Residenset, även kallat Torstenssons palats
År 1648 utnämndes Lennart Torstensson till generalguvernör för Västra Götaland. Han hade tidigare gjort sig känd på det Trettioåriga krigens slagfält som ”Magnus Podragius”, den store giktbrutne. Hans sjukdom skulle egentligen diskvalificerat honom från krigstjänst, men hans duglighet på slagfältet behövdes och under åren 1641-45 var han framgångsrik överbefälhavare för svenskarnas armé i Tyskland.
Karta över Göteborg 1644, den obebyggda tomten där Torstensson palats inringat
Som generalguvernör med säte i den nyligen anlagda staden Göteborg behövde Torstensson ett ståndsmässigt boende. Han hittade en tomt som passade. Här byggdes Torstenssons palats, som byggnaden kom att heta fram till början av 1900-talet. Palatset stod klart 1651 och i det unga Göteborg var det stadens tredje högsta byggnad, endast två kyrkor var högre. Dessutom var huset byggt i sten, vilket var unikt i dåvarande trästaden.
Lennart Torstensson hann dock aldrig flytta in utan dog strax innan fastigheten blev klar, men änkan, Beata de la Gardie, blev dess husmor och förvaltare under många år.
Fru Beata gifte om sig med dåvarande justitieminister, Per Brahe, men höll gärna hov i Göteborg. En ofta gäst var kung Karl X Gustaf, som när kungen år 1660 samlade riksdagen i Göteborg. Då bodde han som vanligt i Torstenssons palats. Här drabbades kungen av lunginflammation och plötsligt avled efter ett par dagar. En chock för Sverige som plötsligt hade förlorat sin kung.
Vad har detta med Västlänken att göra?
Väldigt mycket.
Vi pratar om Residenset på Södra Hamngatan. Här bor fortfarande landshövdingen och detta är Göteborgs äldsta boningshus. Något som Västlänken riskerar ändra på.
Allt handlar om den tomt som ”den store giktbrutne” fältherren hade köpt in år 1647. Tomten där Torstenssons palats skulle byggas. För frågan är ifall marken under palatset består av berg eller lera? Det är omtvistat.
Ritning av Residenset, ritad av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg runt år 1800
Ritningar och kartmaterial från tiden då det begavs är magert. Göteborgs första stadskarta är från 1644 och på den kan vi se att Otterhälleberget är obebyggt, men att marken närmast kanalen ser ut som bearbetad barmark. En av de äldsta kända ritningarna över Residenset är Carl Wilhelm Carlbergs från slutet av 1700-talet. Som de flesta andra ritningar från samma tid visar de inte hur fastigheterna är grundlagda. Men vi kan av Carlbergs ritning konstatera att Residenset har en källare.
Att anlägga källare är en praktisk form av stabilasator för fastigheter som står på instabil och mjuk mark. Så gjordes exempelvis för Ullevi, som med sitt garage under arenan gör att den klarar av rockkonserter. Så gjordes inte för Gamla Ullevi, där stampet från hejaklacken fick leran att fortplanta sig till omgivande boningshus.
Geologiskt tvärsnitt
Geologiska tvärsnittsbilder gör oss inte heller speciellt mycket klokare. De går att tolka lite som betraktaren vill. Den som ser att Residenset står på berg kan tolka ut detta och de som menar på att palatset står i en rustbädd kan få fog för det.
Trafikverket är däremot tvärsäker. Residenset står på berg. Detta påstås i Järnvägsplanen.
Från Centralen till Residenset mot ska Västlänken byggas i en betongtunnel via ett schakt som är 20 meter brett då marken består av lera. I höjd med Stora Hamnkanalen säger Järnvägsplanen att marken övergår från lera till berg och att i detta berg fortsätter tunneln att borras. Avståndet mellan tunnelns tak och Residenset beräknar Trafikverket vara 7 meter.
Statens Fastighetsverk (SFV) äger Residenset. De håller inte alls med Trafikverket. Detta skriver de i sitt remissutlåtande.
Skiss över hur Trafikverket planerar tunneldragningen under Residenset, källa: Järnvägsplanen
De menar på att det är inte alls säkerställt ifall Residenset står på berg utan kan mycket möjligt stå i leran på en så kallad rustbädd, det vill säga pålad ner i marken. Exempelvis vet de att så är det med fastigheten jämte, den som är sammanbyggd med Residenset och kallas för Landsstadshuset.
