Göteborgs stad har ett stadsbyggnadsprojekt de kallar för Älvstaden. Här ska tomma eller mindre exploaterade ytor bli bostadskvarter med affärer och kontor. Projektet är uppdelad i åtta delområden, varav hälften är på Hisingen: Frihamnen, Ringön, Backaplan och Lindholmen. Fram till år 2030 är målbilden att nästan 20 000 nya lägenheter ska byggas och 50 000 nya arbetsplatser skapas. Av dem planeras 13 500 på Hisingen och 27 000 blir på Hisingen. Det är alltså på Hisingen vi ser att saker och ting ska hända rejält.

Vad har det med Västlänken att göra?

Absolut ingenting.
Även ifall vi ofta ser dylika påstående i Göteborgs stads skattefinansierade reklamblad.

Låt oss därför visa ett exempel hur tokigt det kan bli, Lindholmen. Hur kan denna stadsdel få för fördel av Västlänken, är ju frågan som har ställts.

Hänger Älvstaden och Västlänken ihop? Knappast...

Västlänkens stationers upptagningsområden enligt Trafikverket.

De svar som bland annat jag har fått är att pendlare ska kunna ta tåget till Hagastationen. Ty därifrån är det inte speciellt långt att ta sig till färjan över Göta Älv och till Lindholmen. Åtminstone inte enligt Trafikverket som till och med har gjort en illustration (bilden) som minsann visar hur omgivningarna är en del i denna stations upptagningsområde. Den visar att det är lite drygt 500 meter från Hagastationen till Rosenlunds färjeläger. Och eftersom Trafikverket räknar med att man kan gå 800 meter på 10 minuter så låter det ju som en uppfriskande, men skälig promenad.

Nja, när detta uppdagades fanns det debattörer som ansåg att Trafikverket hade räknat lite väl enkelt för sig. Dels – enligt debattörerna – hade man inte räknat med att det tar tid för resenären att ta sig från perrongen i underjorden upp till ytan, men dels hade ju Trafikverket även utgått från fågelavståndet. Och det vet ju alla att så funkar det inte i en stad, där både vägar, rödljus och framförallt hus står i vägen för den rakaste sträckan. Sedan är det en och annan som även har ifrågasatt Trafikverkets tankegångar ifall det är troligt att gå 10 minuter en smällkall vinter eller vinande höststorm för att komma fram till sitt nästa byte, det vill säga båten som ska ta en över älven.

Så visst är det lätt att vara skeptisk till att tro att Hagastationen skulle vara är ett alternativ för de som ska ta färjan från Rosenlund över Göta älv till Lindholmen.

Det är nu det nästan blir lite komiskt. För när resecentrum vid Stenpiren invigs inom något år försvinner färjeläget vid Rosenlund. Då blir det nämligen inga fler avgångar därifrån utan färjan mellan fastlandet och Hisingen flyttas och kommer att avgå från Stenpiren. Som ligger ännu längre bort från Hagastationen.

Och därmed var cirkeln sluten.
Västlänken har som sagt inget med utvecklingen på Hisingen att göra. Så låt oss gärna slippa de påståenden vid nästa propagandarace, tack.

/Mats

Källor:
Göteborgs stad, ”Älvstaden, Färdplan 2014-2024” (2014)
Trafikverket, ”Västlänken – Samrådshandling Lägesrapport maj 2013” (2013)
Göteborgs-Posten, ”Grova fel i kalkylen av Västlänken” (2014)
Vårt Göteborg, ”Stenpiren blir knutpunkt” (2015)