Stoppa Västlänken Nu

Utveckla Göteborg

Etikett: Information

Källor och förtydliganden till Carina Bulićs sommarkrönika i GP

sommarkrönikaDen 8 juli skrev undertecknad denna sommarkrönika som inbjuden kolumnist på GPs ledarsida:
http://www.gp.se/ledare/bulic-striden-om-v%C3%A4stl%C3%A4nken-d%C3%A4rf%C3%B6r-blev-den-s%C3%A5-het-1.6960271

Vi har nåtts av information att innehållet i krönikan på sina håll avfärdats som ”konspirationsteorier” och tomma påståenden. Därför publicerar vi här källor och redogör mer utförligt för bakgrunden till innehållet i krönikan. Alla verkar inte ha förstått att en krönika har ett begränsat antal tecken, varför det inte finns utrymme att ange källor i texten. Eller så vill man kanske bara skjuta den budbärare som rubbat ens världsbild? Nåväl, här kommer de klargöranden och källor som inte fick plats i krönikan.

De ”två nya partierna” avser Vägvalet, som bildades 2010 av Theo Papaioannou med flera, samt Demokraterna som bildades 2017 av Martin Wannholt med flera. Båda partierna har ett stopp för Västlänken högst upp på sin politiska agenda.

”Göran Johansson gjorde upp om Västsvenska Paketet… över en kopp kaffe” samt utsagan om ”stämning som på en Grammisgala” är hämtade ur GPs artikelserie om Västlänken, som inleds med en intervju med Göran Johansson själv:

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/arkiv-gp-s-christer-l%C3%B6vkvists-granskning-av-v%C3%A4stl%C3%A4nken-1.640766

Den därpå följande beskrivningen av debatten från 2010 och framåt är min egen betraktelse. Jag har följt debatten sedan 2010, först i medier och sedan 2014 som admin i Stoppa Västlänken Nu samt under två år som moderator på Skona Göteborgs facebooksida. Dessutom har jag själv deltagit i ett flertal skriftliga och muntliga debatter.

Den s-märkta skribenten som viftade med en hakkorsflagga tänker jag förstås inte namnge. Inlägget gjordes i Facebookgruppen Ja till Västlänken den 24 november 2016. Inlägget ledde till interna strider och gruppen stängdes strax därefter. Det skapade en viss uppståndelse även utanför Facebook och uppmärksammades bland annat på GPs ledarsida som fram till denna tidpunkt uppfattats som relativt ”västlänksvänlig”.

”Vittnesmål har sipprat ut om att frågan är infekterad…” bygger på dels GPs artikelserie, ovan länkad, dels GPs granskning våren 2018 http://www.gp.se/nyheter/gp-granskar/anst%C3%A4llda-inom-trafikverket-s%C3%A5gar-v%C3%A4stl%C3%A4nken-1.5603728 men också de många vittnesmål vi i ledningen för motståndet får höra emot från källor inifrån, liksom från pensionerade tjänstemän. Dessa vill inte träda fram, just på grund av att frågan är så infekterad, så dem skyddar vi förstås.

”Göteborgs Stad reserverade redan på 1990-talet mark för en tågtunnel via Haga och Korsvägen”. Denna benämndes ”Centrumtunneln”. Mikael Bigert (tack, Mikael!) har utförligt redogjort för turerna här:

http://stoppavastlanken.nu/vastlanken-historien-om-ett-politiskt-projekt-utan-forankring-i-verkligheten/

I Göteborgs Stads översiktsplan för 1999 är tunnelsträckningen också reserverad. Den finns dock bara i pappersform på Stadsbyggnadskontoret.

