Krönika: Om Västlänken vore en biltunnel…

Ett vanligt grepp i debatten är att hävda att om Västlänken vore en biltunnel skulle inte motståndet vara så stort.  Här omvandlar vi därför Västlänken till biltunnel, med motsvarande historik, motiv, prestanda och lokalisering så att var och en kan ta ställning.


I argumentationen hörs även ”Marieholmstunneln är det ingen som protesterar emot”. Den vanligaste invändningen mot att stoppa Västlänken är att båda tunnlarna ingår i Västsvenska paketet som inte kan rivas upp.

Låt oss därför vända på steken och för en stund tänka oss att Marieholmstunneln är en tågtunnel och Västlänken en biltunnel. Båda ingår i Västsvenska paketet och allt annat; kostnader, miljöpåverkan, finansiering, övriga projekt etc är samma som i verkligheten.  Marieholmstunneln för tåg förbinder således järnvägen i Olskroken med Hamnbanan och Bohusbanan på Hisingen. Jag har svårt att se att den skulle möta något större motstånd.

En direkt ”översättning” av Västlänken från tåg- till biltunnel skulle ge följande upplägg:

Västlänken för personbilar viker av från E6/E20 strax norr om Kallebäck och följer precis samma sträckning som tågvarianten; i en båge under Skår, under Mölndalsån, genom Liseberg och Korsvägen, under Johanneberg, Landala, Hagakyrkan, genom Haga- och Kungsparken, under Skattehuset, Kungshöjd, Otterhällan, länsresidenset, längs Packhuskajen och Kvarnberget, förbi Nordstan, genom Nils Ericson-terminalens område och rakt under Skansen Lejonet till Tingstadsmotet där tunneln ansluter till E6/E20/E45 igen. Tunneln har ett tunnelrör med en fil i varje riktning utom vid Korsvägen, Haga och Centralen där det är två filer. På dessa platser byggs nya p-hus i fyra våningar varav tre under jord, med ut- och infart på båda sidor för genomfartstrafik.

Bakgrunden är att Göteborgs politiker fick bråttom när det stod klart att Malmö fått en ringled och Stockholm skulle få en förbifart. Man dammade därför av den gamla idén om en biltunnel mellan Korsvägen och Linnéplatsen, modifierade den och tvingade den på Vägverket som egentligen utredde hur kapaciteten på E6 kunde ökas.

I motiveringen till projektet läser vi:

”Nordstans P-hus är i dagsläget fullt och kan inte ta emot fler bilar. Köerna på E6/E20 förbi Göteborg ringlar långa, förseningar är vanliga och näringslivets transporter står still. Med en tunnel runt centrum avlastas E6/E20 från personbilstrafik och resandet sprids till fler noder.

Med tre nya moderna, strategiskt placerade P-hus blir Västlänken en pulsåder som pumpar liv i hela Göteborg samtidigt som hela regionen utvecklas och trängseln i kollektivtrafiken minskar. Då P-husen byggs med utfart och infart på båda sidor, behöver inte bilarna köra in samma väg som de kör ut och kapaciteten för personbilstrafiken fördubblas.

Genom att gräva ner biltrafiken frigörs yta i markplan som kan användas till ny och hållbar stadsutveckling. När köerna minskar på genomfartsleden minskar utsläppen. Samtidigt ökar framkomligheten så att näringslivets transporter effektiviseras. Västlänken är framtidens transportlösning för en grön och nära storstad.”

Naturligtvis är de rödgröna och alliansen överens om projektet. V och MP tycker i och för sig att det är lite borgerligt/resursslöseri med privatbilism men ser ändå att Västlänken är en del i Västsvenska paketet där tågtunnel och cykelbanor ingår. Dessutom tror de felaktigt att biltrafiken i Allén försvinner, att bara elbilar får köra i Västlänken, att köerna vid Backa minskar samt att Nordstans P-hus rivs och ersätts med ett kulturhus till följd av Västlänken. Därför sitter de still i båten.

