Utveckla Göteborg

Etikett: Funderingar (Sida 16 av 16)

Är en epok över? Residenset i fara!

Residenset, även kallat Torstenssons palats

Residenset, även kallat Torstenssons palats

År 1648 utnämndes Lennart Torstensson till generalguvernör för Västra Götaland. Han hade tidigare gjort sig känd på det Trettioåriga krigens slagfält som ”Magnus Podragius”, den store giktbrutne. Hans sjukdom skulle egentligen diskvalificerat honom från krigstjänst, men hans duglighet på slagfältet behövdes och under åren 1641-45 var han framgångsrik överbefälhavare för svenskarnas armé i Tyskland.

 

Karta över Göteborg 1644, den obebyggda tomten där Torstensson palats inringat

Karta över Göteborg 1644, den obebyggda tomten där Torstensson palats inringat

Som generalguvernör med säte i den nyligen anlagda staden Göteborg behövde Torstensson ett ståndsmässigt boende. Han hittade en tomt som passade. Här byggdes Torstenssons palats, som byggnaden kom att heta fram till början av 1900-talet. Palatset stod klart 1651 och i det unga Göteborg var det stadens tredje högsta byggnad, endast två kyrkor var högre. Dessutom var huset byggt i sten, vilket var unikt i dåvarande trästaden.

Lennart Torstensson hann dock aldrig flytta in utan dog strax innan fastigheten blev klar, men änkan, Beata de la Gardie, blev dess husmor och förvaltare under många år.

Fru Beata gifte om sig med dåvarande justitieminister, Per Brahe, men höll gärna hov i Göteborg. En ofta gäst var kung Karl X Gustaf, som när kungen år 1660 samlade riksdagen i Göteborg. Då bodde han som vanligt i Torstenssons palats. Här drabbades kungen av lunginflammation och plötsligt avled efter ett par dagar. En chock för Sverige som plötsligt hade förlorat sin kung.

Vad har detta med Västlänken att göra?

Väldigt mycket.

Vi pratar om Residenset på Södra Hamngatan. Här bor fortfarande landshövdingen och detta är Göteborgs äldsta boningshus. Något som Västlänken riskerar ändra på.

Allt handlar om den tomt som ”den store giktbrutne” fältherren hade köpt in år 1647. Tomten där Torstenssons palats skulle byggas. För frågan är ifall marken under palatset består av berg eller lera? Det är omtvistat.

Ritning av Residenset, ritad av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg runt år 1800

Ritning av Residenset, ritad av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg runt år 1800

Ritningar och kartmaterial från tiden då det begavs är magert. Göteborgs första stadskarta är från 1644 och på den kan vi se att Otterhälleberget är obebyggt, men att marken närmast kanalen ser ut som bearbetad barmark. En av de äldsta kända ritningarna över Residenset är Carl Wilhelm Carlbergs från slutet av 1700-talet. Som de flesta andra ritningar från samma tid visar de inte hur fastigheterna är grundlagda. Men vi kan av Carlbergs ritning konstatera att Residenset har en källare.

Att anlägga källare är en praktisk form av stabilasator för fastigheter som står på instabil och mjuk mark. Så gjordes exempelvis för Ullevi, som med sitt garage under arenan gör att den klarar av rockkonserter. Så gjordes inte för Gamla Ullevi, där stampet från hejaklacken fick leran att fortplanta sig till omgivande boningshus.

Geologiskt tvärsnitt

Geologiskt tvärsnitt

Geologiska tvärsnittsbilder gör oss inte heller speciellt mycket klokare. De går att tolka lite som betraktaren vill. Den som ser att Residenset står på berg kan tolka ut detta och de som menar på att palatset står i en rustbädd kan få fog för det.

Trafikverket är däremot tvärsäker. Residenset står på berg. Detta påstås i Järnvägsplanen.

Från Centralen till Residenset mot ska Västlänken byggas i en betongtunnel via ett schakt som är 20 meter brett då marken består av lera. I höjd med Stora Hamnkanalen säger Järnvägsplanen att marken övergår från lera till berg och att i detta berg fortsätter tunneln att borras. Avståndet mellan tunnelns tak och Residenset beräknar Trafikverket vara 7 meter.