”2001 började Banverket att förutsättningslöst utreda…” bygger på namnen på och innehållet i Idéstudien (2001): ”Idéstudie för Göteborg C”, samt Förstudiens första samrådsbroschyr: ”Förstudie, Göteborg C – Almedal”. När rapporten från förstudien publicerades hade studien bytt namn till ”Västlänken – en tågtunnel under Göteborg. I järnvägsutredningen beskrivs Haga-Korsvägen genomgående som huvudalternativ.  Rapporterna finns här under fliken Arkiv: https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/

Innehållet i protokollen från styrgruppen för järnvägsutredningen talar för sig självt. Det sista protokollet bifogades begäran om tillåtlighet till regeringen 2012, men övriga kom till vår kännedom och begärdes ut av nätverket under senare delen av 2016. De finns att ladda ner här:

http://wiki.stoppavastlanken.nu/doku.php?id=dokument_fran_styrgruppen_foer_vaestlaenken_2003-2007

Banverkets årsredovisning för 2007 finns här:

https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10315/RelatedFiles/100245_banverkets_arsredovisning_2007.pdf

”Men när projekteringen inleddes kom de olösta problemen från 2007 upp på bordet…” Detta bygger på dels kapacitetsutredningen 2011-05-23 (ännu opublicerad, vi kommer snart att publicera den), vad gäller kapaciteten anslutningarna i Olskroken Planskildhet och Almedal.  I begäran om tillåtlighet biläggs ett PM (TRV 2011/6195) som vidrör utredningen, men inte dess verkliga resultat.

Konflikten i Almedal beskrev jag mer utförligt i denna debattartikel nyligen:

http://www.gp.se/debatt/v%C3%A4stl%C3%A4nken-ett-s%C3%A4nke-f%C3%B6r-ny-j%C3%A4rnv%C3%A4g-till-bor%C3%A5s-1.6589578

Trafikverket anger i begäran om tillåtlighet att en revidering av korridoren gör att påtaglig skada på fornlämningar (riksintresse för kulturmiljö) längs Älvstranden kan undvikas, fast detta inte är fastställt. Riksantikvarien vill ha närmare utredning.  Turerna framgår av i huvudsak beredningsremissen vid tillåtlighetsprövningen, finns här under Aktuella handlingar (scrolla ner en bit), men också av granskningsutlåtandet för järnvägsplanen (finns ej digitalt).

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/

Vad som inte nämns i dokumenten är att korridoren gjorts så mycket smalare att parallell räddningstunnel inte ryms, något som angetts som en förutsättning för hela Västlänken i dokumenten.

Riksrevisionens rapport finns här:

https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b30018/1518435476639/Bilaga%201_Underlagsrapport_fallstudie_20121206.pdf

”Regeringen ställde inga frågor” baseras på att det vid förfrågan inte hittats någon skriftväxling eller kompletteringar utöver de dokument som Trafikverket själv tillhandahåller på länken ovan.

Om remissinstansernas invändningar och val att inte delta i processen:

Detta framträder vid en jämförelse mellan remissen på 1) järnvägsutredningen (2006), 2) beredningsremissen vid tillåtlighetsprövningen 2012, 3) samrådsredogörelser för järnvägsplanen samt 4) granskningsutlåtandet för järnvägsplanen (finns endast i pappersform) 5) dagboksblad från mark- och miljödomstolen i mål M638-16 där några myndigheter avböjt att delta trots att de är uppsatta som motpart. Bland de myndigheter som ”hoppat av” längs vägen kan nämnas Boverket, Naturvårdsverket, MSB och Riksantikvarieämbetet.

1,2 och 3 finns också på nedanstående länk. Vissa yttranden finns bara som sammanfattning. Jag har begärt ut dem i sin helhet från Trafikverket. Det är väldigt många sidor men jag har läst dem i samband med att jag gjorde utredningen inför Skona Göteborgs yttrande till mark- och miljödomstolen.

https://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/

”De undansopade problemen har fått lösas med halvmesyrer” syftar på bland annat vändspåret i Almedal, senare avsmalning av stationerna i Haga och Korsvägen, borttagandet av halva räddningstunneln för att skona fornlämningar (utan att lyckas) samt att tunneln bara klarar åtta genomgående tåg istället för angivna 18, samt fyra till åtta som måste vända på Korsvägen. Till detta kan läggas den grunda placeringen av station Centralen samt att säckstationens samtliga spår måste behållas.

/Carina

Trots upphandling av byggföretag – ingen Västlänken före juridikens domslut

Mats Lövgren beskriver hur Trafikverket gör allt för att det skall låta som om Västlänken redan är påbörjad. Åtskilliga domslut återstår innan byggstart är juridiskt möjlig!


