demonstration”När är det dags för nästa demonstration?” Frågan lyfts emellanåt i vårt forum. Många undrar därför när nätverket ska ta tag i sådana planer. Vi ska nu försöka bena ut vår ståndpunkt om nya demonstrationer.

Först och främst kan vi inte nog betona hur mycket vi gillar engagemanget i Västlänksfrågan. Att det finns så mycket inneboende kraft hos våra medlemmar och göteborgare (samt kranskommunare) att den måste i någon form kanaliseras ut i sin protest mot Västlänksplanerna. Och som ett stort maskineri har vi alla en lika stor del i som kugge och mutter oavsett i vilken form vår kamp ser ut. Och det är vi i nätverket oändligt tacksamma över.

Det har genomförts två stora demonstrationer i Västlänkens (och trängselskattens) namn. Den första gick av stapeln lördagen den 22 november 2014 och den andra lördagen 7 mars 2015. Båda två lockade massor av folk, det talades om att de är de största demonstrationer i Göteborgs moderna historia vilka inte har arrangerats av ett politiskt parti. Exakt hur många som marscherade i tågen är omtvistat och är egentligen inte avgörande, det viktiga dessa två demonstrationer visade var att politikerna på allvar fick sig en näsbränna att det där med ”Västlänksmotstånd” inte var något som praktiserades av ”äldre män med för mycket tid över sittandes vid köksbordet”, som en lokal partiledare sarkastiskt uttryckte saken. Nej, de som demonstrerade var både unga som gamla, män och kvinnor men framförallt var det demonstranter som sade sig aldrig tidigare hade gått i ett protesttåg. Så även ifall politikerna påstod sig säga annat så innebar de två demonstrationerna att de var väckarklockor som skanderade ett stort missnöje över politikernas avstånd mellan de själva och oss som röstat fram dem. Oavsett vi anser att Heden ska bebyggas eller inte, så vill jag påstå att hade inte de två demonstrationerna varit så framgångsrika skulle politikerna inte gjort ett omtag i Hedenfrågan – de vill inte ha ett nytt ”Västlänksdebacle” att kämpa mot.

Med facit i hand måste det väl vara dags för en ny demonstration?

Nej, är min bestämda åsikt. Orsaken kan förklaras av 3 faktorer.

1) Att arrangera en lyckosam demonstration tar 3-4 månader. Det innebär att skulle det påbörjas nu under sommaren blir det först aktuellt senare i höst att den blir av. Då höstens väder har sina nycker är det såklart alltid komplicerat att arrangera en utomhusverksamhet där den bokstavligen riskerar regna och blåsa bort. Och är man inte 100 procent dedikerad till demonstrationen finns risken att dåligt väder innebär att folk stannar hemma, vilket leder oss in till nästa punkt.

2) Nyhetens behag att demonstrera har i viss mån passerat. Som nämnt ovan var många av de som gick i de första två tågen inga ”proffsdemonstranter”. För att locka till sig ännu fler måste det därför finnas något konkret att hänga upp demonstrationen på. Att enbart demonstrera mot Västlänken/trängselskatt är knappast nog (politikerna har i de två första fortsatt med sitt teflonbeteende och ta felaktiga beslut kopplat till Västlänken), utan något nytt måste ha kommit till som helt enkelt gör demonstranten förbannad, att man verkligen vill visa sitt missnöje. Det kan man aldrig göra slentriant, utan det måste uppbådas. Det får oss att komma till den sista punkten.

3) Vi befinner oss mellan två val. Nästa val till kommunfullmäktige är 9 september 2018. Det är två år dit. För politikerna innebär det att de känner sig rätt säkra i sin sitts. Vardagen flyter så att säga på. En demonstration i närtid kommer inte påverka dem. Istället är det andra saker kring Västlänken som de mer har blicken mot, de juridiska spörsmålen. Det handlar om de överklaganden som just nu pågår mot detaljplanerna och järnvägsplanen samt processen i Mark- och miljödomstolen. Enligt Trafikverkets tidsplaner ska alla dessa processer vara avgjorda senast våren 2018, vi i nätverket arbetar för att så kommer det inte att bli. Eller jo, vi arbetar på så vis att vi i dessa juridiska frågor kommer att vinna målen, och sker det är vi nöjda, men då kommer inte Trafikverket vara det utan driva processen vidare. Så oavsett utgången i respektive kommer det att överklagas och det innebär att vi med all trolighet inte kommer få ett avslut i de juridiska processerna förrän efter valet 2018. Det skulle innebära att Västlänken därmed blir ett politiskt slagträ i valdebatten, mellan partierna men framförallt mellan politikerna och oss som ska rösta.

