståg alls kan gå söderut på Västkustbanan.
  4. Almedalsanslutningen innebär även att de tåg som ankommer från Kust-till-kust-banan tvingas vid Almedal gå på motsatt riktat spår i 1 km. Det hämmar kraftigt den totala kapaciteten för samtliga tåg på sträckan.
  5. Västlänkens Almedalsanslutning till Västkustbanan klarar endast 12 tåg/timmen/riktning och det saknas lösning för hur kapaciteten ska kunna ökas.
  6. Servicefunktioner som tvätt och verkstad finns inne på Centralens bangård. Pendeltåg som ska dit tvingas efter Västlänken gå tomt till en vändplats (Sävenäs?), tillbaka via Olskroken och in till bangården och hela vägen ner till Centralens perronger för att där återigen vända och sedan upp till servicefunktionerna. Det hämmar kapacitet vid Olskroken planskildhet men även för säckstationen. Dessutom innebär det att inga av säckstationens plattformar och spår kan tas bort, trots att man i ett tidigt stadium lovade att med Västlänken skulle hälften av de 16 spåren tas bort.
  7. Stannar ett tåg inne i tunneln stoppar den upp samtliga tåg på alla banor in och ut från Göteborg. Trafikverket hävdar att Västlänken ger ett mer robust system, men har inte kunnat redovisa hur det i praktiken skulle kunna bli det. Tvärtom saknas konsekvensanalyser över vad ett stopp i Västlänken innebär. Skulle idag ett pendeltåg från Alingsås bli stående på grund av tekniska problem inne på Spår 1 vid Centralen påverkas endast det tåget. Tågen på samma pendellinje kan ändå både angöra och avgå från Centralen och inga andra linjer påverkas. Skulle motsvarande tåg bli stående i Hagastationen blir det effekt på trafikeringen direkt på grund av att övriga tåg inte kan passera förbi det stillastående i Haga. Västlänken är därmed mer instabilt system än dagens säckstation vilket kraftigt påverkar den totala kapaciteten.
  8. Det täta intervallet av tåg från olika banor som ska vävas ihop genom ”Västlänksmidjan” innebär att det inte finns utrymme för att köra ikapp mindre förseningar. Det estimeras att det enligt tidtabellen i tunneln blir 4-5 minuter mellan varje pendeltåg och att på grund av säkerhetsföreskrifter kan tågen inte gå tätare sinsemellan. Det innebär att ifall ett tåg blir sent in till invävningen kan inte nästkommande tåg komma ”strax bakom ryggen” utan måste vänta in sitt säkerhetsavstånd. Skapas en försening saknas det därför möjligheter att köra in den. Det blir endast ute på banorna förseningar i så fall kan hanteras, idag kan man dessutom lösa det i säckstationen.
  9. Det finns en önskan om att i framtiden bygga ut Bohusbanan till dubbelspår. Med Västlänken blir det en omöjlighet. Pendeltågstunneln ligger vid Centralen på endast 2,5 meters djup och stiger därefter så pass att den planeras mynna ut i ett betongtråg på pelare andra sidan av Skansen Lejonet. Ett dubbelspår på Bohusbanan var initialt planerat att ansluta övriga tågsystemet med en tunnel under älven, Ringöntunnel, då ett dubbelspår via de endast 6-meter höga järnvägsbroarna över älven inte skulle vara praktiska för båttrafiken på Göta älv då det skulle innebära alldeles för många broöppningar. Ringötunneln är numera lagd i malpåsen och med det saknas förutsättningar att bygga dubbelspår på Bohusbanan, alltså på grund av Västlänken.
  10. Med Västlänken blir det praktiken i princip omöjligt att ansluta en ny (och politiskt önskad) Säröbana till Göteborg (eller spår mot Torslanda som även har förts fram). Det finns en ambition att göra det inne i Västlänken mellan Haga och Korsvägen, men på grund av korsande spår skulle det uppstå kraftiga kapacitetsminskningar för hela tunnelns kapacitet. Lösningen blir i så fall planskildhet där det norra (”högra”) spåret i ansluts av ett spår som går i en stor båge österut med start direkt efter Hagastationen för att komma ner på det djup som krävs för att kunna passera under Västlänken på så vis att berget i sig blir bärande för konstruktionen. VI kan flyga folk till månen och vi kan säkert bygga en planskildhet i berget mellan Haga och Korsvägen, frågan är till vilket pris?

Ovanstående 10 punkter synliggör hur dåligt Västlänken sitter samman med övriga tågsystemet, både idag och för framtida investeringsbehov. Så när Trafikverket hävdar att kritikerna skulle plocka ur uppgifter som russin ur kakan är inget annat än trams. Däremot har Trafikverket enorma problem med att redovisa sina argument med konkreta faktauppgifter som ge stöd för sina påståenden.

