Banverket skickade ut Järnvägsutredningen (2006) till 35 remissinstanser. Det var 13 statliga myndigheter, 11 kommuner, 5 övriga politiska organisationer samt 6 (opolitiska) intresseorganisationer.
Av myndigheterna finner vi i sammanhanget kanske lite ”udda figurer” såsom Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten och SMHI, där den sistnämnda helt frankt i sitt remissyttrande konstaterar att ämnet inte berör deras discipliner och med det inte har några synpunkter. Till de sex intresseorganisationerna klassificerar jag faktiskt Svenska Mässan och Jernhusen som båda säger sig vara tämligen fristående aktörer på den konkurrensutsatta marknaden. Svenska Mässan ägs av en stiftelse, men i styrelsen finner vi bland annat den nyss avgångna ordföranden för kommunstyrelsen samt ledarna för Moderaterna och Liberalerna. Jernhusen ägs till 100 procent av staten, men är i styrelsen endast representerad av en med politiskt uppdrag, för Näringsdepartementet. Därtill finner vi enstaka ledamöter som i sin tur är anställda vid andra statligt ägda verksamheter. I klassen övriga politiska organisationerna finner vi exempelvis Västtrafik, Göteborgsregionens kommunalförbund och Hallandsregionen.
De här 35 remissinstanserna ombads att yttra sig om vilket förslag i Järnvägsutredningen som de ansåg bäst skulle lösa Centralens kapacitetsbrister. De olika alternativen är som bekant:
A: tunnel med endast en station vid Korsvägen, i två varianter antingen via Johannebergsgatan eller Skånegatan
B: tunnel med två stationer vid Korsvägen och Chalmers, i två varianter antingen via södra älvstranden eller Stora hamnkanalen
C: tunnel med två stationer vid Korsvägen och Haga, i två varianter antingen via södra älvstranden eller Stora hamnkanalen
D: Förstärkningsalternativet med ombyggd bangård och säckstation.
Av de 35 som fanns med i remissrundan inkom 18 med vilken av ovanstående sträckningar de tyckte var mest lämplig, övriga valde av olika skäl att avstå (som exemplet SMHI ovan). Av de 13 tillfrågade myndigheterna var det endast 3 som hade en åsikt. Av de 6 intresseorganisationerna hade 4 sina favoritval och för de 5 övriga politiska organisationer tyckte 3 av dem till. Av de 11 tillfrågade kommunerna svarade 3 att de inte ville/kunde värdera vilket alternativ som var bäst, övriga 8 kommuner gjorde ett val.
Så vad är det som valdes?
Jo, bland de 11 kommunerna var alternativet via Korsvägen-Haga en storfavorit, hela 7 kommuner ansåg att denna sträckning var outstanding. Endast en kommun (Mölndal) ansåg att det skulle räcka med en underjordisk station, den vid Korsvägen. Och eftersom kommunerna ansåg att just Korsvägen-Haga var bästa alternativet är det ju inte så förvånande att deras gemensamma politiska sammanslutning, Göteborgsregionens kommunalförbund, även de hyllade det förslaget. Övriga remissinstanserna var som ovan nämnd inte speciellt aktiva i sitt val, men de få som gjorde det var det inte Korsvägen-Haga som föll dem på läppen. Faktiskt var det endast en myndighet (Vägverket och de ville helst dra tunneln via Stora hamnkanalen) och en intresseorganisation (Svenska Mässan) som förordade det alternativet. Nej, istället gillades tunnelalternativet med endast ett underjordiskt stopp vid Korsvägen. Bland annat av myndigheterna Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet och majoriteten av de opolitiska intresseorganisationerna, som exempelvis Jernhusen och Göteborgs stads Köpmannaförbund. Intressant notering är att när Västtrafik förordade Korsvägen-Haga, ansåg deras halländska kollegor, Hallandstrafiken, att Korsvägenalternativet med endast en underjordisk station vore att föredra.
Av remissyttrandena i Järnvägsutredningen kan vi alltså konstatera att lokalpolitikerna hyllar Haga-Korsvägen medan statliga myndigheter inte bryr sig om vilket. Och när andra intressenter tillfrågades var det en tunnellösning med endast stopp vid Korsvägen som ansågs mest lämpligt.
Fast av de 35 inkomna remisserna hade det år 2006 räckt med att läsa en. Den som kom från de som hade specialistkunskaper i att räkna på reseflöden och samhällsekonomisk nytta, myndigheten SIKA (Statens institut för Kommunikationsanalys), numera Trafa (Trafikanalys). De förkastar helt idén om att bygga en tunnel. De menar på att ett ”tunnelbygge under centrala Göteborg medför risk att man bygger in sig i en struktur som kan komma att visa sig obsolet”.
Västlänksivrarna brukar hävda att Västlänken är utredd. Ja, det skulle man i viss mån kunna säga. Av lokalpolitiker. Och av experter som räknar på effekter av kommunikationer. De förra förordar en tunnel via Korsvägen-Haga, den senare att ett sådant förslag är omodernt. Vem borde man i sin utredning lyssna till innan man tar stora beslut?
/Mats
Källa:
Trafikverket, ”Järnvägsutredningen – remissvar”, 2006
