Västlänkens ventilationstorn ska bestämma hur Gullbergsvass kommer att utformas, inte stadsplanerarna.

Göteborgs stadsutveckling ska visst anpassas efter Västlänken. Inte tvärtom. Det innebär att vår stads framtida utseende kommer att bero på hur pendeltågstunneln kommer att ha sin dragning och var Trafikverket väljer att lägga alla sina inspektionsbrunnar, brandgasschakt, ventilationsanläggningar och liknande. Det skriver byggnadsnämnden i en rapport.

I propagandan för Västlänken framhävs att Västlänken bidrar till stadsutvecklingen. Det har för många varit otydligt vad som egentligen har menats med påståendet då tunneln inte på något sätt minskar antalet spår vid bangården. I en skrivelse från byggnadsnämnden, Uppföljningsrapport 1, blir det nu mer tydligt vad som åsyftas. Fast kanske inte riktigt så som vi hade tänkt oss.

Vid Centralen och Gullbergsvass planeras Västlänken gå norr om dagens centralstation mellan Nils Ericsonterminalen och den gamla vita stationsbyggnaden för Bergslagsbanan. Byggarbetet under mark kräver bland annat att minst halva Nils Ericsonterminalen måste monteras ner. Det är sagt att den därefter ska byggas upp, men det återstår att se. Parallellt ska busstrafiken flyttas till Åkareplatsen mellan GP-huset och Clarion Hotel Post. Ifall även det är en temporär lösning eller inte har vi idag ingen information om, mer än att lösningen ska byggas på så vis att den upplevs permanent. Marken norr om centralstationen ägs av det statliga fastighetsbolaget Jernhusen och de planerar att här bygga en ny stadsdel de kallar för RegionCity. Det är ett projekt som fortskrider. Det gör inte planeringen för resten av Gullbergsvass.

Den som tror att en tunnel innebär att inget behövs ovan jord tror fel. Västlänken är ett talande exempel på det. Runt pendeltågstunnelns Centralenstation i Gullbergsvass behöver Trafikverket anlägga två stycken 7 meter höga ventilationstorn, en 5 meter hög evakueringsbyggnad om 140 kvm åt räddningstjänsten, två 1,5 meter höga brandgasschakt som var och en är 30 kvm stora, två 3 meter höga serviceschaktsbyggnader om 15 kvm vardera, sju ventilationsschakt om sammanlagt 80 kvm samt upp till 20 inspektionsbrunnar. Det blir en skog av små baracker eller liknande som definitivt inte är vackra skapelser. Därtill kan de av säkerhetsskäl inte placeras hur som helst i förhållande till annan bebyggelse. Det är Trafikverket som ansvarar för att bygga dem, men det är Göteborgs stad som är skyldiga att se till att de ”försvinner” och smälter in i staden. Ansvarig för det är byggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret.

Sedan Västsvenska paketet klubbades igenom 2010 har projekten fram till 2015 kostat stadsbyggnadskontoret 89 miljoner kronor varav 79 har betalats av oss göteborgare via vår kommunalskatt. Bara under 2016 beräknas arbetet som Västsvenska paketet orsakar kosta stadsbyggnadskontoret 13 miljoner kronor, 12 av dem finansierat av göteborgarna. Det är kostnader som ligger utöver de 1,25 mdr kronor som Göteborg redan har betalat in till paketet. En merkostnad helt enkelt. Nu ska dock sägas att mycket av det som ingår i Västsvenska paketet är ganska bra grejer för göteborgarna, men att de olika projektens kostnader ska belasta kommuninvånarna dubbelt är naturligtvis tveksamt.

Det är ingen som har undgått att stadens styrande har gigantiska planer för ett utbyggt Göteborg de närmaste 30 åren. På Lindholmen pågår det för fullt med bland annat Nordens högsta byggnad. På andra sidan Ramberget vill Volvo expandera samt en helt ny stadsdel ska integreras mellan Gropegårdsgatan och Wieselgrensplatsen. Backaplan får en ny skrud, vilket även planeras för Ringön. Frihamnen väntas bli den hetaste marken i stan, något som även gäller Skeppsbron den dagen politikerna kommer överens vad som där ska göras. Järntorget och Norra Masthugget får dessutom en omdaning med bland annat en ny halvö ut i älven. Det här är ett axplock över kommande stadsutvecklingsprojekt. Andra storstilade planer får tyvärr vänta på sig, som exempelvis boulevardisering av Dag Hammarskiöldsleden, då det saknas resurser för fortsatt planering.

Och så har vi Gullbergsvass. Detta enorma område som enligt Göteborgs stad omfattar mer än 200 fotbollsplaner. Tillsammans med Frihamnen har Gullbergsvass pekats ut som Göteborgs förlovande mark. Det är ju här ”ett helt Halmstad” ska byggas. Döm då av förvåning att byggnadsnämnden nu anser att de inte har resurser för att planera denna stadsdel efter Göteborgs behov utan att den ska anpassas efter hur Västlänken kommer att se ut, med alla sina brandgasschakt, ventilationstorn etcetera. Plus att tunneln endast kommer att ligga 2,5 meter under marken och med det kraftigt inskränker hur stort och tungt man kan bygga ovanpå.

Byggnadsnämnden skriver i sin rapport:
”Planeringen av området i övrigt har satts i vänteläge till följd av resursbrist. En konsekvens av detta är att vi inte förmår leverera underlag till projekt Västlänken beträffande Gullbergsvass i dagsläget vilket i sin tur innebär att Västlänkens sträckning och utformning kommer att utgöra planeringsförutsättning för det framtida Gullbergsvass.”

Därmed får vi svar på frågan vad Västlänken väntas bidra med i Göteborgs stadsbyggnadsutveckling – man vill bygga en tunnel och så får staden efteråt bäst den förmår anpassa sin stadsbild ovanpå.

Naturligtvis är det helt uppåt väggarna att vår stad ska tvingas utvecklas efter var Trafikkontoret vill bygga ventilationstorn, brandgasschakt och inspektionsbrunnar. I Göteborg ska vi bestämma hur vi vill ha det, inte en statlig myndighet.

/Mats

Källa:
Göteborgs stad, ”Byggnadsnämnden – Uppföljningsrapport 1/2016”, 2016

Print Friendly, PDF & Email