
Den ännu inte färdigbyggda transformatorstationen som ska rivas på grund av Västlänken
Vet ena handen inte vad den andre sysslar med?
Ibland känns det som om den frågan är befogad.
Som bekant pågår just nu ett arbete att lägga spårvagnsspår på Södra Hamngatan, förbi Stenpiren och vidare via Skeppsbron till Järntorget. Det är ett av tre arbeten där de styrande har tagits på sängen av projektens försvårade omständigheter. De andra två är Stenpiren och renovering av Stora Hamnkanalens norra kaj. Den gemensamma nämnaren är långa förseningar och kraftigt ökade kostnader. ”Man vet inte vad man hittar i leran”, som en nu pensionerad GP-journalist skrev i en artikel.
I oktober förra året skrev GP att spårvagnsspåret via Skeppsbron skulle bli klart ”inom tio månader”. Det vill säga nu i sommar. Så blir det inte. Arbetet är försenat och för enbart i år har kalkylerna spräckts med 123,4 miljoner kronor. Men det ska nog bli bra när det blir färdigt och kommer säkert att avlasta en hel del av spårvagnsstrafiken på framförallt Västra Hamngatan.
För de boende längs med Södra Hamngatan har/är spårvagnsarbetet slitsamt. Men ingen rast och ingen ro, byggarbetarna för spårvagnsspåret hinner knappt plocka bort sina koner och maskiner innan nästa gäng tar över och skapar en ännu större byggarbetsplats: Västlänken. Hela kanalen från Kämpebron ner till Packhusplatsen planeras att överdäckas och fyllas med byggbaracker i tre våningar. Där väntas de stå i närmare 10 år. De boende i närområdet är inte nöjda och har i skarpa ordalag skrivit yttranden på Järnvägsplanen om detta. De är trötta på att bo i en byggarbetsplats, säger de. Och det är lätt att förstå. För inte nog med att kanalen fylls med baracker, även den nylagda spårvagnsspåret på Södra Hamngatan kommer att grävas upp. För utanför Residenset kommer nämligen schaktet. Dock är Trafikverkets plan att spårvagnsspåret ska gå på en bro över schaktet. Så det som precis snart är färdigbyggt, rivs för att byggas upp igen på ett provisorium under ett antal år för att rivas igen och återställas till det skick som spåren snart – något försenat – kommer att bli.
Nog kan det låta tokigt. Men det är ingenting mot följande uppgift.
Lite i smyg har en ful byggnad byggts på Packhusplatsen. Den gör ju ingen glad. Men var lugn. Den ska snart rivas då den ligger i vägen för Västlänken. Alltså egentligen ingen estetisk fara. Om det inte vore för vad som ryms inne i byggnaden. Det är nu man kan fråga sig ifall ena handen inte riktigt vet vad den andre gör?
För byggnaden är en transformatorstation som ska förse de nya spårvägsspåren med ström.
Ja, ni läste rätt. Man smäller upp en transformatorstation på en plats som väntas grävas upp om bara ett par år. Alltså måste man flytta denna till en annan under Västlänkens byggtid. Om den sedan kommer tillbaka eller blir stående på dess nya plats är ännu osagt.
Man tar sig för pannan.
Vore det inte mer praktiskt och ekonomiskt att från början bygga den här transformatorstation på den plats dit den väntas flyttas under bygget av Västlänken?
Det finns säkert någon logisk förklaring till denna kullerbytta. Men jag kan då inte finna den. Om det nu inte vore så att Trafikkontoret är så säker på att Västlänken inte byggs att de därför inte ser att transformatorns placering inte är ett problem. Kan man hoppas på det?
/Mats
Källor:
Trafikverket, ”Järnvägsplanen” (2014)
Centrum/DirektPress Göteborg, ”Kostnaderna för Skeppsbron skenar” (2015-05-15)
Göteborgs-Posten, ”Stan grävs upp för nya spårvagnsspår” (2014-10-10)
