Det finns en sak jag inte förstår.
Göteborgspolitikernas vurm för Västlänken.
Ordet ”politik” härstammar från grekiskan ’poliliká’, vilket betyder ”statsangelägenheter”. En politiker är således en som sysslar med dessa. Men det som Göteborgs politiker håller på med vad det gäller Västlänken, ja det är åtminstone för mig rena grekiskan!
Trafikverket har gång på annan medgivit att de guld och gröna skogar som inledningsvis kommunicerades ut om Västlänken i själva verket är en tummetott: antalet resenärer som väntas byta bil mot tåg är försummade liten; restidsvinster blir i själva verket restidsökningar för de flesta; det blir ingen regionförstoring; trafikeringen blir densamma så pendlare får inte fler tågavgångar att välja mellan; den minskade miljöpåverkan uteblir helt; antalet resenärer totalt är inte längre en prognos utan en målbild och ambition. För att nämna ett fåtal. Det som kanske bäst illustrerar Trafikverkets nuvarande hållning vad det gäller Västlänkens positiva effekter är det som rapporterades i Västnytt i höstas: ”Med Västlänken får resenärerna en bekvämare resa”.
Den här ”bekvämare resa” är kanske något som kranskommunernas politiker anser är bra för sina invånare. För självklart vill de att de ska ha det bekvämt när de tar sig från sitt hem till sitt jobb – ju bekvämare de har det, desto större trolighet att de inte flyttar över kommungränsen utan stannar kvar och med det betalar kommunalskatt.
Men Göteborgspolitikerna? Vad vinner de på att boende i kranskommunerna får en ”bekvämare resa”? Vi vet ju av myndigheten Trafa:s analyser att Göteborg är en extrem inpendlingsort där upp till 90 procent av alla pendeltågspendlare är in till Göteborg och endast 10 procent ut från till kranskommunerna. Att ett litet fåtal göteborgare med Västlänken erbjuds en ”bekvämare resa” är förvissa behjärtansvärt, men att investera minst 20 miljarder kronor för det ändamålet känns ju rätt så överarbetat. Och ifall det nu blir så där ”bekvämare resa” att ta pendeltåget från kranskommunerna in till jobbet i Göteborg så låter det åtminstone i mina öron som ett argument för göteborgare att flytta ut till just dessa kranskommuner. Varje göteborgare som väljer den modellen skulle i så fall även sluta betala kommunalskatt i Göteborg utan i stället göra det i sin nya hemkommun. Detta tack vare att de får en ”bekvämare resa”.
Hur våra Göteborgspolitiker tänker här får jag alltså inte ihop. Men det är fler saker.
Det är lätt att stå på ena sidan staketet och berätta för grannen hur man vill att denne ska sköta om sin trädgård. Det är värre att stå där själv mitt i myllan. Så när vissa politiker i kranskommunerna säger hur bra Västlänken vore är det ju lätt för dem att säga. De drabbas ju inte av byggkaoset och deras invånare får ju bara russinet i kakan – den ”bekvämare resan”. Göteborgs politiker å andra sidan, de får ju precis allt det andra. Det där beska som inte smakar så bra: dyra kringinvesteringar; kaos under byggtiden; minskat turismunderlag; buller och oljud dygnet runt. Och inte minst alla risker som är förknippat med bygget som avverkning av gamla träd och sprickbildningar i våra gamla hus. För att inte tala om alla sura göteborgare som under alla dessa år tvingas bo i en stad där väldigt lite kommer att fungera. Kommer dessa göteborgare tycka att de åren är värt besväret för boende i kranskommunerna ska få en ”bekvämare resa” mellan sin förortsidyll och jobbet i staden? Det är en fråga som jag undrar ifall Göteborgspolitikerna har ställt sig.
Var fjärde år går vi till valurnorna. Då avgörs ifall vi anser att Göteborgspolitikerna har gjort ett bra jobb de senaste åren eller ifall det finns andra som kan göra jobbet bättre de kommande fyra åren. Det är lite drygt tre år kvar till nästa val. I januari samma år tror Trafikverket att de har satt igång med att bygga Västlänken. Vi andra är säkra på att så kommer det inte att bli. Att det kommer finnas lagliga hinder som gör att byggstarten försenas.
Hur dagens sittande Göteborgspolitiker kan tro att de kan få sitta kvar på sina stolar efter valet 2018 ifall de enträget håller fast i argumentet att det är till Göteborgs invånare bästa att något tusental av kranskommunernas invånare ska få en ”bekvämare resa” på bekostnad av vår vardag, våra pengar och stadens utveckling – ja, det övergår verkligen mitt förstånd.
Hade jag varit politiker idag hade jag därför börjat tänka om. Att partipiskan inte har rätt, utan det har göteborgarna. Göteborg behöver politiker som sätter Göteborg främst. Och det innebär att bygga en lösning för pendeltågstrafiken som verkligen ökar kapacitetsmöjligheterna, skapar reell stadsutveckling samt håller en rimlig budgetnivå. De finns, men de heter inte Västlänken!
/Mats