De hävdar i texten: ”Har vi idag en full station och flyttar över ett antal tåg till nya stationer, får vi självklart mer tillgänglig kapacitet”. Trafikverkets har aldrig kunnat redovisa hur det praktiskt kan bli så. För det är faktiskt så illa att Västlänken hänger så himla dåligt ihop med övriga systemet att även ifall Centralen med Västlänken utökar antalet spår från dagens 16 till 20 så blir effekten att de 4 tillkommande spåren att resultatet innebär att det totalt blir färre tåg som kan använda Centralen mot vad som trafikeras idag.

I slutklämmen av Trafikverkets text tar de i så knapparna på översittarvästen far och flyger. De skriver ”Västlänken i sig har en väl tilltagen kapacitet och kommer inte vara den del som sätter begränsning i tågsystemet framöver”. Förutom sista halvan som de säger är rent felaktigt – för det har ju visat sig att det är just tunneln som sätter tågsystemets begränsningar framöver – så är själva kapaciteten i tunneln så dålig att regeringen inte borde ge järnvägsplanen laga kraft. Den järnvägstunnel som beställdes och finansiellt godkändes skulle klara 18 tåg per timma och riktning. Den som Trafikverket vill få godkänt för klarar 12 tåg. Det är endast 2/3-delar av det behov som regeringen beslutade om. Det är långt ifrån ”väl tilltagen kapacitet”, det är långt under vad som är kapacitetsbehovet är idag.

En myndighet ska inte ljuga. Och att driva opinion ligger sannerligen inte inom Trafikverkets uppgift. Fast ifall de väljer att göra så borde det ske där deras argument ska kunna bemötas. Det funkar inte när påståenden blir ”alternativ fakta” och luddighet publiceras på deras sin hemsida under rubriken ”Debatt- och insändarsvar” som formella budskap. Då faller förtroendet än mer.

/Mats

Som man frågar får man svar. Trafikverket jobbar med statistik.

Hur jobbar Trafikverket med statistik? I onsdags publicerades en debattartikel i Göteborgs-Posten, signerad av Mats Lövgren. Bakgrunden till den är Trafikverkets senaste attitydundersökning om Västlänken.  Här får vi lite insikt i hur den var uppbyggd.


Som man frågar får man svar. Trafikverket jobbar med statistik.Ställ frågan som du vill ha svar, är ett klassiskt knep när man med statistik vill få stöd för sin ståndpunkt. Det är mycket så av företag och organisationer betalda undersökningar är uppbyggda så de kan användas i opinions- eller marknadsföringssyfte. När det kommer till Västlänken är det kanske föga förvånade att Trafikverket följer en sådan mall.

Efter att GP kunde på sin debattsida publicera Trafikverkets senaste attitydundersökning fick jag ett mejl. Det kom från en av de som faktiskt hade blivit telefonintervjuad, men som ansåg att frågorna kändes väldigt tillrättalagda för att få fram ett Västlänkspositivt svar. Personen valde därför att begära ut frågeformuläret som intervjuaren använde som underlag. Detta damp alltså ner i min mejl.

Ställ frågan som du vill ha svar, har väl i detta fall aldrig blivit mer tydligt. Låt mig illustrera med ett exempel från enkäten:

Fråga 1 löd: ”Känner du till Västlänken?”.
Här fanns två svarsalternativ, Ja och Nej, att välja på. Svarade man Ja skulle intervjuaren ställa nästa fråga: ”Vad är Västlänken? Kan du beskriva vad det är?”. Det intressanta är ifall man hade svarat Nej på frågan om man känner till Västlänken. Det naturliga borde ju vara att intervjuaren då tackade för sig och lade på luren eftersom en som säger sig inte känna till Västlänken knappast sedan kan ha några åsikter om den. Men inte då, svarade respondenten Nej på frågan ifall man känner till Västlänken skulle intervjuaren istället läsa upp följande stycke:

”Västlänken, är en cirka åtta kilometer lång järnvägsförbindelse varav sex kilometer i tunnel under centrala Göteborg. När Västlänken står klar 2026 kan Göteborg Central ta emot dubbelt så många tåg och tack vare två helt nya stationer i staden och en ny stationsdel vid Göteborgs C förbättras kommunikationerna i och till staden, regionen och övriga Sverige.
Västlänken bidrar till att minska sårbarheten i hela järnvägssystemet och till att öka kapaciteten på Göteborgs central som idag har nått sin maxkapacitet.”

När det var gjort var instruktionen att gå vidare till nästa fråga: ”Vad är din inställning till Västlänken?”.

Ja, ni läser rätt. En som säger sig inte känna till Västlänken får uppläst för sig rena reklamtexten med floskler, lögner och förenklingar och ska sedan besvara sin attityd till projektet. Räck upp handen den som finner resultatet i enkäten trovärdig utifrån ett Västlänkspositivt perspektiv?

Jag har nog aldrig sett något så riggat tidigare. Och då har jag en hel del erfarenhet av både statistik och undersökningsmetodik. Enligt rapporten svarade 10 procent Nej på den första frågan. Det är en stor bias när de sedan låter dessa 10 procent besvara enkätens övriga frågor eftersom deras kunskap om projektet enbart baseras på reklamtexten ovan.

