Fördyrar Regeringen offerter för bygget av Västlänken?

Regeringens smällkaramell till Västlänksprojektet riskerar höja lönekostnaderna med 80 procent.

Bang!

Från till synes ingenstans kom det en smällkaramell som garanterat skakar om Trafikverkets upphandlingsenhet. Den som bara för ett par dagar sedan berättade att de hade påbörjat ta in offerter för att bygga Västlänken. Allt arbete måste nu med största sannolikhet göras om.

Vår oväntade hjälp kommer från självaste regeringen. Tveksamt dock ifall de själva förstår det.

Det hela startade för lite drygt 10 år sedan. Då ville Vaxholm kommun bygga en ny skola. Offerter togs in och företaget L&P Baltic Bygg fick uppdraget. Det skulle helt förändra arbetsmarknaden i Sverige. Då byggföretaget var lettiskt ville de använda lettiska arbetare som skulle få 13 000 kronor i månaden. Det gick inte det svenska facket med på utan krävde att de skulle ha åtminstone svensk byggarbetares minimilön, som motsvarade 23 500 kronor, det vill säga 80 procent högre. Konflikten hamnade i domstolen, hela vägen upp till EU-domstolen som den 18 december 2007 slog fast att det lettiska företaget hade rätt i sin sak. Därmed var det avgjort, utländsk arbetskraft kunde vara stationerad i Sverige men endast erhålla minimilön från sitt hemland. Det lettiska byggföretaget vann visserligen sin kamp, men hann gå i konkurs innan domen kom. Ironiskt nog blev det därför ett svenskt byggföretag som kom att bygga skolan i Vaxholm. Samtidigt hade Sverige fått en ny lag, lex Laval, som gav utländska arbetare utstationerade i Sverige rätten till endast den minimilön de har i sitt hemland.

Sedan dess har det varit legio att utländska byggarbetare har verkat vid stora svenska byggen. Och att de har en lägre genomsnittslön än sina svenska kollegor är ett känt faktum och är med största sannolikhet med i byggherrens kalkyler. Även då ingen säger det rakt ut.

Däremot skriver Trafikverket rakt ut i sin upphandlingsstrategidokumentation att de önskar få in utländska entreprenadföretag i Västlänksprojektet. Bland annat har de specialsytt kontraktsstorlekarna så man ska attrahera utländska byggföretag. Totalt finns det fem kontrakt att slåss om: Centralen, Kvarnberget, Haga, Korsvägen och BEST (som är spår och elektronik med mera). De tre största är Centralen, Kvarnberget och Haga och har ett kontraktsvärde mellan 3-4 miljarder kronor, något som Trafikverket behövs för att locka till sig de stora internationella spelarna: ”Den givna storleken behövs för att det ska löna sig att komma med egen maskinpark, egna underentreprenörer och projektörer, att flytta personal och lära sig svensk praxis och svenska regelverk”. Den vurm om svenska arbetstillfällen som vi har läst om både hos Trafikverket och fackliga företrädare är alltså bara en papperstiger.

Men då rör regeringen plötsligt om i grytan. Och det rejält.

Lex Laval har av riksdagen utretts och idag har man kommit fram till sitt svar. Det är att lex Laval inte längre ska gälla. Utländsk arbetskraft som arbetar i Sverige ska ha minst svensk minimilön. Och man säger att detta finns stöd i EU-regelverket.

Hoppsan.

Om inte Trafikverkets upphandlingsenhet haft krismöte hela dagen idag, så är det dags att ha det senast imorgon. Det underlag som har skickats ut till hugade spekulanter gäller helt plötsligt inte. Med ett fingerknäpp höjdes nämligen Västlänkens lönekostnader med upp till 80 procent. Som en blixt från en klar himmel. Mitt i offertförfrågningarna. De som baseras på den ansträngda budgeten, men som möjligen skulle lösas ifall utländska bolag tog hand om de största kontrakten. Nu säger regeringen att de här byggarbetarna ska ha åtminstone samma lön som sina svenskar kollegor. Vad säger budgeten om det?

Källor:
Svenska Dagbladet, ”Omtvistad lex Laval ska rivas upp”, (2015)
Trafikverket, ”Upphandlingsstrategi, Projekt Västlänken”, (2014)
Regeringen, ”Översyn av lex Laval”, (2015)