Restidskvot

Restidskvoterna för år 2012 och resande till Hagakyrkan inringat i rött.

”Restidskvoten är ett viktigt mått för att bedöma kollektivtrafikens attraktivitet i jämförelse med bilen”. Så skriver Göteborgs stads Trafikkontor år efter år i sina årliga rapporter om trafik och resandeutveckling i staden. Fram till år 2012, vill säga. För från och med år 2013 och framåt lyser de med sin frånvaro. Man kan fråga sig varför?

Restidskvot är relationen mellan hur lång tid en sträcka tar med kollektivtrafiken versus köra bil. Beroende på vem man frågar (som det brukar vara med olika mått) avgör måttets storlek på hur intresserad resenären är att byta ut bilåkandet mot kollektivtrafik. Här säger man att för lite längre pendling får den vara maximalt 1,2, det vill säga att kollektivtrafiken får ta max 20 procent längre tid än att köra samma sträcka med bil (räkneexempel: tar det 40 minuter med bil tar det med kollektivtrafik 48 minuter för att nå kvoten 1,2). Inom Göteborgs stad ser man att förhållandet upp till 1,5 (det vill säga ifall resan tar 20 minuter med bil så är 30 minuter med kollektivtrafik fortfarande ett attraktivt alternativ) som något positivt.

Om vi utgår från centrala Göteborg (ja, till och med Hagakyrkan som målpunkt där Hagastationen väntas anläggas) visar det sig att det redan idag med nuvarande kollektivtrafik är effektivt att ta sig dit jämfört att köra bil. Av uppsatta mätstationer är det endast Partilleborna som får en lite större restidskvot än ”maxtaket”. Därmed går det att förklara att de som pendlar in till Hagaområdet redan idag väljer kollektivtrafiken framför att köra bil.

Ett argument taget direkt ur luften? Nej, inte ifall vi väljer att backa ett år och läsa Trafikkontorets rapport från 2011. Den berättar att inne i Göteborgs city har biltrafiken minskat kontinuerligt sedan mätningarna började år 1970. Då låg trafiken på 332 000 bilar per dygn vilket ska jämföras med dagens 260 000, det vill säga närmare 25 procent minskning av biltrafiken. Trots att vi är fler i Göteborg och det bor fler i kranskommunerna som pendlar in. Rapporten skriver om minskningen: ”En anledning till att trafiken i City minskar är att det finns en attraktiv kollektivtrafik för resor med mål där”.

Kommer antalet bilar att minska än mer i Hagaområdet ifall det byggs en pendeltågsstation där? Naturligtvis inte. De som ska dit idag har redan lämnat bilen hemma och de som i sitt jobb eller av andra omständigheter behöver sin bil kommer att fortsätta använda den.

Men varför har restidskvotssammanställningen försvunnit ur Trafikkontorets rapportering från och med år 2013? Jag kan bara spekulera. Samma år infördes som bekant trängselskatten och ett av dess argument var ju att den minskade trängseln skulle snabba upp bilåkandet och med det faktiskt ”försämra” restidskvoterna – kollektivtrafiken skulle helt enkelt visa sig mindre attraktiv. Det är en förklaring. Men det kan även vara det omvända – att den utlovade restidsvinsten som trängselskatten skulle ge bilförarna uteblev och restidskvoterna låg kvar på samma nivå. Då skulle ju inte hypotesen att trängseln minskat. Jag vet inte, jag kan som sagt enbart spekulera. Men att ett ”viktigt mått” numera inte längre redovisas är i alla fall rätt märkligt. Framförallt då det visar att kollektivtrafiken redan idag är mer attraktivt alternativ än vad bilen är.

/Mats

Källor:
Göteborgs stad, ”Trafik- och resandeutveckling”, 2011
Göteborgs stad, ”Trafik- och resandeutveckling”, 2012

Print Friendly, PDF & Email