Vi vet inte hur de här 10 procenten i praktiken har besvarat fråga efter fråga, däremot är andelen ”Vet ej” bara någon procent av de totala svaren. Alltså kan vi dra slutsatsen att trots de inte har haft någon aning om vad Västlänken är så har de ändå haft attityder och åsikter om den. Och då de är baserade på reklamtexten ovan är det rimligt att anta att det är övervägande positivt, likt ett ”Det låter väl bra”.

En riggad undersökning som inte gav ett resultat som Trafikverket var nöjd med, jag förstår varför de försöker gömma undan rapporten i byrålådan. I samma byrålåda bör de även förpassa hela Västlänksprojektet – allmänheten vill inte ha den och den lever inte upp till de politiska mål och krav som sattes när projektet körde igång. Gör om, gör rätt har sällan passat bättre.

/Mats

Hur är det tänkt att Olskroken Planskildhet skall bidra till kapaciteten?

Den springande punkten i projekt Västlänken är kapacitetsfrågan. I Olskroken skall man förbättra kapaciteten i järnvägssystemet genom att halvera kapaciteten in mot nuvarande Göteborg C, eller? Vad bidrar egentligen Olskroken Planskildhet med för kapaciteten? Kommer Regeringen verkligen godkänna Järnvägsplanen med brister som denna?


Hur är det tänkt att Olskroken Planskildhet skall bidra till kapaciteten?Olskroken Planskildhet kallas den lösning som ska öppna upp den järnvägsspagetti som idag finns vid Olskrokenmotet. Och det låter ju som en bra sak, oavsett man skulle bygga Västlänken eller inte. Dock är den en grej jag inte förstår – varför stryps kapaciteten in till säckstationen med hälften mot nu? Det riskerar skapa en enorm oreda och framtida problem.

Olskroken Planskildhet är ett parallellt projekt till Västlänken. I den ingår bland annat anslutningen in mot Västlänken, men även struktur så tågen inte ska behöver korsa varandras spår utan de kan gå i olika nivåer.

De banor som direkt berörs är Bohusbanan, Vänerbanan och Västra stambanan. I illustrationen visas hur de alla går samman som i ett stort X. Ur projektets järnvägsplan kan vi läsa att lösningen är dimensionerad så att 14 tåg per timma kan köra mot Västlänken och 10 kan gå mot säckstationen. Att endast 14 kan gå till Västlänken har vi tidigare redovisat och visar vilken kapacitetsbegränsning pendeltågstunneln har. Men hur är det nu med de 10 som går mot säckstationen, vad innebär det?

Idag på vardagar mellan kl 7.30 och 8.29 vet vi att Centralens säckstation tar emot minst 17 tåg som ankommer från Bohusbanan, Vänerbanan och Västra stambanan. Kapaciteten är troligen högre än så.

Det är nu det blir konstigt.

Trafikverket påstår att med Västlänken får hela systemet ett mer robust system och när det påpekas att ett stopp i tunneln skulle kunna fortplanta sig snabbt bakåt i järnvägssystemet ut på samtliga banor har detta viftats bort med att ”säcken finns ju kvar” och att tågen skulle kunna gå dit istället. Men om infarten vid Olskroken Planskildhet med sina potentiella 10 tåg per timma in mot säckstationen i sak halverar kapaciteten mot dagens trafikering så måste man ju klia sig i huvudet hur man tänker. Några 17 tåg per timma kommer man i alla fall inte klara, så vad ska man göra med de minst 7 tåg som uppenbart blir kvar ute på banorna?

Lika så blir det knepigt trångt med all den trafik med tomma pendeltåg som måste till de serviceinrättningar som finns inom bangården, tvätten och verkstaden. De tågen måste först gå tomma från Västlänken, upp via Olskrokens Planskildhet till Sävenäs för att där byta riktning, tillbaka via Olskrokens Planskildhet in mot säckstationen, ner till en tom perrong, där vända och köra tillbaka upp igen till tvätthallen/verkstaden som ligger alldeles nedanför Skansen Lejonet. Trångt om saligheten blir det.

Pust.

Att bygga in låga kapacitetstak i helt nya anläggningar låter varken genomtänkt eller samhällsekonomiskt lönsamt eftersom man troligen rätt snart måste åtgärda problemet. Frågan man ställer sig är: Varför gör man så?

Jag tror inte att det här är vad politikerna egentligen vill ha eller har beställt. Eller rättare sagt, enligt de politiska dokumenten är det absolut inte vad de har beställt. Därmed borde det för regeringen vara ganska enkelt att inte godkänna Järnvägsplanen utan skicka tillbaka den till tjänstemännen på Trafikverket med uppgift att ta fram en framtidssäkrad anläggning som ökar kapaciteten och inte minskar den. Precis vad som från början var uppgiften.

