”Regeringens beslut ligger fast”. Så försöker Trafikverket i olika dokument och yttranden påstå att allt är klappat och klart vad det gäller Västlänken. I ord har Trafikverket visserligen rätt, men i sak fel.
När fakta och rationella argument har smulat sönder visioner, målbilder och andra fantasier om Västlänken till ingenting återstår från Västlänksalliansen att hålla fast vid sin enda livlina: BESLUTET. Att politiker någon gång i historien tog ett beslut om en sak de uppenbart saknat insyn och kompetens om blir ”beslutet” den maktfullkomliga förklaringen till varför Västlänken ska byggas.
Inledningsvis hette det att parterna bakom Västsvenska paketet hade ingått i ett avtal som minsann inte gick att ändra på. Då andra punkter i samma avtal hade ändrats och även tagits bort underminerade just den saken det argumentet. Dessutom står det klart och tydligt i avtalet att det går att omförhandlas mellan parterna. Det visade sig att Västlänksavtalet alltså var som alla andra avtal. Fasaden krackelerade. Avtalet som inte gick att ändra går helt enkelt att ändra.
Det behövdes ny förklaring till varför Västlänken måste byggas.
Då de självklara argumenten till en stor infrastrukturinvestering saknas – de där om god samhällsnytta, tidsvinster, kapacitetsökningar eller miljövinster – så återvände propagandamaskineriet till de juridiska krumbukterna. De där svårförklarade för gemene man och där den som inte var skolad jurist minsann inte borde uttala sig. För vad vet de om denna magiska värld där enbart de invigda förstår och ska uttala sig?
Med den tämligen ödmjuka rubriken ”Västlänken får lov att byggas” yttrar sig Trafikverkets chefsjurist i de juridiska spörsmålen i den debattartikeln från i höstas i GP. Det är sedan här ett visst begrepp kommit att få fotfäste så starkt att det från Västlänksalliansen upplevs som hugget i sten. Juristen skriver:
”Trafikverket har i uppdrag att bygga projekt Västlänken och regeringen har den 26 juni 2014 fattat beslut om att tillåta projektet, genom ett så kallat beslut om tillåtlighet.”
Sedan dess har i olika kanaler begreppet ”tillåtlighet” diskuterats vad det i praktiken betyder. Där har Västlänksalliansen anammat det som ett regeringsbeslut att Västlänken SKA byggas och allt annat runtomkring är formaliteter. Förklaringen – säger dem – är att ingen överklagade tillåtlighetsprövningen. Därmed gäller tillåtligheten: ”Regeringens beslut ligger fast”.
Att regeringens beslut ligger fast är korrekt. Det är rätt ord. Men att tillåtlighetsbeslutet innebär juridisk bindning att det tillåts byggas är helt fel. Alltså saken.
Tillåtlighetsprövningen har ett enda syfte: att regeringen ger tillstånd för verksamheter att fortsätta med sin PROJEKTERING utifrån de uppgifter som regeringen har fått. Beslut om genomförande – laga kraft – är en annan process.
Samma dag som Trafikverket erhöll sin tillåtlighet av regeringen går de ut med ett pressmeddelande. De skriver: ”Miljöverket har idag gett klartecken till Trafikverket att planera vidare för en utbyggnad av Västlänken”.
Att ”planera vidare” är en väsentlig skillnad mot ”regeringen ger klartecken att bygga”, vilket borde vara orden ifall regeringens tillåtlighetsbeslut är detsamma som att Västlänken SKA byggas.
Vad säger lagen?
Ja, den säger ingenting om att ett tillåtlighetsbeslut är detsamma som lov att genomföra. Den berättar enbart att den som ämnar genomföra vissa aktiviteter måste först inför sin projektering begära lov hos regeringen. Detta så regeringen har koll på diverse aktiviteter och kan sätta upp ramar innan fortsatt planeringsprocess. Ett sådant är projekt för fjärrtåg.
Nu är Västlänken inget projekt för fjärrtåg utan pendeltåg. Därmed behövs inte – enligt juridiken – Västlänken tillåtlighetsanmälas till regeringen. Det framkommer tydligt i regeringens tillåtlighetsbeslut. Dock nämner regeringen att det var rätt käckt att en sådan ansökan kom in då flera olika riksintressen ställdes mot varandra och de därmed kunde bolla över till länsstyrelsen att därefter se till att diverse krav skulle uppfyllas för att få denna tillåtelse.
Regeringen gav alltså Trafikverket Västlänken sin tillåtlighet. Vilket alltså innebar att de tillåts fortsätta sin projektering och att länsstyrelsen därefter ska se till att under projekteringen vissa villkor uppfylls. Mer än så är det inte vad detta tillåtlighetsbeslut gäller. Ingenting annat.
Så varför påstår då Trafikverket som att allt är avgjort?
Det kallas enbart för propaganda.
De vill lägga en blöt filt över hela debatten. Att diskussionen är över. Beslutet är taget.
Personligen anser jag det skamligt. En myndighet har som uppgift att leverera verksamhet och inte driva opinion. Att Trafikverkets tjänstemän fortsätter i media möta debatten med politiska floskler och rena lögner är väldigt märkligt. Det är inte deras uppgift. De ska utföra sitt jobb. Inte försvara och försöka besvara politiska beslut.
Som avslutning:
Ett tillåtlighetsbeslut går inte ut på remiss utan regeringens tjänstemän hanterar endast det material som Trafikverket till dem tillhandahåller. Redan här finns felkällor.
I princip kan inte ett tillåtlighetsbeslut överklagas vad det gäller dess konceptuella innehåll utan endast ifall dess innehåll i sig innehåll har juridiska felaktigheter. Det konceptuella innehållet (här: bygga en tunnel under Göteborg) kan däremot hos regeringen överklagas i den process som berör att göra Västlänken till laga kraft.
Jag anser att vi lägger ”tillåtlighetsbeslutet” till samma handlingar som vi lade ”vi har ett avtal”. I pappkartongen under skrivbordet. Där hör det nämligen hemma.
/Mats
Här finns tillåtlighetsbeslutet