Trots upphandling av byggföretag - ingen Västlänken före juridikens domslut”Spelet är över”. Uppbackad av synnerligen dåliga rubriker som den i GP, ”Företagen som ska bygga station Haga i Västlänken”, skapas rykten hej vilt när Trafikverket utannonserar att ett utländskt konsortium har tilldelats huvudentreprenaden för den delsträcka av Västlänken som berör Haga. Att något spel är över eller att det är klart att det ska byggas någon station Haga eller Västlänken över huvud taget är inte korrekt. Vi ska nu bena ut vad som är sant.

För Västlänkens räkning får såklart Trafikverket skriva hur många avtal de vill med vilka leverantörer de så önskar. Men någon byggstart finns det inget tillstånd förrän samtliga juridiska processer är avklarade. Givet då att Trafikverket av dem ges möjlighet att bygga. Det är långt ifrån säkert.

Trafikverket vet självklart om det här och har därför garderat sig gentemot sina leverantörer med både livrem och hängslen. Åtminstone hävdas så i det dokument som beskriver hur Trafikverket planerar genomföra upphandlingen – Upphandlingsstrategi Projekt Västlänken. Urklippet därifrån (sid 41) berättar: ”För att möjliggöra byggstart 2018 är det dock nödvändigt att anbudsinbjudan för entreprenaderna skickas ut innan laga kraftvunnen järnvägsplan och miljödom men med förbehåll”.

Förbehållet är alltså att Trafikverket måste först erhålla ”lagakraftvunnen järnvägsplan och miljökonsekvensbeskrivning, lagakraftvunnen miljödom och kommunala detaljplaner” innan avtalet aktualiseras. Men för att kunna starta så tidigt som möjligt efter eventuella klartecken har alltså anbuden redan nu gått ut till marknaden och har i vissa fall även blivit avklarade. Sedan tidigare har Olskroken Planskildhet gått till PEAB och delprojekt Centralenstationen till NCC. Nu senast tilldelades alltså Haga (sträckan från Residenset till slutet av Haga-stationen strax norr om Landala) till ett konsortium bestående av norska Segermo, italienska Astaldi och turkiska Gülermak. De projektdelar som är kvar kallas Kvarnberget (mellan Centralen och Haga), Korsvägen samt BEST, som är tekniken i tunneln som signalsystem, räls och liknande. Vi kommer garanterat bli varse om när även de av Trafikverket blir avklarade, men det innebär inte att byggstarten av Västlänken har kommit närmre en för det.

För låt oss titta på status över respektive juridisk process. De är:

1) Lagakraft för järnvägsplanen (med miljökonsekvensbeskrivning, MKB). Den bereds för beslut hos regeringen av ansvariga tjänstemän. Trafikverket har angivit en ambition att få ett beslut nu i sommar före semestern, men har i andra sammanhang konstaterat att få lagakraft för en järnvägsplan kan ta ”allt mellan sex veckor och sex år”. De yttranden som har kommit in på järnvägsplanen från allmänheten granskas och det är alltså upp till regeringens tjänstemän att komma till regeringen med ett utlåtande. Om och när det sker vet vi inget om. Beroende på utfallet förväntas det att gås igenom av såväl Trafikverket som allmänheten. Ser allmänheten att det inte är till dess favör utan har brister kommer regeringsbeslutet att överklagas till Högsta Förvaltningsrätten. Utan en järnvägsplan som har fått lagakraft kan Trafikverket inte börja bygga.

2) Lagakraft för miljödom hos mark- och miljödomstolen, MMD. Efter att olika parter har fått yttra sig läser MMD nu in sig på ärendet för att kunna hålla en planerad förhandling under två veckor i oktober. Datumen är preliminära och kan komma att skjutas upp ifall MMD behöver mer tid på sig. Lika preliminärt är datumet för domslut, som MMD har satt i december före julledigheten. Domen kommer såklart att granskas av såväl Trafikverket som allmänheten och kommer oavsett utslag antingen av Trafikverket eller allmänheten att överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD), en process som tar minst 12 månader men förmodligen betydligt längre. Rättsprocessen därefter är prövning till först Högsta domstolen (HD) och sedan på EU-nivå. Tidigare var det möjligt för Trafikverket att trots en miljödom överklagades till en högre instans ändå kunna påbörja sitt byggprojekt, men är efter domar i HD inte längre möjligt. Så länge processen kring att få lagakraftvunnen miljödom pågår tillåts ingen byggstart.