/Mats


Källa:
Trafikverket, ”Järnvägsplan – Olskroken Planskildhet”, 2015

Ett mer robust system – Eller blir midjan ännu smalare?

Ett mer robust system - Eller blir midjan ännu smalare?

Olskroken Planskildhet drar åt ”svångremmen” än hårdare vid ”midjan” vilket gör det svårt att trafikera pendeltågen till säckstationen ifall Västlänken måste stängas.

Ett av Trafikverkets huvudargument för pendeltågstunnel under Göteborg är att den skulle skapa ”ett mer robust system”. Det har än så länge enbart visat sig vara snack och väldigt lite verkstad. En granskning av Västlänkens och Olskrokens Planskildhet visar att det ser värre ut än vad man först skulle kunna tro.

Av förklarande skäl kräver pendlare ett stabilt järnvägssystem. Stopp och förseningar leder till lägre trovärdighet för järnvägen och resenärerna väljer andra alternativ för att komma fram, som bilen ifall man bor i kranskommunen eller flyget om man ska lite längre. I debatten hänvisas det ofta till att Västlänken ska öka tillgängligheten och skapa ett mer ”robust system”. Det är svårt att se hur, det är snarare tvärtom – att pendeltågstunneln medför att det västsvenska tågsystemet blir väldigt mycket mer sårbart.

Först och främst måste vi slå fast att alla de stopp som sker ute på banorna har inget med Centralens säckstation att göra, oavsett det handlar om signalfel, neddragna ledningar, rälsproblem eller att det är kapacitetsmässigt fullt på banorna. Med eller utan Västlänken kommer de problemen att kvarstå om de inte åtgärdas där de uppkommer.

Nätverket hade för en tid sedan en debattartikel i ämnet där vi ställde frågan till Trafikverket varför de inte har genomfört en konsekvensanalys vad ett stopp i Västlänken skulle innebära för järnvägssystemet.

Låt oss måla upp ett förhållandevis enkelt exempel på stopp: en pendeltågsdörr trilskas vid en perrong. Skulle det ske idag för Alingsåspendeln vid säckstationens plattform 1 innebär det att tåget skulle bli stående där till dess att en reparatör lagar dörren. Just det tågets avgångar skulle påverkas, men i princip inga andra. Plattform 1 skulle vara upptagen, men övriga pendeltåg från Alingsås kan temporärt klareras över till andra plattformar (alternativt stanna framför det stillastående pendeltåget på plattform 1). Inga andra banors tåg påverkas.

Skulle samma pendeltåg istället få stopp i Västlänkens Hagastation händer något helt annat. Utgår vi från att pendeltåget är på väg söderut innebär det ofrivilliga stoppet vid Hagastationen att inga andra pendeltåg som planeras att trafikera via Västlänken kan passera utan tvingas stå still där de är. Med en i Västlänken turtäthet på ett tåg var 4:e minut fortplantar sig stoppet snabbt norrut i samtliga banor, Västra stambanan, Vänerbanan samt Bohusbanan (ifall den någonsin kommer att trafikera via Västlänken). Där riskerar de i sin tur att stoppa all övrig tågtrafik som gods- och fjärrtågen. Och blir det stopp i den södergående tågtrafiken tvingar det även fram motsvarande stopp i den norrgående eftersom pendeltågen inte kan nå sin slutstation för där vända – det står redan ett tåg stilla där och väntar på att få färdas söderut. Därmed har hela det västsvenska tågsystemet blockerats, på grund av en pendeltågsdörr inte går att stänga.

Hur länge stoppet blir i Hagastationen beror så klart på hur snabbt felet lagas. Rent processmässigt innebär stoppet att personalen ombord först kommer till insikt att de själva inte klarar av att få stängt dörren och därmed via sin radio tillkallar service. Ett par servicemän får en arbetsorder att ta sig från sin verkstad med bil till Hagastationen. Där ska de parkera bilen, ta sig ner till tåget och av personalen få information om vad som är felet. De inspekterar och det är först då de kan avgöra ifall de har med sig material som kan lösa problemet eller ifall det behövs reservdelar som måste komma till plats. Under tiden går klockan och tåg efter tåg tvingas bli stående ute på banorna.

Ovanstående eller ett liknande scenario är inte helt osannolikt. Därför kan man tycka att Trafikverket borde ha gjort en konsekvensanalys av vad ett stopp i Västlänken innebär. Det har man inte. De valde aldrig att besvara vår debattartikel men lät sig komma till tals på annan plats i tidningen. Där menade de att den typ av problematik är något som de studerar efter att tunneln är klar. Att det är först då det skulle vara aktuellt att studera olika konsekvenser. I mina ögon låter det verkligen bakvänt – för hur kan man påstå att Västlänken ökar robustheten i systemet ifall man inte har genomfört konsekvensanalyser av problem i anläggningen?

