Mikael Bigert har gjort ännu en sammanställning av skeendena kring Västlänken. Denna gång med perspektiv på hur det drivits fram som ett politiskt projekt.
Sammanfattning om Val av alternativ, Västlänken:
( feb 2016 – M Bigert )
Illustration från K-konsults rapport
1. Strategiskt val av koncept ”Tunnel under centrum” gjordes i praktiken redan 1989 ( första studie ) och 1999 ( strategi för regionen ) innan Idéstudien och utan att utredning gjorts.
Redan i den första studien ”Genomgående spår för pendeltågstrafik i Göteborg” som slutfördes av K-konsult i september 1989 /7/ postuleras det i inledningen att ”Spåren måste förläggas i tunnel under Göteborg C och under hela Göteborg med anslutning i söder”. Några motiv till varför spåren måste förläggas så ges inte.
I nästa utredning, ”Centrumtunneln” 1994 /8/, klarlades att ”krav och målsättningar för en utveckling av den regionala tågtrafiken kan bäst uppfyllas genom utbyggnad av en järnvägstunnel under Centrala Göteborg som sammanbinder Västra Stambanan med Västkustbanan” med ”..en försänkt pendeltågsstation omedelbart norr om befintlig bangård”.
Inga motiv anges till varför denna lösning är ”bäst”. Inga alternativa koncept diskuteras.
1995 läggs tågtunneln in i Detaljplanen för Södra Älvstraden /1/, vilket direkt påverkar dragningen av Götatunneln och visar att tågtunneln redan är förankrad inom den politiska ledningen i Kommunen.
Fem år senare, 1999, antas ett nytt strategidokument för Göteborgsregionen /1/ där man åter slår fast: ”Inom tio år krävs en järnvägstunnel under Göteborg från Almedal till centralstationen”. Inte heller nu gavs någon motivering till varför just en järnvägstunnel i den här sträckningen krävdes.
Av inledningen till idéstudien/1/ framgår det också tydligt att man ska ha ”den långsiktiga lösningen med en tågtunnel under Centrala Göteborg”. Detta trots att man samtidigt skriver ”att det är oklart vad som är huvudskälet till en tunnellösning”. D v s det väsentliga verkar vara att man får en tågtunnel under Centrum, oavsett varför.
2. Utsortering av koncept ”utflyttad station” i ”Tidigt samråd” /2/ har gjorts på felaktiga grunder utan dokumenterad utredning.
I ”Tidigt samråd” görs en utsortering av de alternativ man inte vill utreda i Förstudien/2/.
Som orsak till att alternativ ”Utflyttad pendelstation” avfärdas påstås att ”de flesta lokaltågs-resenärerna har sin målpunkt i Centrala Göteborg som man kan nå utan att behöva byta till annat färdmedel”.
Detta visar sig vara ett oriktigt påstående, dels genom /1/ sidan 39 där man beräknar att ”endast c:a 10 % går eller byter till cykel” och dels av /3/ sid 26 där man ur grafen kan se att knappt 20 % inte byter för att komma vidare.
Man har alltså avfärdat alternativet ”utflyttad pendelstation” på felaktiga grunder.
Detta upprepas även i Förstudierapporten/6/ sid 20: ”En förutsättning för alternativstudierna har varit att alla tåg ska passera Gbg Central”. Som orsak antas endast att ”många resenärer har City som målpunkt”, åter utan att visa vad som menas med ”många”.
3. Redan innan Förstudien fanns en inriktning på vilken tunneldragning som man föredrog.
Redan i /2/ har man även, utan att någon utredning eller underlag visas, påstått att en genare sträckning för tunneln via Heden till Korsvägen”blir dyrare att bygga” än en dragning västerut ( av typ Västlänken Haga-Korsvägen ). Man påstår också, utan att redovisa varför, att nyttan blir mindre och att det därför är ”mindre intressant”. Av detta kan man sluta sig till att man redan har beslutat om hur dragningen i stort sett ska se ut, innan man ens börjat Förstudien.
