Då och då tar vi in material från skribenter utanför den innersta kretsen. Den här gången är det en person som många känner igen från hans blogg, där Västlänken och Trängselskatt är återkommande ämnen.  Med budskapet ”Men nu vet alla bättre” skriver Joakim Rosdahl (C) exklusivt för vårt nätverk denna krönika, som tar avstamp ur det demokratiska underskottet som Västlänken visar upp.


Demokratin viktig dimension i Västlänksfrågan!

Gästkrönika: ”Men nu vet alla bättre” - Joakim Rosdahl Västlänken är i sak felaktig. Jag har ändå förståelse för de som för 10-20 år sedan tyckte att det var en bra idé. När kostnaden fortfarande bedömdes till 6-7 miljarder och de enorma ingreppen i Göteborgs stadsmiljö inte var kända. På den tiden skapades den politiska myten att Västlänken behövs, något som levde kvar över avtalet om Västsvenska paketet och gjorde att paketet kunde förankras med cement i de västsvenska partierna från V till M.

Men nu vet alla bättre. All fakta, alla kostnadsökningar, nonchalansen runt räddningstunneln, oklarheten om var leran skall dumpas, skövlingen av Alléns träd osv, osv har fått de flesta Göteborgarna att ta ställning mot Västlänken.

Men ändå svänger inte partierna i frågan. Partier som på några veckor kunde svänga ett helt varv i migrationspolitiken, kan inte svänga i Västlänksfrågan, som faktiskt är mycket mindre komplicerad än migrationsfrågan.

Men det är – tyvärr – ännu värre. I valet 2014 hade vi en folkomröstning om trängselskatt. På valsedeln pekades syftet med trängselskatten tydligt ut, den skall finansiera Västsvenska paketet. När då Göteborgarna med massiv övervikt röstar Nej till trängselskatt så går det ju knappast att tolka på annat sätt än att man sagt Nej till trängselskatt och därmed till finansieringen av Västsvenska paketet. Folkomröstningen borde lett till ett rejält omtag av Västsvenska Paketets innehåll och finansiering. Men inte ens folkomröstningen kunde rubba Västlänkspartierna i Göteborgs fullmäktige.

Hur är detta möjligt? Ja, det svenska politiska systemet bygger på förutsättningen att våra politiska partier kan företräda medborgarna och vaska fram dugliga förtroendevalda som kan leda vårt land och våra kommuner. Men detta regelverk skapades i en tid när människor fortfarande var medlemmar i politiska partier. Idag är inte ens 3% av befolkningen medlemmar i något politiskt parti. Av dessa kanske ca 20% är aktiva i form av att då och då gå på möten. De högaktiva medlemmarna, de som har positioner och i praktiken styr partierna kanske utgör 5-10% av medlemsbasen. Alltså är det inte mer än några promille av befolkningen som utövar inflytande via politiskt partimedlemskap. Det är därför politiken kan gå så oerhört fel i en fråga som Västsvenska paketet. Politikerna är inte tillräckligt representativa och medborgarna blir inte medvetna om vad som händer förrän besluten är fattade. Detta är ett stort demokratiskt problem som är generellt och som påverkar många frågor. Den politiska åsiktskorridoren är mycket smal och den som trampar lite utanför sorteras obönhörligen bort.  Om inte människor engagerar sig även i politiska partier så vittrar demokratin sönder.

Västlänken måste ovillkorligen stoppas då den innebär en katastrof för Göteborg. Stadsbyggnadsmässigt, miljömässigt och trafiktekniskt. Men den måste också stoppas för demokratins skull. Och det är ännu viktigare.

Joakim Rosdahl

Följ gärna Joakims tankar om Västlänken och övrigt i hans blogg: Göteborgs Politikblogg