En av de hotade byggnaderna: Residenset, även kallat Torstenssons palats
”Efter avgränsningen kvarstår cirka 500 kulturhistoriskt värdefulla riskobjekt ”. Ja, så många är de byggnader som enligt Trafikverket riskerar att få bestående skador på grund av Västlänken. I realiteten är det faktiskt ännu fler – upp till 7000.
Trafikverket har inventerat stadens byggnader som riskerar att få sättningar eller andra skador på grund av byggandet av pendeltågstunnel under Göteborg. Den största risken är att grundvattnet minskar och med det skadar de fundament som husen står på. Skadorna kan uppkomma snabbt, men det kan även ta decennier innan man märker något. Trafikverket menar på att de har vidtagit ett flertal åtgärder mot minskade grundvattennivåer, som exempelvis ett antal mätstickor i marken, besiktning av hus samt förslag på infiltrationspumpar. Det tyckte Mark- och miljödomstolen (MMD) inte var tillräckligt utan krävde ytterligare underlag hur Trafikverket har tänkt sig lösa uppgiften. Trafikverket har kompletterat med ny dokumentation, vilket MMD ska fram till nästa sommar utvärdera ifall det räcker.
I princip är hela Göteborgs innerstad påverkat av risken för minskat grundvatten. Det så kallade influensområdet sträcker sig bort från Masthugget till Gårda. Trafikverket har därför inventerat de byggnader som ligger i farozonen vilket presenteras i en rapport, ”PM kulturhistoriska värdefulla riskobjekt – bebyggelse”. Här kan vi läsa att det totala antalet fastigheter som kan beröras är mellan 5000-7000. De flesta byggnader är inte klassade som ”kulturhistoriskt värdefulla”, men kan trots det drabbas. Och skulle det ske, det vill säga sättningar som exempelvis ger sprickor i väggarna, hamnar det på Trafikverkets bord att åtgärda detta – givet att fastighetsägaren kan bevisa att det är Västlänken som är orsaken, vilket kanske inte är det lättaste att lyckas med ifall skadorna uppkommer sisådär 10 år efter en eventuell pendeltunnelsinvigning.
Av de upp till 7000 riskobjekten anses 1000 av dem vara kulturhistoriskt värdefulla. Det innebär att de har lagskydd enligt Riksintresse för kulturvård (3 kap. MB), Kyrkliga kulturminnen och enskilda byggnadsminnen (3 och 4 kap. KML) samt Statliga byggnadsminnen och byggnader med kulturhistorisk värde som skyddas genom lagbokens 8 kap. PBL. Därefter har utredarna plockat bort ungefär hälften av de 1000 då de exempelvis påstår att ifall en byggnad har en ”enkel tegelfasad” anses den inte vara speciellt känslig. Även träbyggnader är bortplockade då Trafikverket menar på att de skulle klara eventuella påfrestningar av de sättningar som skulle uppstå från minskat grundvatten.
Kvar blir 500 byggnader som alltså ligger inom riskzonen att skadas på grund av Västlänken.
Jan Sylvan har gjort ett fantastiskt jobb med att på bifogad karta plotta in samtliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader som riskeras att skadas av pendeltågstunneln. Det blir en skog av gula och blå pilar.
Kom ihåg att samtliga dessa byggnader är ett arv från våra förfäder. Vilket arv vill vi lämna efter till de som i framtiden ska ta över?
/Mats
Källa:
Trafikverket, ”PM kulturhistoriska värdefulla riskobjekt – bebyggelse”, 2016