När frågan lyftes påstods det i olika sociala medier att det finns växlar inne i tunneln som gör det möjligt att låta tågen passera ett stillastående tåg via det andra spåret. Det är en sanning med modifikation. Det finns en växel mellan Almedal och Korsvägen samt en mellan Korsvägen och Haga, men ingen mellan Centralen och Haga. Så blir det stopp vid Hagastationen gör ovannämnda växlar ingen som helst nytta. Och att överhuvudtaget växla över till motgående spår är ingen enkel manöver i sig, dels måste de tåg som normalt där färdas stå stilla och de tåg som ska passera gå med reducerad hastighet. Så låta tågen gå i spåren mot riktningen vore en nödlösning och inte ett trafikeringsalternativ, men som sagt – för stopp i Hagastationen är det inte ens möjligt!

Det mest troliga alternativet för ett stopp i Västlänken är att låta pendeltågen gå in i säckstationen. Det är i alla fall vad Trafikverket verkar vilja föreslå. Fast det är nu det börjar bli stökigt. För det ska visa sig att man med Olskroken Planskildhet bygger bort stora delar av den möjligheten.

Olskroken Planskildhet sägs syfta till att skapa en bättre struktur av den järnvägsspårspagetti som finns vid Olskroken idag. Det håller Trafikverkets förre trafikanalytiker för Västlänken, Stellan Tengroth, inte riktigt med om. I hans bok ”Varför Västlänken?” beskriver han svårigheterna med att ansluta Västlänken med dagens järnvägssystem, vilket föranleder till att något måste göras. Resultatet blir således det vi idag kallar för Olskroken Planskildhet, men enligt Tengroth är dess kapacitet så pass begränsad att han är tveksam till ifall den ens kommer att komma upp till att klara dagens tågtrafikering, en synnerligen intressant iakttagelse. Ytterligare intressant blir det när vi läser järnvägsplanen för Olskroken Planskildhet. Den berättar nämligen att lösningen delar upp anslutningarna på så vis att till Västlänken kommer det att kunna trafikera 14 tåg per timma och riktning. Ner till säckstationen blir kapaciteten 10 tåg per timma och riktning.

Idag passerar vid ”midjan” i Olskroken ungefär 20 tåg per timma och riktning vid högtrafik. Med Olskroken Planskildhet halveras den kapaciteten till 10. Det innebär såklart att det även kraftigt reducerar hur många tåg per timma som kan ankomma och avgå vid säckstationen.

Blir det ett stopp i Västlänken är förutsättningarna att låta tågen istället ankomma till säckstationen med andra ord ytterst begränsat. Det har Olskroken Planskildhet sett till genom att i princip halvera ”midjans” kapacitet. Vart tågen ska ta vägen vet vi alltså inte. De lär med all sannolikhet bli stående ute på banorna och med det hindra i princip all annan tågtrafik.

Absolut ingenting stödjer påståendet att Västlänken skulle ge ett mer robustare system. Tvärtom ser vi att med Västlänken byggs det in systematiska fel som blir extremt svåra att bemästra. En konsekvensanalys skulle visa det. Att Göteborgsregionens politiker inte har avkrävt Trafikverket en rapport vad ett stopp i Västlänken skulle innebära är inget annat än oansvarigt.

/Mats

Faktakoll av faktakoll – antal resande till Haga Station

Nätverket ”Ja till trängselskatt” har ett självpåtaget uppdrag att ifrågasätta det vi skriver och publicera det under rubriken Faktakoll. Det är ju bra i sig, men hur lyckas de egentligen? Carina tar ett varv till med antalet resande i Haga. 


I förrgår den 18:e februari publicerade vi ett inlägg om ett missvisande diagram över hur många fler som reser med tåg till följd av en  station i Haga för Västlänken  http://stoppavastlanken.nu/hur-manga-fler-reser-fran-station-haga/. Detta fick snabbt ett svar under rubriken Faktakoll på webbplatsen hos Ja till Trängselskatt.

Ett diagram i järnvägsutredningens utställningshandling med tillhörande text anger alltså att antalet resenärer ökar med 24.000, medan det i underlagsrapporten framgår att antalet nåbara arbetsplatser inom 45 minuter ökar med 24.000 jämfört med nollalternativet vilket motsvarar 17 procent i Haga-Korsvägen och ”drygt 16 procent” i övriga utredningsalternativ. Det totala antalet arbetsplatser beräknas till 590.000. Detta är siffror som inte bör kunna misstolkas och som är fullt logiska.

Men Ja till Trängselskatt, här anförda av någon som heter Sören, har använt det felaktiga diagrammet i ett flertal artiklar lyckas att misstolka.  Här försöker de påskina att jag blandat ihop siffrorna och att det i själva verket är en text på nästföljande sida som anger antalet fler resande till 24.000. Hur 24.000 fler nåbara arbetsplatser skulle kunna ge 24.000 fler resande förklarar man dock inte.

https://jatrangselskatt.se/2017/02/19/faktakollen-6-carina-bulic-om-resenarer/

Men vi vänder på bladet för att se vad som står på den sidan i underlagsrapporten. På nedre delen av sidan har man förvisso kastat in motsvarande diagram som i utställningshandlingen, förmodligen i all hast eftersom det hamnat över texten.

