Författare: admin (Sida 30 av 30)

Det är en fråga som gjorde mig nyfiken. I debatten om de schakt som måste grävas för att bygga Västlänken framhävs att olika riksintressen står mot varandra – Göteborgs historiska kulturmiljöer och järnvägstunneln. Låt oss utröna ifall detta verkligen stämmer.

Ett riksintresse definieras i lagen, närmare bestämt i miljöbalken, och administreras av förvaltningsmyndigheten Boverket, som är den myndighet som ansvarar för samhällsplanering. Länsstyrelsen har sedan i uppgift att bevaka så dessa riksintressen bevaras. I Göteborg omfattas stora delar av innerstaden i ett riksintresse. (Den som vill läsa om Göteborgs riksintressen, finns dokumentet på vår wiki: http://wiki.stoppavastlanken.nu/lib/exe/fetch.php…).

Kortare restider. Det är ett av huvudargumenten för Västlänken. I kombination med tätare turer är det detta som ska locka pendlare att välja tåget.

Trafikverkets egna beräkningar visar på att restiderna kommer inte att minska med Västlänken. De kommer att öka.

Hur får Trafikverket ihop det här?
Det får de inte. Man kan därför säga att Västlänken skulle ge minskade restider är en myt.

Låt oss bläddra fram till sidan 41 i Järnvägsutredningen 2006, Reseanalys (fortfarande aktuellt dokument för frågan eftersom Järnvägsplanen hänvisar hit). Där står det att läsa följande:

” En faktor som i vissa fall påverkar att restiden blir längre i utredningsalternativen är att stationerna är placerade under markytan, vilket medför extra gångtid när resenären ska ta sig upp till ytan. Alternativ Haga-Korsvägen medför även att tågen ska stanna vid en extra station, vilket bidrar till längre restid. För resenärer som kommer söderifrån och ska gå av på Göteborg C blir resvägen dessutom något längre, vilket också kan påverka restiden negativt.”

Här medger alltså Trafikverket att stationernas placeringar innebär att resenärerna får längre restider jämfört med hur de reser idag. Ökningen ska vara:

– Alingsåspendeln: +4 minuter
– Alependeln: +3 minuter
– Kungsbackapendeln: +2 minuter

Men varför påstår Trafikverket att Västlänken ger kortare restider när de samtidigt säger att de ökar?
Jo, genom att blanda äpplen med päron.

I samma analys kommer Trafikverket nämligen fram till att Västlänken ger en ”restidsvinst om 6 000 timmar per dygn” (sidan 48). Det låter ju onekligen mycket.

Ja, för nu har päronen ramlat in bland äpplena. Förutom att man bygger sin reseanalys på en befolkningsprognos baserat på politikernas förhoppningar (att Göteborgsregionen ska ha ökat med 200 000 från år 2004 till 2020, sanningen är att vi när fem år är kvar har regionen ökat med drygt 50 000 så några extra 200 000 blir vi inte), så drar man till med rena ytterligheter – de resenärer som väntas resa genom Göteborg mellan kommunerna. Där måste det ju finnas tid att vinna genom att slippa byta tåg?

Jo, för pendlare mellan Alingsås och Kungsbacka tjänas det in en (1) minut.

Lösningen för analytikerna vid Trafikverket heter Borås. Då syftar vi inte på det tåg som idag trafikerar sträckan. Nej, päronet som blandas in är det framtida pendeltåg som ska frälsa hela Västlänksprojektet. En sträckning som knappt har kommit på ritbordet. Men här finns trots det goda uppgifter som kan hyfsa till siffrorna.

Jajamensan. För boendes i Alingsås och som via Västlänken och denna ännu inte färdigutredda sträckning åker till Borås, där finns en härlig tidsvinst, hela 45 minuter.

Och därmed var det från Trafikverket avklarat. Västlänken ger minskade restider.

Att kommande pendelresenärer in och ut från Göteborg anser det motsatta, spelar det någon roll?

(Bilden visar restiderna för olika VL-alternativ och finns på sid 41 i Reseanalys, Järnvägsutredningen 2006)

(Restider inom Göteborgs stad återkommer vi till, denna post handlar om Trafikverkets påstående att Västlänken ger kortare restider)