Statens Fastighetsverk (SFV) äger Residenset. De håller inte alls med Trafikverket. Detta skriver de i sitt remissutlåtande.

Skiss över hur Trafikverket planerar tunneldragningen under Residenset, källa: Järnvägsplanen

Skiss över hur Trafikverket planerar tunneldragningen under Residenset, källa: Järnvägsplanen

De menar på att det är inte alls säkerställt ifall Residenset står på berg utan kan mycket möjligt stå i leran på en så kallad rustbädd, det vill säga pålad ner i marken. Exempelvis vet de att så är det med fastigheten jämte, den som är sammanbyggd med Residenset och kallas för Landsstadshuset.

Det råder alltså inte samförstånd mellan de två statliga myndigheterna.

I Stockholm pågår bygget av Citybanan, en sex kilometer lång pendeltågstunnel som sprängs och borras fram under marken, något som inneburit att över 350 anmälningar inkommit till Trafikverket: husen ovanför påverkas i någon form. Ett av dem är kulturminnesmärkta kyrkan Maria Magdalena, invigd år 1634. Tunnelbygget pågår 25 meter under dess grund, men trots detta djup påverkas kyrkan så starkt av arbetet att altaret och predikstolen har skadats. Trafikverket medger bristerna och säger i en kommentar till SvD att ”Citybanan är ett av sina svåraste projekt någonsin, eftersom bygget pågår rakt under centrala Stockholm”.

Maria Magdalenakyrkan skadas alltså av sprängningar som pågår 25 meter under dess grund. Om Trafikverket har räknat rätt ska berget mellan tunneln och Residenset vara 7 meter. Givet då att det finns ett berg att spränga och borra i, vilket alltså inte alls är säkert.

Min reflektion:
Det finns mycket som är märkligt med projekteringen kring Västlänken. Sträckningen under Residenset tillhör absolut ett av de märkligaste.

Jag finner det övertygande att fastigheten inte står på fast mark. Det vittnar källaren om.

På 1600-talet fanns inte sprängmedel. Då bilades berg genom att hetta upp och sedan snabbt kyla ner det, vilket fick berget att spricka och med spett och slägga slogs sedan berget sönder. Ett tidsödande arbete som gärna inte lät göras i onödan. Det tog två år att bygga det som skulle bli Göteborgs största boningshus, därtill byggd i sten. Det är snabbt. Det talar emot att källaren byggdes genom att bila sönder ett berg. Vi kan alltså konstatera att Residenset vilar inte vilar mot berg utan i leran. Sedan ifall fastigheten står på rustbädd eller inte har vi inte svar på. Troligen finns där bergtäkt en bit under huset, något som kanske byggarbetarna upptäckte och därmed lät Residenset vila på detta berg via fyllningsmaterial.

När Trafikverket väntas spränga fram Västlänken under Residenset är det endast 7 meter från tunneltaket till Residensets golv. Vibrationer från sprängningarna kommer att fortplantas i det mjuka materialet mellan berget och husets källare. Det är ofrånkomligt.

Minns att i Stockholm spränger samma Trafikverket 25 meter under 1600-talskyrkan Maria Magdalena. Det går inget vidare. Vid Residenset finns en ytterligare faktor, i direkt anslutning tar nämligen berget slut och betongtunneln tar vid. Det innebär en känslig övergång och risk för ytterligare vibrationer, fast under tunneldriften då minst 28 gången i timmen (14 i vardera riktning) tåg väntas passera. Ingenstans längs med Västlänken passerar tunneln så nära ett hus.

Ett år säger Järnvägsplanen att byggarbetet under Residenset. Arbetet ingår i den ”billigaste” delen av de entreprenadkontrakt som Trafikverket har tagit fram. Sträckan Operan-Residenset, som är ungefär 500 meter i schakt, är budgeterad till 0,5 miljarder kronor. När Götatunneln byggdes var det sammanlagt 500 meter schaktgrävning i leran. Kostnaden för de 500 metrarna blev 1,7 miljarder kronor, minst.