Det råder alltså inte samförstånd mellan de två statliga myndigheterna.
I Stockholm pågår bygget av Citybanan, en sex kilometer lång pendeltågstunnel som sprängs och borras fram under marken, något som inneburit att över 350 anmälningar inkommit till Trafikverket: husen ovanför påverkas i någon form. Ett av dem är kulturminnesmärkta kyrkan Maria Magdalena, invigd år 1634. Tunnelbygget pågår 25 meter under dess grund, men trots detta djup påverkas kyrkan så starkt av arbetet att altaret och predikstolen har skadats. Trafikverket medger bristerna och säger i en kommentar till SvD att ”Citybanan är ett av sina svåraste projekt någonsin, eftersom bygget pågår rakt under centrala Stockholm”.
Maria Magdalenakyrkan skadas alltså av sprängningar som pågår 25 meter under dess grund. Om Trafikverket har räknat rätt ska berget mellan tunneln och Residenset vara 7 meter. Givet då att det finns ett berg att spränga och borra i, vilket alltså inte alls är säkert.
Min reflektion:
Det finns mycket som är märkligt med projekteringen kring Västlänken. Sträckningen under Residenset tillhör absolut ett av de märkligaste.
Jag finner det övertygande att fastigheten inte står på fast mark. Det vittnar källaren om.
På 1600-talet fanns inte sprängmedel. Då bilades berg genom att hetta upp och sedan snabbt kyla ner det, vilket fick berget att spricka och med spett och slägga slogs sedan berget sönder. Ett tidsödande arbete som gärna inte lät göras i onödan. Det tog två år att bygga det som skulle bli Göteborgs största boningshus, därtill byggd i sten. Det är snabbt. Det talar emot att källaren byggdes genom att bila sönder ett berg. Vi kan alltså konstatera att Residenset vilar inte vilar mot berg utan i leran. Sedan ifall fastigheten står på rustbädd eller inte har vi inte svar på. Troligen finns där bergtäkt en bit under huset, något som kanske byggarbetarna upptäckte och därmed lät Residenset vila på detta berg via fyllningsmaterial.
När Trafikverket väntas spränga fram Västlänken under Residenset är det endast 7 meter från tunneltaket till Residensets golv. Vibrationer från sprängningarna kommer att fortplantas i det mjuka materialet mellan berget och husets källare. Det är ofrånkomligt.
Minns att i Stockholm spränger samma Trafikverket 25 meter under 1600-talskyrkan Maria Magdalena. Det går inget vidare. Vid Residenset finns en ytterligare faktor, i direkt anslutning tar nämligen berget slut och betongtunneln tar vid. Det innebär en känslig övergång och risk för ytterligare vibrationer, fast under tunneldriften då minst 28 gången i timmen (14 i vardera riktning) tåg väntas passera. Ingenstans längs med Västlänken passerar tunneln så nära ett hus.
Ett år säger Järnvägsplanen att byggarbetet under Residenset. Arbetet ingår i den ”billigaste” delen av de entreprenadkontrakt som Trafikverket har tagit fram. Sträckan Operan-Residenset, som är ungefär 500 meter i schakt, är budgeterad till 0,5 miljarder kronor. När Götatunneln byggdes var det sammanlagt 500 meter schaktgrävning i leran. Kostnaden för de 500 metrarna blev 1,7 miljarder kronor, minst.
Jag är övertygad om att de budgeterade pengarna inte kommer att räcka. Det finns inget som tyder på annat. Tyvärr finns det heller inget som tyder på att Residenset inte kommer att komma till skada. Det är ju därför ägaren, Statens Fastighetsverk, säger att de inte vill ha tunneln under sitt hus. Sätts spaden i marken kommer Landshövdingen under byggtiden inte kunna bo kvar. Det är troligt att Landshövdingen därefter inte heller kommer att kunna flytta tillbaka. Epoken som stadens äldsta bostad är därmed då över.
Det finns bara en lösning: Stoppa Västlänken Nu!
/Mats Lövgren
Intressant läsning:
Statens Fastighetsverk säger nej till bygga Västlänken under Residenset: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2658808-vastlanken-statens-fastighetsverk-kritiskt
1600-talskyrkan Maria Magdalena skadas av Trafikverkets sprängningar: http://svd.se/nyheter/kulturskatter-skakar-sonder-av-citybanan