Faktakoll av faktakoll – antal resande till Haga Station

Fortfarande står det ingenting i texten som förklarar detta diagram. Ingenstans finns en härledning av de påstådda 24.000 fler resande. (Notera dock att det står i sista stycket att samtliga alternativ frigör kapacitet i Gårdatunneln!) Om vi istället tittar lite längre upp på samma sida hittar vi istället ett annat diagram.

Faktakoll av faktakoll – antal resande till Haga Station

Här kan vi se att andelen nåbara arbetsplatser från station Haga endast är 0,3 procentenheter högre än för Korsvägen. 0,3 procent av de 590.000 arbetsplatserna ger därmed 1.770 fler nåbara än med Station Haga utöver station Korsvägen.

Men Sören & Co vidhåller i sitt resonemang att Haga-Korsvägen ger 12.000 fler resenärer än en Västlänk med bara en station vid Korsvägen. 12.000 resenärer skulle enligt Ja till Trängselskatts världsbild genereras av  att 0,3 procent fler arbetsplatser kan nås.

Då tar vi fram räknestickan igen. 12.000/0,3 procent = 4.000.000 arbetsplatser.

Fine. Om man tror att en pendeltågsstation i Haga ligger inom nåbart avstånd för 82 procent av samtliga sysselsatta i hela Sverige (4,9 miljoner år 2016 enligt SCB) så förstår jag äntligen varför man är så positiv till denna station. Det hade jag också varit.

/Carina

Här kan den som själv vill bilda sig en uppfattning ladda ner de aktuella dokumenten och se var siffran 24.000 fler resande via Station Haga återfinns. En egen faktakoll helt enkelt!

Det missvisande diagrammet finns här:

Järnvägsutredningen, utställningshandling del 1, sid 9.
I underlagsrapporten hittas uppgifterna på sid 46-47.

 

Hur många fler reser från Station Haga – egentligen?

Mycket i debatten om Västlänken handlar om Station Haga och hur det ser ut med antalet resande där.  Lobbygruppen Ja till Trängselskatt anser sig ha full koll, men har de det?


Alternativen är utredda, heter det. Och jo – det är de faktiskt, åtminstone de som var med i järnvägsutredningen. Men utredningen visade inte det som somliga politiker från Göteborgs Stad ville att den skulle visa, nämligen att Haga-Korsvägen var överlägset de andra alternativen vad gäller resandeunderlag, kapacitet, kostnad etc.  Trots detta framstår Haga – Korsvägen som överlägset övriga alternativ vid en snabb genomläsning av järnvägsutredningens utställningshandling.

Som det här diagrammet, till exempel. Det verkar ju klockrent att Haga-Korsvägen ger 24.000 fler resenärer per dygn jämfört med dagens lösning, eller hur?

Hur många fler reser från Station Haga – egentligen?

Om man nöjer sig med färgglada diagram så är svaret givet. Det har de självutnämnda ”faktagranskarna” i Ja till Trängselskatt gjort. Googlar man diagrammet, vilket jag gjorde för att se i vilket sammanhang det använts, får man nämligen direkt träff på flera länkar till lobbygruppen Ja till Trängselskatt, bland annat denna. https://jatrangselskatt.se/2017/01/22/faktakollen-vagvalet-och-lovgren-i-gp/ som smädar Mats Lövgren och Vägvalet för att de inte håller sig till fakta. ”Faktagranskarna” framhåller bland annat Haga som viktig målpunkt och illustrerar med diagrammet ovan.

Även tidigare har lobbyisterna använt detta diagram för sin propaganda, t ex här:

https://jatrangselskatt.se/2014/12/21/replik-gardagruppen-och-tradplan/

där de attackerar Gårdagruppen och Vägvalet med den lågmälda rubriken ”Våldförande och övergrepp” med just detta diagram som vapen.

De självutnämnda faktagranskarna har dock inte ens orkat läsa brödtexten direkt ovanför diagrammet. Det stycket ser ut så här:

Det är alltså inte 24.000 fler som reser utan som är nåbara inom 45 minuter, jämfört med nollalternativet. Hur det egentligen förhåller sig med övriga alternativ framgår inte i utställningshandlingen. Därför går den vetgirige istället till järnvägsutredningens underlagsrapport nr 21 ”Trafikanalys”. Där finner vi på sidan 46 följande text:

Klicka för full storlek

 

Läs noga! Vi har alltså 590.000 arbetsplatser. 13 procent av dem kan nås inom 45 minuter med dagens situation/nollalternativet. Samtliga utredningsalternativ innebär att över 16 procent kan nås inom samma tid. För Haga-Korsvägen gäller 17 procent. Skillnaden mellan Haga-Korsvägen och övriga alternativ är alltså mindre än en procent. En procent av 590.000 är 5.900. Svaret är alltså att en pendeltågsstation i Haga innebär att maximalt 5.900 fler arbetsplatser kan nås inom 45 minuter än med till exempel Förstärkningsalternativet.