3) Lagakraft för kommunala detaljplaner. För att kunna bygga Västlänken måste Göteborgs stad ändra sina detaljplaner, vilka måste få juridiskt godkännande. Den processen har ändrats och har idag färre instanser mot tidigare då man har tagit bort det första ledet – Länsstyrelsen – vilket anses onödig. Det blir tydligt med Västlänken, som tillhör den äldre ordningen, vars första överklagande gick dit och det var ingen överraskning att tjänstemännen valde att gå på samma ställningstagande och godkännande av Västlänken som myndigheten redan hade tagit. Nästa instans är den ur ett juridiskt perspektiv oberoende MMD. Där har man precis börjat och det saknas information om hur lång tid den processen tar. Oavsett utslaget kommer Göteborgs stad (och/eller Trafikverket) eller allmänheten att överklaga till nästa instans, MMÖD. Det finns även här en potential att överklaga till HD, men ifall det är möjligt att gå till EU har ännu inte studerats. Så länge det inte finns en lagakraftvunnen dom om kommuners detaljplaner kan Trafikverket inte påbörja bygga.

Det borde av ovanstående redovisning vara rätt klart för var och en att även då Trafikverket tecknar avtal hit och dit så står de i de juridiska processerna och stampar. Ingen grävskopa tillåts ta ett enda spadtag i Västlänkens namn förrän juridiken har sagt sitt. Och det är långt ifrån säkert att Trafikverket har den på sin sida. Det är snarare så att de inte har det och definitivt inte till våren 2018 eller före valet i september samma år.

Här har SKONA GÖTEBORG gjort ett fantastiskt arbete, de som gräver upp den fakta som krävs för att kunna möta Trafikverket på den juridiska spelplanen. Det finns de som hävdar att Trafikverket har aldrig tidigare mött en så påläst och tuff motståndare i ett infrastrukturmål. Det stämmer säkert för SKONA GÖTEBORG har tagit lärdom av ett mångfalt andra projekt och domstolsmål.

Nu undrar säkert vän av ordning vad begreppet ”förberedande arbeten” hamnar i den här frågan. Som förberedande arbeten hänvisas främst olika ledningsomläggningar och annat som finns under mark och menas på att de måste flyttas innan de stora grävskoporna kommer. Rent intuitivt låter det märkligt att det görs innan man vet ifall det ens blir tillåtet att bygga pendeltågstunneln. Här finns tyvärr inte mycket att göra vad det gäller det juridiska. Göteborgs stad äger sina rör och annat under mark och det anstår dem ifall de väljer att gräva upp dem eller inte. Allmänheten har tyvärr inte mycket att sätta emot. En tvistefråga är dock de gamla träden i framförallt Allén/Hagaparken/Kungsparken. Formellt äger staden träden och kan tycka sig tillåta riva dem i förtid, men den politiker som tillåter det lär få ha det på sitt samvete.

Spelet är långt ifrån över. Tvärtom är det för allmänheten nu det börjar. Hittills har allmänheten inte haft en enda möjlighet att få insyn och ännu mindre kunna påverka utfallet i Västlänksfrågan. Allt har skett bakom stängda dörrar och de politiska besluten har tagits mellan två allmänna val utan möjlighet för de röstberättigande att kunna agera. Politikerna har nu inte längre någon makt i frågan utan den ligger hos juristerna och där kan och ska allmänheten representeras. Det gör vi och det är nu vi visar att ett dåligt beslut kommer för alltid att vara ett dåligt beslut. Naturligtvis ska vi göteborgare aldrig acceptera ett så dåligt beslut som Västlänken.

