På senare tid har Trafikverket börjat svänga sig med påståendet ”Vi har regeringens uppdrag att bygga Västlänken” men hur ligger det till, egentligen?
Först kan vi konstatera att kommunikations-strategin känns bekant. För visst påminner det lite om kommunpolitikernas sätt att frånhända sig diskussionen om trängsel-skatten; man skyller på högre makter i ett försök att slippa diskussionen.
Men vad är det för uppdrag Trafikverket har? Förutom att de årligen får ett antal specifika uppdrag av typen ”utred underhållet av riksvägar” av regeringen, så har de ett övergripande ansvar att varje år presentera ett förslag till ”Nationell plan för transportsystemet”. Därefter tar regeringen ställning till innehållet i planen och tillskjuter medel till de utpekade projekten.
Den 31 augusti 2009 lämnade dåvarande Banverket in sitt förslag till nationell plan för åren 2010-2021. Västlänken fanns inte med, trots att två år gått efter att Haga-Korsvägen klubbades igenom efter järnvägsutredningen.
Varför fanns då inte Västlänken med? Vi vet inte säkert, men en viktig anledning torde vara de allmänna riktlinjer som Trafikverket nu och Banverket dessförinnan hade att förhålla sig till. Där framgår bland annat att verket ansvarar för ett ”ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem” [1]
Enligt Trafikverkets interna riktlinjer (ASEK) ska projekt med nettonuvärdeskvot under -0,3 undvikas och Västlänkens NNK låg på runt -0,55 vid den tiden. Dessutom visste Banverket att Västlänken var en usel järnvägslösning. Det framgick tydligt av de verkliga resultaten i järnvägsutredningen, men som vi berättat om tidigare var redovisningen av utredningen hårt styrd av politiker från Göteborgs Stad och beslutet om Västlänken via Haga-Korsvägen fattades mot bättre vetande. (Läs mer här: http://stoppavastlanken.nu/kampen-mellan-banverket-och-styrgruppen-gar-vidare/ och här: http://stoppavastlanken.nu/stor-logn-bakom-vastlanken/ )
Nåväl – när regeringen i mars 2010 fattade beslut om den nationella planen fanns Västlänken plötsligt med, inbakad i det Västsvenska paketet. Vad hände däremellan?
Göteborgs dåvarande kommunstyrelseordförande Göran Johansson berättar med egna ord här:
Västlänken är kort och gott ett resultat av politisk kohandel och inte ett utpekat infrastrukturprojekt.
Riksrevisionen har utrett[2] beslutsprocessen och konstaterar bland annat i sin sammanfattning att deras kritik inriktas på ”tillgängligheten till underlag, hur transparenta beslutsunderlagen och motiven till de beslut som fattas är för allmänheten och i viss mån hur rollfördelningen mellan Trafikverket och regeringen fungerar.”
2012 ansökte Trafikverket om regeringens tillåtlighet för Västlänken. Som Skona Göteborg berättade för ett tag sedan (här: http://www.expressen.se/gt/debatt-gt/farre-tag-med-vastlanken-an-utan/), glömde de dock informera regeringen om den lilla detaljen att befintlig stationslösning vid Göteborg C klarar fler tåg utan Västlänken än med.
Istället förespeglades regeringen akuta och stora kapacitetsbrister samt förseningsproblematik vid säckstationen som, implicit, skulle lösas med Västlänken.
Vi summerar:
- Västlänkens utformning och läge är resultatet av ett politiskt ställningstagande och inte av en objektiv och rationell järnvägsutredning
- Västlänken fanns inte med bland Banverkets eller regeringens utpekade projekt men kastades hastigt in i den nationella planen efter en fikastund i Örebro
- Riksrevisionen konstaterar otydlig rollfördelning mellan Trafikverket och regeringen
- Regeringen har gett tillåtlighet utan vetskapen att Västlänken minskar tågkapaciteten
Särskilt mot bakgrund av den sista punkten får man hoppas att Trafikverkets språkrör sover gott om nätterna när de skyller på regeringen.
/Carina
[1] Svensk författningssamling 2010:185
[2] RRV fallstudie 20121206, RiR 2012:21