Ledsen, men det blev ingen guldspade till Ja till Trängselskatt den här gången heller.

Den uppmärksamme läsaren har vi det här laget redan scrollat upp till stapeldiagrammet och konstaterat att det helt enkelt ljuger. Om Förstärkningsalternativet, Haga-Chalmers och ”bara Korsvägen” alla ligger på över 16 procent så borde den blå och den grå stapeln vara lika hög som den röda.

Men att visa staplar som börjar på noll är också missvisande. Vi når ju redan i nollalternativet 77.000 av arbetsplatserna. Egentligen vill vi ju veta skillnaden mot nollalternativet.  I underlagsrapporten, också på sidan 46, finns ett sådant diagram. Det ser ut så här:

Klicka på diagrammet för full storlek

Den svarta linjen visar alltså andelen nåbara arbetsplatser med tåg om vi inte bygger något av alternativen. Den grå visar hur många vi når om vi borrar en tunnel till i Gårdaberget. Den blå hur många som nås om vi nöjer oss med bara en station vid Korsvägen och den röda och den gröna hur mycket mer nytta vi får av att dränera och perforera Landala, Haga och Kungshöjd, riva delar av Liseberg, såga upp taket på Götatunneln, fälla 1000 träd och gräva upp ett stenabåtstort dike mellan Hagakyrkan och Rosenlund.

Eftersom Västlänken inte klarar fler tåg än dagens situation och därmed inte tillför någon annan nytta, blir merkostnaden för detta äventyr, cirka 35 miljarder kronor för närvarande, fördelat på alla de 5900 presumtiva haga-resenärerna cirka 100.000 per person och år, utslaget på 60 år. Baserat på samhällsnyttokalkylernas antaganden är en god gissning att max en tiondel verkligen skulle resa. Det innebär en merkostnad på en miljon kronor per resenär och år. Med tanke på att det dyraste årskortet hos Västtrafik i år kostar 13.550 kr så känns det inte som en jättebra affär.

Åter till järnvägsutredningen och det missvisande diagrammet. Varför rotar vi i dessa tio år gamla dokument? Jo, det är järnvägsutredningens utställningshandling som har varit beslutsunderlag; för remissinstanser, för allmänhet och inte minst för regeringen vid tillåtlighetsprövningen.  Det finns ingen anledning att tro att så många av dem på eget initiativ begärt ut underlagsrapporterna, utan de har självklart haft anledning att tro att Banverkets redovisning var objektiv.

Stapeldiagrammet ovan är bara ett av många exempel på hur utställningshandlingen förvanskar, förvränger eller förtiger de fakta som faktiskt framkommit i järnvägsutredningen.  Under arbetet med det yttrande som just skickats till mark- och miljödomstolen (Läs mer på Skona Göteborg) har vi hittat ett flertal liknande exempel. Varför dåvarande Banverket ägnade sig åt att sprida desinformation är svårt att förstå, men troligen finns förklaringen i styrgruppen för järnvägsutredningen.

Nätverket har i flera tidigare artiklar berättat om innehållet i mötesanteckningarna från mötena i styrgruppen. Göteborgs Stads representant styrde gruppen med järnhand och politikerna vägrade konsekvent anpassa sig efter de fakta som framkom allt eftersom utredningen fortskred.  (Alla artiklar finns längst ner här http://stoppavastlanken.nu/kampen-mellan-banverket-och-styrgruppen-gar-vidare/ )

Vi har under arbetet funnit fullständiga belägg för att tillbakavisa samtliga vanliga påståenden om Västlänkens förträfflighet – som vanligt i Trafikverkets eget material och i vissa fall i material från Göteborgs Stad. Så visst är alternativen utredda. Och Haga-Korsvägen var det sämsta.

/Carina

Hur är det med antalet tåg om förväntas trafikera Västlänken?

Hur är det med antalet tåg om förväntas trafikera Västlänken?Vi ska nu visa att det inte finns några tveksamheter i att det idag trafikeras 17 tåg per timma från de norra banorna in till Centralen, men som är planerade för Västlänken, vilket ska jämföras med de 12 som Västlänken klarar av. Det har nämligen från vissa håll på sociala medier påståtts annat. Men vi hoppas att det från och med denna text inte längre ska uppfattas som tveksamt.

Först av allt, vilka tåg kan tänkas trafikera Västlänken?
Det heter att pendeltåg och vissa regiontåg ska passera Västlänken, men inga fjärrtåg. Vilka de här tågen är går att identifiera i den samhällsekonomiska kalkylen, den som påvisar att NNK är för Västlänken -0.47, det vill säga att för varje skattekrona som investeras får allmänheten endast tillbaka ungefär 50 öre i olika nyttor. De här nyttor består i sin tur i första hand på att resenärerna får restidsvinster. Vad det gäller just den saken går att diskutera, men det är här vi får information vilka tåg som är planerade för en resa visa pendeltågstunneln.