/Mats

Länk till Trafikverkets hemsida om upphandlingen av Västlänken. Här finns bland annat dokumentet om upphandlingsstrategin

Läs mer om SKONA GÖTEBORG

Buller, stomljud och arbetstider i byggskedet

Det uppstår ofta frågor om var det ska byggas, hur länge och hur mycket buller som kommer att uppstå. Vi ska här försöka reda ut begreppen om hur planerna för byggskedet ser ut.

I Trafikverkets miljödomsansökan till mark- och miljödomstolen har de själva föreslagit följande villkor för buller i anläggningsskedet. Notera att värdena i tabellen är Naturvårdsverkets riktvärden och inte de nivåer som förväntas vid byggarbetsplatserna.

Under de angivna riktvärdena står vid vilka tider dessa värden ska överskridas. Generellt gäller att pålning, spontning och annan verksamhet som ger luftburet buller ska begränsas till kl 07-19 på vardagar och stomljud (bergsborrning mm) till 07-22 på vardagar.

Betyder detta att inget bullrande arbete kommer ske på kvällar och helger? Vi läser vidare under punkt 6: ”Andra avvikelser får, om det finns särskilda skäl, ske efter tillsynsmyndighetens godkännande”.  Trafikverket ska alltså ange när ”särskilda skäl” föreligger och med Länsstyrelsen ”samråda” om ett godkännande för detta.

Buller, stomljud och arbetstider i byggskedet

Ur Handlingsplan, buller och vibrationer, miljödomsansökan. Hela rapporten finns att ladda ner här

Den som tänker efter inser förstås att den totala byggtiden kan påverkas kraftigt beroende på antal arbetstimmar per vecka. Vad kan vi då hitta för uppgifter om vilka de egentliga arbetstiderna är?

I järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning (sidan 70) står det så här:

”Arbetstider för störande arbeten har generellt

för de båda projekten förutsatts vara vardagar 07-

22 och lördag, söndag och helgdagar 07-19. Kortare

arbetstider för störande arbeten förlänger

byggtiden och förändrar bygglogistiken som ligger

till grund för denna beskrivning.”

Av miljödomsansökan kan man få intrycket att inget störande arbete ska ske alls på helger eller efter 19 på vardagar. Det skulle i så fall innebära att arbetstiden minskat från 99 till 60 arbetstimmar per vecka, eller med nästan 40 procent – vilket i sin tur borde leda till att hela anläggningstiden blir 65 procent längre eller totalt runt 15 år. Då tidplanen oförändrat anger ”byggstart 2017/2018 och invigning 2026” måste vi därför anta att de arbetstider som gällde i järnvägsplanen fortfarande gäller – med eller utan ”samråd” och ”särskilda skäl”.

I mark- och miljödomstolen (MMD) kommer förstås att ämnet behandlas mer ingående och där får vi veta hur det egentligen ligger till.

MMD kan, förutsatt att Västlänken mot förmodan beviljas tillstånd, komma att utfärda villkor antingen om bullerbegränsande åtgärder, begränsning av arbetstider eller böter för överskridande av normer i för hög utsträckning. Oavsett vilket blir projektet i så fall fördyrat och försenat, eller kraftigt fördyrat.

För uppgift om hur arbetena ska gå till i respektive geografiskt område hänvisas till detta utdrag ur järnvägsplanen: I Västlänkens spår

Uppgift om bullernivåer i respektive område finns i denna underlagsrapport till järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning

/Carina

Är det för sent att Stoppa Västlänken? (Uppdaterad 2016-03-05)

Det hävdas emellanåt, särskilt från västlänksvänligt håll att ”det är bestämt” att Västlänken ska byggas och ”för sent att ändra på”.  Även motståndare utgår uppgivet ifrån att loppet är kört eftersom vissa förberedande arbeten som provtagningar och liknande är igång.

Här reder vi ut begreppen.

Jodå, det finns ett politiskt beslut om Västlänken. Men innan den får lova att byggas är det ett antal formella processer som Västlänken ska genomgå och här kan du som bor, äger eller verkar i Göteborg göra en insats. Notera särskilt de rödmarkerade tidpunkterna!

DETALJPLANER

Här finns alla detaljplaner relaterade till Västlänken.