4. Järnvägsutredningens rekommendation var inte det mest lönsamma alternativet (FA), utan gjordes istället utifrån icke-mätbara mål från politikerna som varken ifrågasattes eller diskuterades.
Det samhällsekonomiskt mest lönsamma alternativet, Banverkets Förstärkningsalternativ som hade cirka 5 miljarder bättre Nettonuvärde än tunnelalternativen, valdes bort i den samlade utvärderingen av Järnvägsutredningen/4/ med motiven att det ”inte uppfyller målen om Positiv regional utveckling respektive God bebyggd miljö”.
Huvudmålet för Utredningen var att öka kapaciteten för tågtrafiken till och genom Göteborg. Detta mål uppfylldes av alla utredda alternativ. Utöver detta lade man från politiskt håll till ytterligare mål om ”utveckling av staden” vilket innebar frigjord yta norr om Centralen och nya centrala målpunkter för tågen. Det fanns uppenbart andra sätt att nå detta mål, t ex bebygga andra områden och andra kollektivtrafiklösningar. Men detta togs inte upp i utredningen, utan man bestämde att målen måste nås med just en tågtunnel.
5. SIKA:s remissvar om ”utflyttad station” besvarades aldrig med någon verklig analys, utan avfärdades bara med hänvisning till (2)
SIKA har i sitt remissvar /5/ till Järnvägsutredningen efterfrågat en alternativ analys av koncept ”utflyttad station”. Detta besvaras av Trafikverket med att alternativet ”tidigare utretts” vilket alltså är osant om man med utredning menar något mer än ett snabbt avfärdande på felaktiga grunder (se punkt 2 ovan)
6. Inget ifrågasättande av valt koncept har gjort, trots att Påtaglig skada på Riksintresset Fornminnet Göteborgs innerstad har varit känd sedan Järnvägsutredningen.
Med kännedom om att koncept Haga-Korsvägen innebär en konflikt med ett Riksintresse (Fornminnet Göteborgs Innerstad) medan andra koncept, t ex Förstärkningsalternativet och Korsvägen, inte har denna konflikt borde det varit självklart att ta med detta i urvalsprocessen. Detta har dock helt förbisetts.
Slutsats:
Det process, från första studie 1989 som lett till beslut om Västlänken 2007 kan inte visas ha varit förutsättningslös och objektiv.Det har nämligen aldrig ifrågasatts att den enda lösningen måste vara ”Järnvägstunnel under Centrum”.
Trots att man inte kunnat påvisa en samhällsekonomisk nytta med koncept ”Järnvägstunnel under Centrum” har man underlåtit att studera tänkbara andra sätt att nå de fundamentala målen ”ökad tågkapacitet” och ”stadsutveckling”. Inte ens när SIKA i remissrundan specifikt noterar denna brist har någon åtgärd vidtagits.
Trots konflikt med Riksintresse har heller inget ifrågasättande gjorts av valt koncept.
Västlänken (Haga-Korsvägen) har istället, om man studerar tillgängliga dokument, valts utifrån politiska önskemål om en tunnel under Centrum, vilka funnits redan innan Idéstudie och Järnvägsutredning.
Ref:
- /1/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/idestudie-gbg-c_webb.pdf
- /2/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/forstudievastlanken_tidigtsamrad.pdf
- /3/http://www.trafikverket.se/contentassets/8de338e19d7440e699aa44e10c70141e/ur_21_trafikanalys_72dpi.pdf
- /4/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/jarnvagsutredning_inkl_mkb_kap7-10mm.pdf
- /5/http://www.trafikverket.se/contentassets/b3c467b57ff043b28ecc1d0e48e38218/vastlanken—aktuella-kommentarer-pa-remissen-111213.pdf
- /6/http://www.trafikverket.se/contentassets/0116c6c58c7444838a42c4ab15c2a262/vastlanken_forstudie_rapport_webb.pdf
- /7/ “Genomgående spår för pendeltågstrafik I Göteborg”, Principutredning, K-konsult, 1989
- /8/ ”Centrumtunneln, utveckling av järnvägens infrastruktur i Göteborg” 1994
