grundvatten

Grundvattnets influensområde enligt Järnvägsutredningen (till vänster) och Järnvägsplanen.

Den vänstra bilden berättar att inom den gröna linjen kan grundvattnet påverkas. Den högra bilden visar den lila färgsättningen samma sak. Den förra är från Järnvägsutredningen 2006 och var den som politikerna hade som underlag för sitt beslut om Västlänken. Den högra är från Järnvägsplanen 2014.
Någonstans på vägen hände tydligen något.

Det här är del två i ämnet Grundvattnet och Göteborgs stad.

Flera medlemmar har via vårt forum hört av sig och berättat att besiktningsmän/kvinnor ämnar komma på besök till deras hem. Detta för att granska inför byggandet av Västlänken. Orsaken ska vara att kontrollera ifall lägenheten/fastigheten idag har sprickor. Detta inför eventuella skadeståndskrav efter att Västlänken ska ha byggts.

Förra posten i ämnet berättade vad grundvatten är och lite om att bygga tunnlar utifrån det. Låt oss nu titta på vad Trafikverket säger om detta för Västlänken.

Järnvägsutredningen gjordes 2006. I dess rapport om grundvattnet i Göteborg berättas att byggandet av pendeltågstunneln riskerar påverka grundvattennivåerna, vilket skulle kunna medföra att fastigheter sätter sig eller att bergvärmeanläggningar slutar att fungera. Man skriver att ”grundvattenmiljön i området är kraftigt påverkad av tidigare verksamheter” och nuvarande grundvattentryck hålls med hjälp av infiltrationsanläggningar (samtliga borrade brunnar) ”hjälpligt på sådan nivå att sättningsskador begränsas”. Det konstateras att ett flertal byggnader är känsliga, varav bland annat de längs med Kungsgatan då det är konstaterat att dessa är byggda på en kraftig sprickbildningszon. Rapporten berättar även att ifall grundvattnet sänks vid Hagakyrkan kan det leda till att träden i Kungsparken skadas. Området som, enligt Järnvägsplanen, berörs är ungefär 250 meter om respektive sida av tunneln.

På detta underlag tog politikerna beslutet att bygga Västlänken.

Strax innan jul förra året kom Järnvägsplanen. Delar av den har Järnvägsutredningen som underlag, andra delar har bearbetats om. För just grundvattnet gäller det senare. I den nya rapporten kan vi läsa att generellt är berget är relativt tätt, men har zoner av sämre bergkvalitet där det är ”svårt att täta”. Vi får också information om att det kan finnas det hälsovådliga grundämnet radon och andra ämnen, exempelvis svavel, som kan ”urlakas ur berget och orsaka spridning av föroreningar till omgivningen”. Sprickzonen vid Kungsgatan beskrevs redan i Järnvägsutredningen, men efteråt har det även upptäckts att berget vid Korsvägen är sämre än vad man trodde och påstås indikera vara en större svaghetszon. Generellt beskrivs grundvattnets beskaffenhet som känslig för hela pendeltågstunnelns sträckning, men synnerligt vid Haga där grundvattentillgången bedöms vara liten samt vid Almedal där rapporten skriver ”en relativt måttlig grundvattenbortledning ger upphov till stora avsänkningar”. Några 250 meter om respektive tunnel handlar det inte längre om, influensområdet (som det kallas) är numera hela Göteborgs innerstad. Detta då rapporten konstaterar att ”leran längs sträckningen är sättningsbenägen”.

Järnvägsutredningens redan tuffa beskrivning av Göteborgs grundvatten har i Järnvägsplanen kompletterats med ytterligare information som visar på hur känsligt området är. Föga oväntat berättas dock att det mesta går att lösa. Dock finns där den ena brasklappen efter den andra, i princip alla analyser bygger på ord som ”förväntat”, ”troligt” och liknande ord som används när fakta saknas utan man utgår från en teoretisk mall eller modell. Något som får mig att tänka på förra inläggets stycke om ”Observationsmetoden”, den där ”learn-as-you-go” riskerade bli ”design as you go-method”.

Nej, jag tror inte att Västlänken kommer helt dränera Göteborgs grundvatten, men jag är övertygad om att vi om grundvattnet kommer att få uppleva Murphys Lag: ”Om något kan gå fel kommer det förr eller senare att göra det”. Det finns alldeles för många om och men och kanske som berör grundvattnet. Jag har skrapat lite på ytan med detta inlägg. I Del 3 gräver vi oss än djupare ner i Göteborgsleran och till dess grundvatten och lär oss lite mer vad konkret kan hända. Eller rättare sagt, riskerar att hända.

Källor:
Trafikverket: Järnvägsutredningen, underlagsrapport Grundvattnet, 2006
Trafikverket: Järnvägsplanen, underrapport Geologi och hydrogeologi, 2014