Detaljplaner behandlas i kommunen, närmare bestämt i Byggnadsnämnden. Därefter ska först kommunstyrelsen (KS) och sedan kommunfullmäktige (KF) godkänna planen. En järnväg får inte byggas i strid med en detaljplan.

Så här kan du överklaga

Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga KFs beslut till Länsstyrelsen. Du kan bara överklaga planen om du är sakägare och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Sakägare är du om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området.

Du kan överklaga beslutet under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till din kommun, som sedan skickar det vidare till Länsstyrelsen. Överklagande kan ske i flera olika steg. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen, och deras beslut kan i vissa fall överklagas till mark- och miljööverdomstolen.
Det finns fem detaljplaner som berör Västlänken:

1. Detaljplan och ändring av detaljplaner för själva tunneln

Denna antogs av kommunfullmäktige i januari i år och tiden för överklaga gick ut den 3 mars. Här är det nu för sent att agera.

2) Detaljplan för Station Centralen

Samråd är avslutat och granskning sker under våren 2016. Det är sista chansen för sakägare att inkomma med synpunkter. Detaljplan förväntas antas i årsskiftet 2017/2018.

Här kan du läsa om Station Centralen i Västlänkens järnvägsplan:
http://stoppavastlanken.nu/i-vastlankens-spar-en-sammanfattning/

Är det för sent att Stoppa Västlänken?

 

3) Detaljplan för Station Haga

Detaljplanen för Station Haga ligger i ungefär samma fas i processen som Station Centralen, det vill säga att i granskningsskedet under våren 2016 är sista chansen att påverka för kringboende.

Läs även om Station Haga i järnvägsplanen, här:
http://stoppavastlanken.nu/1336-2/

Är det för sent att Stoppa Västlänken?

4) Detaljplan för Station Korsvägen.

Samråd sker preliminärt mellan 6 april och 17 maj.

Området runt Korsvägen behandlas även ur ett stadsutvecklingsperspektiv. Läs mer här:
http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/tema_stadsutveckling,nu_gar_planerna_for_korsvagenomradet_ut_pa_remiss

Är det för sent att Stoppa Västlänken?

Du kan läsa mer om Station Korsvägen i järnvägsplanen:
http://stoppavastlanken.nu/i-vastlankens-spar-del-5-station-korsvagen-liseberg/

  1. Olskroken/Bagaregården – Utökning av bangården

Syftet med denna detaljplan är att öka utrymmet för bangården i Olskroken. Planen är för närvarande i samrådsskedet.

Är det för sent att Stoppa Västlänken?

JÄRNVÄGSPLANEN

En järnvägsplan är ett juridiskt dokument som beskriver hur anläggningen ska byggas och vad det får för konsekvenser. Nu när Västlänkens järnvägsplan har fått klartecken av Länsstyrelsen (vilket skedde den 26 augusti 2015) ska järnvägsplanen fastställas av Trafikverkets planprövningsenehet i Borlänge. Planen fastställs om Trafikverket vid prövningen kommer fram till att den kan godtas och att fördelarna för allmänheten överväger de olägenheter projektet orsakar enskilda intressen.

http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vastra-Gotaland/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2015/2015-09/nu-har-vi-skickat-in-jarnvagsplanen-for-faststallelse/

Järnvägsplanen ställdes ut till granskning under december 2014 – januari 2015 och de som yttrade sig under samrådet är i princip de som har rätt av överklaga den. Granskningsutlåtandet där de 318 yttrandena bemöts av Trafikverket skickades ut till intressenterna i mitten av september 2015.

Preliminär tidpunkt för fastställelse anges för närvarande till april 2016.

Efter fastställandet går brev ut till sakägare som yttrat sig under remisstiden. Man har då tre veckor på sig att överklaga och då är det regeringen som tar ställning till överklagandet. Om regeringen godtar överklagandet kan planen helt eller delvis behöva omarbetas. Men om regeringen avvisar överklagandet vinner järnvägsplanen laga kraft och gäller då i fem år.

Juridiken kring vem som kan överklaga är snårig, men i princip gäller att ”sakägare”, det vill säga part som påverkas av projektet samt vissa ideella föreningar.  För att överklaga regeringens beslut till Högsta Domstolen krävs prövningstillstånd från Kammarrätten.