En ytterligare sak att ta i beaktande angående demonstrationer är allt arbete runtomkring. Förutom att det behövs ett tillstånd så krävs en massa kringarbete. Det ska tas fram funktionärer som ska bistå under själva tåget, innan dess måste demonstrationen marknadsföras, därtill är det lämpligt med en vid målet talarlista av inbjudna språkrör för debatten och då behövs en massa ljud, ljus och någon scen. Allt det här kostar pengar. Minst 40 000 kronor måste arrangörerna slanta upp, vilket i så fall ska samlas in.

Då kan vi ställa oss frågan ifall de här 40 000 kronorna gör mer nytta i Västlänkskampen genom en demonstration eller för att finansiera kostnaderna i de juridiska processerna?

Personligen är jag övertygad om att just nu gör 40 000 kronor mer nytta i den juridiska kampen. För då skapas förutsättningar att vi antingen redan där vinner eller åtminstone fördröjer besluten till efter valet 2018 och med det skapar möjlighet att med röstsedeln byta ut ledamöterna i kommunfullmäktige mot de som vill värna om Göteborg och därmed säga nej till Västlänken.

Det är därför först inför valet 2018 som eventuella demonstrationer kan göra stor nytta. Exempelvis en under april-maj 2018. Då är det några månader kvar och valfebern börjar att öka. Att då genomföra en demonstration vore taktiskt korrekt. En stor uppslutning skulle skapa stor oro i partierna. De måste då bekänna färg i frågan och de partier som balanserar på gränsen att åka ut skulle se en möjlighet till röstfiske, de större ledande partierna skulle också se en möjlighet – antingen få makten eller förlora den. Det innebär att ifall vi fram till dess har trubbat av vårt demonstrationsvapen genom att ha demonstrationer som inte lockar folk i den utsträckning vi önskar så blir det samtidigt svårt att vid detta tillfälle få med oss en bra uppslutning. Omvänt, har vi fram till då byggt upp ett engagemang som kan blomma ut i en fantastisk manifestation så blir det extremt svårt för politikerna att inte tvingas lyssna. För gör de inte det i april-maj några månader före valet så kommer vi heller inte se till att de behöver lyssna till oss efter valet, för då har vi via röstsedeln satt andra på de platser i kommunfullmäktige de idag innehar.

Så vad gör vi fram till dess?

Som jag inledningsvis skrev är varje individ extrem viktig kugge och mutter i detta maskineri. Oavsett i vilken aktiv nivå just ditt motstånd befinner sig är du otroligt betydelsefull. Genom att vara medlem i vår Facebook-grupp och där skriva, kommentera, gilla och dela sprids våra budskap till andra. Du kanske då och då bidrar med en slant till den juridiska kampen via vårt insamlingsorgan Skona Göteborg (www.skonagoteborg.nu). Kanske du har köpt pins och klistermärken och på så vis visar din ståndpunkt i frågan. Det finns flera aktivistiska organisationer som möter göteborgarna där ute, som Västsvenska folkinitiativet, Trädplan, Griniga gubbar, de välkomnar ditt engagemang med öppna armar. Du kanske diskuterar eller pratar om Västlänken med dina vänner och bekanta eller till med obekanta. Ja, oavsett vad du gör är det ett viktigt arbete, men det innebär även att det faktiskt finns mer att göra. Kanske inte i den stora arenan just nu, men framförallt i de till synes lilla formaten ovan. Det är där det just nu görs skillnad, som exempelvis donera en slant till den juridiska processen.

Naturligtvis kommer det även den stora arenan, som nästa demonstration, att komma. Det är vi alla ense om. Men det handlar om tajming. Den är inte nu, men den kommer att komma. En tajming som leder till en sak: Stoppa Västlänken Nu!

Print Friendly, PDF & Email