Jag är övertygad om att de budgeterade pengarna inte kommer att räcka. Det finns inget som tyder på annat. Tyvärr finns det heller inget som tyder på att Residenset inte kommer att komma till skada. Det är ju därför ägaren, Statens Fastighetsverk, säger att de inte vill ha tunneln under sitt hus. Sätts spaden i marken kommer Landshövdingen under byggtiden inte kunna bo kvar. Det är troligt att Landshövdingen därefter inte heller kommer att kunna flytta tillbaka. Epoken som stadens äldsta bostad är därmed då över.

Det finns bara en lösning: Stoppa Västlänken Nu!

/Mats Lövgren

Intressant läsning:
Statens Fastighetsverk säger nej till bygga Västlänken under Residenset: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2658808-vastlanken-statens-fastighetsverk-kritiskt

1600-talskyrkan Maria Magdalena skadas av Trafikverkets sprängningar: http://svd.se/nyheter/kulturskatter-skakar-sonder-av-citybanan

Bryter Trafikverket mot riksdagens föreskrifter?

riksdagens föreskrifterLåt oss undersöka.

”Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket”, så heter riksdagens regelverk över hur Trafikverket ska arbeta. Här tas det upp vilka uppgifter Trafikverket har, på vilket sätt man ska samverka med andra myndigheter, hur avtal ska tecknas och hur organisationen ska se ut.

Paragraf 2 redogör för vad ”Trafikverket ska”. Den innehåller en lång rad underpunkter. Punkt 4 berättar att Trafikverket ska ”utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser”. Punkt 5 säger att Trafikverket ska ”ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser”. Punkten 7 ålägger Trafikverket att ”svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter”.

I mina ögon är Trafikverkets roll klar: de verktyg som används i deras verksamhet ska ha en verklighetstrogen förankring.

Det gör inte Trafikverket när de kommunicerar om Västlänken. I stället för ”aktuella trafikprognoser” framhålls ”målbilder”. Målbilder som saknar vetenskaplig förankring utan är en avspegling av politiska visioner. Det är därför Trafikverket bygger en pendelstation för 20 000 i Haga, det är en ”politisk målbild”. Det är därför Trafikverket i sina glättiga broschyrer skriver att man kan ta tåget från Lilla Edet till Landvetter flygplats. Även det en ”politisk målbild”, som visserligen inte alls kommer att uppfyllas.
Ingår det i riksdagens föreskrifter att Trafikverket ska kommunicera ut regionpolitikers drömmar? Att Trafikverket ska utgå från kommunpolitikernas visioner när trafikanalyser görs?

Nej.

På den punkten är riksdagen tydlig. Paragraf 2, punkt 4, 5 och 7 säger precis det omvända: att endast beprövade och verifierade metoder ska användas.

Därmed är det konstaterat: Trafikverket bryter mot riksdagens föreskrifter.

/Mats

Källa: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2010185-med-inst_sfs-2010-185/?bet=2010%3A185

En förlaga till Västlänken – eller?

västlänkens förlaga

Weinbergtunnelns sträckning

”Det är som en förlaga av det Västlänken ska bli. Övergångar mellan lera, sand och berg – precis som här”.

Så marknadsför Trafikverkets Bo Larsson den nyligen färdigställda tågtunneln i Zürich, Schweiz, i dagens GP.

Därmed kunde äntligen Trafikverket visa upp ett internationellt tågtunnelprojekt med liknande förutsättningar som i Göteborg. Dessutom till synes framgångsrikt, jämfört med de debacle vi tidigare har läst om här: som Amsterdam, Köln och Stuttgart. Exempelvis.

Trodde jag.

Nu visar det sig att Trafikverket har fel. Tågtunneln i Zürich har lika mycket med Göteborg att göra som Malmös Citytunnel. Faktiskt har Malmö och Zürich en del ihop, men den enda liknelsen som finns med Göteborg är tunnel och tåg. Sedan tar det slut.

Så här är det.