Processerna kring järnvägsplaner regleras i första hand i Lag om byggande av järnväg, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19951649.htm som i sin tur i vissa fall hänvisar till avsnitt i Miljöbalken http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM.

Rättegångskostnader ersätts inte även om man vinner i målet.

Trafikverket räknar själva med att Järnvägsplanen kommer att ha vunnit laga kraft tidigast under 2017.

Ansökan om tillstånd hos mark- och miljödomstolen (MMD) 

Inför denna ansökan bjöds allmänheten in till samråd i april-maj 2015 och även här lämnades cirka 300 yttranden. Trafikverket skickade in ansökan till mark- och miljödomstolen i Vänersborg i februari 2016. Här finns alla dokument:

http://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Dokument/Aktuella-handlingar/miljodomsansokan-vastlanken/


Preliminär tidplan i MMD (rimlig om inte alltför omfattande kompletteringar begärs)

April 2016  – remisstiden går ut för myndigheter och andra remissinstanser att begära komplettering

15 augusti 2016 – ansökan kungörs och målet öppnas för yttranden från allmänhet och sakägare

14 oktober 2016 – sista dag att inkomma med yttranden

30 november – Trafikverket ska ha bemött inkomna synpunkter

15 januari 2017 – remissinstanser och övriga ska ha bemött Trafikverkets synpunkter

15 februari 2017 – Trafikverket ska ha inkommit med kompletterande synpunkter och klarlägganden.

April 2017 – huvudförhandling

Sommar 2017 – dom meddelas

Skillnaden mot i prövningen av järnvägsplanen är att även allmänheten kan yttra sig i MMD. I princip gäller dock att man bör ha yttrat sig under samrådet för att ha rätt att yttra sig i MMD, såvida inga nya omständigheter blir kända.

MMD ska pröva påverkan på miljö, vatten, kulturmiljö, buller, möjlighet till rekreation etc. De ska också ställa projekts miljöpåverkan i relation till samhällsnyttan.

Som huvudregel får klagande inte ersättning för rättegångskostnader i ansökningsmål hos MMD.

Oavsett hur domen faller, så kommer den säkerligen att överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD.  Även i MÖD är processtiden för närvarande minst ett år.

MÖDs dom kan överklagas och tas upp av Högsta Domstolen, förutsatt att prövningstillstånd ges.

Som ni ser är det inte för sent!

Som alla nu förstår är vi framme vid valet 2018 innan dessa processer är avslutade. Skulle västlänksmotståndarna inte få framgång i de juridiska processerna kommer Västlänken att bli en valfråga i kommun- och kanske även regionvalet 2018.

/Carina

Stoppa Västlänken Nu! polisanmäler ”Viktoria Darkrevil”

Stoppa Västlänken Nu! polisanmäler ”Viktoria Darkrevil”I torsdags eftermiddag publicerades på vårt forum ett inlägg med en montagebild på en av stadens ledande politiker tillsammans med hotfull text. På bara någon minut togs både bilden och medlemmen bort från gruppen av våra moderatorer. Trots det lyckades utomstående som inte är medlemmar både se bilden och ta skärmdumpar, som sedan har använts via andra sociala medier.

Då bilden var hotfull är det vår skyldighet att polisanmäla publiceringen. Det har idag gjorts. Då fick även polisen det material som nätverket fått fram om den som har publicerat bilden, avsändaren ”Viktoria Darkrevil”, en falsk profil men som trots det har lämnat en hel del spår som polisen nu kan arbeta vidare med för att avslöja den riktiga förövaren.

Stoppa Västlänken Nu! arbetar med fakta. Det är vårt fundament. Och det på den grund som vi är övertygade om är rätt väg för att både sprida kunskap och förståelse om denna pendeltågstunnels brister för Göteborgs och vår regions utveckling. Kryddar vi det med vårt engagemang blir vi som starkast. Det är så vi räddar Göteborg

Animated Social Media Icons by Acurax Responsive Web Designing Company
%d bloggare gillar detta:
Visit Us On TwitterVisit Us On Facebook