S och allianspartierna jublar över detta ”utvecklingssprång för staden” och deras företrädare lägger stor tid på att på sociala medier håna motståndarna som de kallar ”utvecklingsfientliga miljömuppar med fjällrävenryggsäck”, ”fyrkantiga fåntrattar” och ”körkortslösa kulturkärringar”. Västsvenska Handelskammaren och lobbyorganisationen ”P-hus åt alla” drevar i samma tonläge på Twitter. Några liberala skribenter misstänkliggör motståndarna för samröre med militanta veganer och udda trosbekännelser.

Ifrågasättandet av Haga-parken som lämplig plats för ett P-hus bemöts med närheten till Sahlgrenska, Skeppsbron och Norra Masthugget inklusive linbanan. Alternativa lösningar som fler filer förbi Gårda eller planskilda vägar avfärdas som redan utredda.    Synpunkter på att Hisingen missgynnas bemöts med linbanan mellan Masthugget och Lindholmen. Utbyggd snabbspårväg och busskörfält som alternativa transportlösningar skjuts upp och läggs in i framtidsvisionen ”Go:teborg 2035”.

Västlänken marknadsförs som ett miljöprojekt med att ”vi planterar 500 nya stadsnära träd på taken till P-husen” och att ”alla P-husen utrustas med laddstolpar och cykelgarage”. En 26,5 meter hög, självlysande kantarell designas för att pryda taket till Haga-stationen, för att ”illustrera hållbarhet och tillväxt” och ”sätta Haga på kartan”.

Regeringen gav formellt klartecken, på bristfälliga underlag. Riksrevisionen kritiserade detta men Göteborg hade redan fått löfte om sin biltunnel genom ett handslag över en kopp kaffe i Örebro, så regeringen ställde inga frågor.

När protokollen från Vägverkets utredning hittas, visar det sig att det fanns flera alternativ som var både bättre och billigare samt att Västlänken tvingades igenom av politiker, mot Vägverkets rekommendationer. Det visar sig också att Nordstans P-hus redan byggts på med två våningar, varför det numera bara blir nästan fullt dagen före julafton samt att E6 vid Gårda redan breddats eftersom Vägverket räknade med att Västlänken inte skulle bli av.

När projekteringen är avslutad framgår också att påfarten vid Tingstadsmotet bara går att göra i en fil mot E45 som därför får växelvis körriktning. Vid södra mynningen är framkomligheten så dålig att det krävs att var tredje bil vänder i en vändzon och kör tillbaka norrut igen. Nya köer kommer att uppstå när trafiken från Västlänken ska vävas in på befintligt vägnät, i synnerhet vid Tingstadstunneln. Anslutningen till Riksväg 40 är nästan omöjlig att få till och utreds fortfarande. Simuleringar visar att P-huset i Haga kommer stå så gott som tomt större delen av tiden.

Naturskyddsföreningen tar ställning för bil-Västlänken eftersom tunneln finansieras av trängselskatt som förväntas minska biltrafiken. Riksantikvarien protesterar, men blidkas löfte om ett villkor om att fornlämningar ska införlivas i P-husen, ett löfte som senare brutits. Länsstyrelsen konstaterar att tunneln skadar kulturmiljön och bryter mot luftkvalitetsförordningen, men släpper igenom den ändå eftersom den är utpekad som ”riksintresse för kommunikation”. Dessutom påskyndar satsningen på laddstolpar utvecklingen mot en fossilfri fordonsflotta och godstrafiken till hamnen gynnas, anser Länsstyrelsen.  Räddningschefen påpekar det olämpliga i att ha mötande trafik i samma tunnelrör utan godtagbara utrymningsvägar, men blir överkörd av sin politiskt tillsatta ordförande. Miljödomstolarna lämnar miljötillstånd med samma motivering som Länsstyrelsen.

Låter detta rimligt? Nej, men ändå är ett exakt motsvarande scenario det vi ser hända.

Hade vi på motståndarsidan tyckt att en Västlänk för bilar via Haga vore en kanonidé? Knappast. En usel, meningslös, miljöskadlig och dyr omvägstunnel blir inte bättre för att man byter trafikslag i den. Den enda skillnaden är att det troligen hade blivit lite mer politiskt korrekt att ifrågasätta den.

Alla som tror att Västsvenska paketet inte gått att riva upp om Västlänken vore en biltunnel räcker nu upp handen…

/Carina

Print Friendly, PDF & Email