Utredningsprotokoll av förorenad mark vid Gullbergsvass. Färgat område motsvarar olika grader av troliga föroreningar. Ur Västlänkens perspektiv hänvisas till tabellen för ”Södra delen”.
Att gräva gropar skapar högar av jord och annat. För att bygga Västlänken beräknar Trafikverket att 2 090 000 m3 jord och lera behövs grävas upp samt 1 710 000 m3 berg sprängas bort. Ungefär 510 000 m3 massa behövs sedan att fylla igen runt betongröret, dock inte med säkerhet att det går att återanvända det som grävdes upp. I värsta fall skapas alltså 3 800 000 m3 överskottsmaterial.
En fullstor fotbollsplan är ungefär 10 800 kvm stor. Den maximala överskottsmassan motsvarar en fotbollsplan med drygt 350 meter hög pelare av lera, jord och sten. Och så finns de dem som tycker att den förväntade skyskrapan Karlatornets 266 meter är högt. Den blir en pluttefnask i jämförelse.
Tjugo procent av överskottsmassan, 775 000 m3, väntas grävas upp för Västlänkens station i Gullbergsvass, Centralen. Det blir i princip uteslutande lera och muddermassa för här går lerdjupet ner mot 100 meter innan man når berg.
Historiskt när Göteborg var inom sina vallar var Gullbergsvass en bukt i Göta älv. Under 1840-talet började man påla längs med älven från Lilla Bommen till Gullbergsåns utlopp (idag i kulvert i höjd med Olskroken), en sträcka motsvarande 2400 meter, och som sedan vallades in. Området vi idag kallar Gullbergsvass blev då som en bassäng, vilken på endast tre veckor sedan tömdes. Det här var 1859. Sedan dess har området främst använts som industrimark.
Som bekant smutsar industrier ner marken och för Gullbergsvass betraktas marken runt gasklockan som värst. Nu vill staden förändra området där industrierna ska ut och blandstaden av boende, shopping och kontor ska in. Det är även här man vill bygga Västlänkens Centralenstation.
Trots att Trafikverket redan nu gärna vill stå i området med sina grävskopor – NCC har ju som bekant fått huvudansvaret att gräva och bygga stationen – har ingen ordentlig markundersökning gjorts. Staden och Trafikverket har faktiskt ingen susning hur stor den eventuella nedsmutsningen av marken är.
Förvaring av mark kallas för deponi. Den går att delas upp i tre delar beroende på hur nedsmutsat materialet är. Det är Naturvårdsverket som sätter upp ramarna för vad som kallas för smutsigt och inte smutsigt. Det kallas för riktvärden för förorenad mark och har två klasser KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning). Därtill finns en övre klassning FA (farligt avfall). Utan att gå in på detaljer kan man generellt säga att under KM är bra och att KM, MKM och FA kräver olika nivåer av åtgärder. Dock, påpekar Naturvårdsverket, riktvärdena är endast rekommendationer och inte juridiskt bindande. Detta då man ser sina riktvärden som ett analysverktyg av flera.
Av den totala mängden överskottsmassa, 3 800 000 m3, beräknas 500 000 ton vara förorenad. Hur mycket är då 500 000 ton? Ren jord väger har en täthet på ungefär 500 kg/m3, lera som här kan ses som blöt jord sägs väga tre gånger per kubik som jord, vilket ger 1 500 kg/m3. Höftat motsvarar då 500 000 ton ungefär 330 000 m3 Göteborgslera, som i sin tur kan beskrivas som en 30 meter hög fotbollsplan. Så mycket förorenad mark planerar alltså Trafikverket måste deponeras, antingen för gott eller genom rening för att sedan kunna återanvändas.
Som nämnt ovan har Trafikverket ingen aning om hur stor del av de 775 000 m3 jord och lera, som ska tas upp vid Gullbergsvass, klarar riktvärde under KM och hur stor andel som är över. Det har nämligen inte gjorts någon större studie för det. För ett par år sedan fick dock en konsultbyrå i uppdrag av Göteborgs stad att sammanställa det arbete som har gjorts i att kartlägga hur förorenad marken är.
Av den rapporten kan vi – förutom då konstatera att man egentligen inte vet så mycket om de faktiska förhållanden – läsa att i princip hela den korridor som Trafikverket vill bygga Västlänkens Centralenstation antingen klassificeras som KM eller MKM. Det vill säga så pass förorenad att någon form av åtgärd måste göras. Hur djupt ner de här föroreningar når är dock oklart eftersom man då måste gräva sig neråt för att analysera marken, något som alltså inte har gjorts.
Värst tror man att området i höjd med Nils Ericssonsterminalen och 100 meter uppåt i Västlänkens sträckning (ett område som kallas för Gullbergsvass 17:5). Orsaken till att man tror att det är så pass förorenat är som nämnt att hela Gullbergsvass byggdes för olika industrier. Och just vid Gullbergsvass 17:5 gick tidigare en järnväg (man är till och med osäker på ifall det fortfarande kan finnas spår kvar under marken till Regionens hus).
Ja, det är mycket ”tror” och ”kanske” i de här frågorna. Det enda man är hyfsad säker om är att marken är smutsig. Hur mycket och i vilken omfattning är ännu oklart. Lika oklart är var Trafikverket vill deponera den här smutsiga marken, de 500 000 ton eller den 30 meter höga fotbollsplanen. Ifall nu den volymen räcker. Är det något andra byggen i Göteborgsleran har lärt oss är att vi inte vet vad vi hittar. Det kommer även att gälla för Västlänken och det är högst troligt att det kommer att gälla vid bygget av Centralenstationen.
/Mats
Källor:
Trafikverket, ”Järnvägsutredningen – byggbeskrivning”, 2014
Trafikverket, ”Upphandling Västlänken”, 2016
Göteborgs stad, ”PM – Centrala Älvstaden, kartläggning av förorenad mark”, 2011
Naturvårdsverket, ”Riktlinjer för förorenad mark”, 2015