Dokumentet heter ”Resultat Sampers/Samkalk – Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ 2” och har författats av konsultfirman WSP på uppdrag av Trafikverket. För att kunna räkna ut restidsvinsterna har man utgått från ett antal sträckningar. De kallas för ”linjenummer” och för Västlänken ser det ut enligt följande:

Linjenummer:
6504: Skövde – Ängelholm
7203: Halmstad – Vänersborg
13004: Mölnlycke – Stenungsund
13005: Borås – Uddevalla
13103: Varberg – Alingsås
13304: Korsvägen – Älvängen

Det är på de här sträckor som Trafikverket i sin samhällsekonomiska kalkyl har räknat ut restidsvinsterna givet att tågen går via Västlänken. En del av linjerna är pendeltågslinjer och en del är regiontåg. Gemensamt för samtliga är att de har ett ursprung i dagens trafikering, det vill säga att de från norr redan idag anlöper Centralen. Det är vad de 17 tågen per timma handlar om. Den omvända sträckningen – att ankomma söderifrån till Centralen är faktiskt ingen skillnad mot idag heller, men den berättelsen ska vi ta vid ett senare tillfälle, här ska vi redovisa de 17 som ankommer från banorna i norr och som sagt är planerade enligt ovan beskrivna ”linjenummer”.

Ett kapacitetstak sätts då det är som högst. Trafikverket har angivit att Västlänken med sina anslutningar är det 12 tåg per timma. Nedanstående tåg anlöper vardagar idag till Centralen mellan tidpunkterna kl 7.30-8.29. Varje tåg är beskrivet med sitt tågnummer och P står för pendeltåg och R för regiontåg. Uppgifterna går att hämta från SJ:s hemsida. Från respektive bana ankommer:

Bohusbanan:
Kl 7.35 (Tågnr 3705) R
7.50 (3725) R
8.20 (3727) R

Vänerbanan:
7.30 (13271) R
7.40 (13675) P
7.45 (13295) R
7.55 (3627) P
8.00 (3223) R
8.10 (13677) P
8.15 (13297) R
8.25 (3529) P

Västra stambanan:
7.35 (13573) P
7.40 (111) R
7.50 (3525) P
8.05 (13575) P
8.10 (23413) R
8.20 (3527) P

Det är det sammanlagt 17 tåg (pendel- och regiontåg) som enligt Trafikverkets egna beskrivning är planerade att gå via Västlänken. Just de här tågen stöds i första hand även av det dokument som kallas för ”Västlänken – trafikering, depåer och uppställning” där man alternerar olika trafikeringsmöjligheter, men även i Basprognos 2040. För jämfört med den samhällsekonomiska kalkylen har Trafikverket där tagit notis om Västlänkens begränsade kapacitet och med det utesluter vissa banor/linjer i sina förslag. Fast det är mest kosmetiska i resonemanget – utifrån Västlänkens kapacitetsmöjlighet så gäller vad som är tänkt givet det vi ska betala och då gäller den samhällsekonomiska kalkylen. Och då gäller ovan beskrivna 17 tåg.

Hur är det med fjärrtågen?
Till och med att börja med så har de inget med Västlänken att göra. De är inte planerade att trafikera tunneln, men det kan för vissa ”otränade” ögon innebära att man sammanblandar tåg som ska eller inte ska via Västlänken. Den granskningen har vi gjort ytterst noga och kan med säkerhet konstatera att någon sådan sammanblandning inte finns. Exempelvis kan redovisas att de 4 regiontåg som ankommer via Vänerbanan har inget med Karlstadståget att göra (som inkommande tåg heter 351 och ankommer kl 8.45). Ett annat är Basprognosens två olika regiontåg där den ena har ett ursprung från Herrljunga, det är tåg 23413 och det andra har Skövde, vilket är tåg 111. Att det sedan finns ett fjärrtåg som senare på dagen ankommer Göteborg via Skövde från Örebro (3303) har inget med ovanstående trafikering att göra.

Vi kan därmed konstatera att uppgiften att det till idag Centralen från de norra banorna ankommer 17 pendel- och regiontåg som enligt plan förväntas gå via Västlänken är inget annat än korrekt.

Den som har synpunkter på själva trafikeringen – det vill säga vilken typ av tåg som Trafikverket har angett ska gå via Västlänken – får faktiskt redovisa ett sådant dokument där det säger annat. Men allra mest intressant vore ett sådant att den med största sannolikhet skulle konstatera att man då måste räkna om den samhällsekonomiska kalkylen. Personligen är jag tveksam till ifall det är till Västlänksanhängarnas fördel.

Källa:
Trafikverket, ” Resultat Sampers/Samkalk – Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ 2”, 2013

Äldre inlägg
Animated Social Media Icons by Acurax Responsive Web Designing Company
%d bloggare gillar detta:
Visit Us On TwitterVisit Us On Facebook