Att Västlänken skulle vara en förutsättning för Göteborgs framtida stadsutveckling har under den senaste tiden framhävts som ett av pendeltågstunnelns viktigaste argument. Då måste vi så klart kika lite närmre på vad som avses med det. Vi börjar vid området kring Centralen.

Station Centralen kallas den underjordiska hållplats som planeras för Västlänken. Den är planerad ligga strax norr om Nils Ericssonterminalen. Enligt Järnvägsplanen kommer den att ligga 12 meter under marken, vara 60 meter bred och ha fyra spår fördelade på två plattformar som är 250 meter långa. Hela tunneldelen är drygt 800 meter, men sitter så klart ihop med resten av Västlänken. Stationen kommer att ha tre nedgångar, den västra i höjd med Nordstans östra hörn, huvudentrén vid Nils Ericssonterminalens norra entré samt den östra en bit bortanför Bergslagsbanans gamla stationsbyggnad. För att skydda mot eventuell havsnivåhöjning kommer entréerna att ligga 2,8 meter över havsytan, vilket är stadens riktmärke för alla nya fastigheter som byggs.

I området finns idag i princip endast bilvägar och parkeringsplatser. Det vill staden ändra på och bygga en ny stadsdel, det som populärt brukar gå under beteckningen Gullbergsvass, som är ett tämligen stort område som sträcker sig från Göta älvbron till Centralen, bort längs med järnvägsspåren till Gasklockan. Stadens plan är att däcka över motorleden som går längs med älven ner mot Götatunneln och på så vis skapa en sammanhängande yta som ska bebyggas. Hur lång tid det skulle ta vet man inte, men målsättningen är att för en första etapp ha det mesta på plats runt år 2035. Denna första etapp kallas av stadsbyggnadskontoret för Centralenområdet. Det sträcker sig från Operan/Kanaltorget via Centralen och halvvägs till Gasklockan, men hitom den stora kombiterminalen som ingår i del två (se den vänstra bilden). Här planeras det för 2 000 bostäder och 16 000 arbetsplatser.

I Banverkets tidiga utredningar om Västlänken ger man en beskrivning om att man med pendeltågstunneln skulle kunna ta bort hälften av Centralens 16 spår i säckstationen. De kvarvarande åtta skulle alltså räcka för fjärrtågen, hette det. Det budet ändrades under gång till 12 och sedan 14 kvarvarande spår. Dock slår man i Järnvägsutredningen (2006) fast att ifall Västlänken på sikt byggs ut med 4-spår i Haga- och Korsvägenstationerna behövs inte bara de nuvarande 16 spåren utan troligen ännu fler vid säckstationen. I Järnvägsplanen kan vi inte finna något som säger att man planerar att ta bort några spår och det gör vi inte heller i de skisser som visar de framtida stadsbyggnadsplanerna för området. Vi kan därför konstatera att det påståendet att Västlänken skulle frigöra yta på bekostnad av minskad säckstation inte längre är giltig utan härrör från de allra tidigaste studierna.

Hur påverkar Västlänken utvecklingen av Centralenområdet?

Låt oss gå in lite på de stadsbyggplanstankegånger som finns för Centralenområdet. För ytan närmast Centralen kan man grovt säga att det finns två: Göteborgs stadsbyggnadskontor samt Jernhusens så kallade ”Region City”. De skiljer sig på så åt att den sistnämnda är mer generös med höghus i direkt anslutning till ytan närmast bangården, medan stadsbyggnadskontoret har enbart ett som ”signalerar att detta är en viktig plats i staden”. För sitt koncept Region City, har Jernhusen tagit in tre arkitektbyråer som har gett var sitt förslag hur man skulle kunna utveckla området. Dock ska vi inte gå in i detalj om respektive utan den som är intresserad av dem hänvisas till nedanstående källa i ämnet.

För att se vilken potential det finns att bebygga Centralenområdet har stadsbyggnadskontoret tagit fram en skiss (se den högra bilden) som berättar hur tätt det går att bygga. Den visar att jämte där man kan bygga som tätast försvinner plötsligt denna möjlighet. Förklaringen finner vi i Järnvägsplanen. Där kan vi läsa: ”Direkt ovanpå tunneln kommer ytorna att omfattas av begränsning för användande, bland annat för laster från framtida byggnader”. Det går alltså inte att bygga några större hus ovanpå Västlänken. De blir helt enkelt för tunga. Dessutom är djupet mellan ytan och tunneltaket endast 2,5 meter. Västlänken medför alltså det omvända, en minskad bebyggelsetäthet. För ifall man inte hade byggt någon tunnel i Centralenområdet skulle man på denna yta (60 meter brett och 810 meter långt) byggt fler och högre hus än vad som nu är planerat. Och fler och högre hus innebär fler bostäder och arbetsplatser.

Dock medför Västlänken ett visst antal byggnationer som annars inte skulle finnas ifall man inte byggde pendeltågstunneln. Och det är inte till Västlänkens fördel. För att en sådan här anläggning ska fungera krävs nämligen två brandgasschakt om 30 kvm vardera och 1,5 meter höga, 15-20 stycken inspektionsbrunnar, två serviceschaktsbyggnader om vardera 15 kvm och 3 meter höra och sju ventilationsschakt om sammanlagt 80 kvm. Därtill blir det två stycken 7 meter höga ventilationstorn samt att räddningstjänsten får en evakueringsbyggnad som blir 5 meter hög och har en yta på 140 kvm, där även olika teknikutrymmen ska finnas. Är det något vi känner till om ovanstående funktioner och dess byggnader är att de, så att säga, väldigt sällan vinner några arkitekturpriser. Därtill placeras de här byggnaderna på ett visst avstånd från annan bebyggelse – exempelvis är det inte lämpligt att ha brandgasschakt tätt inpå bostadshus – vilket glesar ut området.

Låt oss summera. Det finns en ambition att kraftigt bebygga mellan Centralen och Göta älv. Någon minskning av bangården är inte planerad, trots att det från håll har framförts att så skulle vara. Västlänken klarar inte att få någon större bebyggelse ovanpå sitt tunneltak och med det faktiskt minskar byggtätheten i området. Däremot måste ett stort antal mindre byggnader till för Västlänkens syfte, vilket riskerar att förutom förfula stora delar av området även skapa en onödig gleshet. Resultatet blir att Västlänken i praktiken motverkar den förtätning som många gånger framhävs är pendeltågstunnelns bidrag till göteborgarna.

/Mats

Läs mer om planer för Centralenområdet:

Göteborgs stad: http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Centralenområdet%20-%20Göteborgs%20nya%20entré-Stadsutvecklingsprogram-Stadsutvecklingsprogram%20Centralenområdet/$File/Centralenområdet_stadsutvecklingsprogram.pdf?OpenElement

Jernhuset, Region City:
http://www.regioncity.se/index.html

Print Friendly, PDF & Email