Tunneln i Zürich som Trafikverket syftar till heter Weinbergtunneln, är 4,5 kilometer lång och byggdes mellan åren 2007-2013. Före tunnelns invigning var centralstationen (Hauptbahnhof) i Zürich en säckstation, men med ett spår i vardera riktning kan nu tåg passera igenom. Perrongerna ligger djupt ner under den 150 år gamla stationsbyggnaden och trafikeras av både pendel- och fjärrtåg, men av säkerhetsskäl tillåts inga godståg att passera. Genom staden flyter bifloden Limmat, vilken ligger i slutet av järnvägsstationen, vilket bland annat innebar att man var tvungen att dra tunneln under vattenflödet.

Det var bakgrunden. Låt oss nu titta på markgrunden.

zurich2

Tvärsnitt av marken runt centralstationen

Göteborg är känd för sin lermark. Redan när staden grundades 1621 bestämdes att bebygga staden på den mjuka och vattensjuka marken, men med hjälp av holländarna dikades marken ut och tillräckligt torra landsdelar skapades. För någorlunda stabilitet pålades husen ner i marken. När staden växte togs även omgivningarnas mer bergfasta marker i bruk. Västlänken planeras att dras genom detta virrvarr av mjuk lermark och berg. Hela 11 övergångar mellan den rörliga leran och berget finns i ritningarna. I Zürich hade de en.

För i Zürich var förutsättningarna annorlunda. Stora delar av staden ligger på molass. Det är ett samlingsnamn för det som även kallas för sedimentär bergart. Det är ett lättarbetat berg som gör sig lämpligt som byggnadsmaterial. Exempel är kalksten, sandsten och skiffer, men även granit tillhör klassen. Därför kunde man på ett vanligt konventionellt sätt borra sig igenom drygt 4,1 kilometer. Kostnadseffektivt och med stor erfarenhet från projekt över hela världen.

zurich

Borrning enligt ”slurry shield-metoden

De sista knappt 300 metrarna var under vattendraget till centralstationen. Här var det lite klurigare eftersom det var före detta sjöbotten som skulle genomträngas, poröst och grusigt. Dock inga problem, utan lösningen var även den beprövad. Även här borrades det, men med en maskin som samtidigt gjöt betongen. Det kallas för ”Slurry Shield” eller ”Hydro Shield” och lämpar sig då marken är grusig – som i Zürich – men inte när det är lera, som i Göteborg.

zurich

Schaktet vid centralstationen

I Göteborg heter tekniken ”cut & cover”, det vill säga gräva upp stora schakt, gjuta betongrör, fylla igen. Det enda ”cut & cover” när Weinbergtunneln byggdes var vid centralstationen. Hålet var ungefär 20 x 30 meter och användes som ett frakthål för att få ner utrustning och material.

Som sett ovan var det alltså ett ganska behagligt projekt som genomfördes i Zürich – beprövad teknik med liten påverkan på staden och för stadens invånare. Det syns även i budgeten. Hela denna sträckning, 4,5 kilometer, kostade knappt 3,2, miljarder kronor. Det ska jämföras med den dubbelt så långa Västlänken vars budget till löpande priser estimeras till 10 gånger mer Weinbergtunneln.

Där har ni Trafikverkets internationella referens som är ”förlaga till Västlänken”. Den enda likheten är alltså ”tunnel” och ”tåg” (även ifall den sistnämnda haltar en del då inga fjärrtåg kommer att gå via Västlänken).
Jag är besviken. Trodde att Trafikverket hade hittat ett bra referensobjekt.
Nu blir jag bara oroad.

Anser Trafikverket på allvar att Weinbergtunneln i Zürich är något att jämföra med Göteborg, då har vi sannerligen problem. Större än jag någonsin trodde.

/Mats Lövgren

 


Västlänken är ett tågrån

tågrånet

Det finns mycket att säga om lördagens demonstration. Jag tycker ändå att det mest fantastiska är att så många olika människor med olika bakgrund och politisk hemvist kan enas under ett budskap. Rubriken om tågrån är taget från en av alla de skyltar som också speglar bredden på de engagerade medborgarna. Eller ”några få konspiratörer” som en del uppfattar oss. Det var också kul att gå och diskutera med folk i tåget. Trots att en del har tagit steget och faktiskt går med med i tåget så är det många av dem som inte har några större kunskaper om Västsvenska Paketet och Västlänken. Och hos de som inte aktivt letat information så är naturligtvis kunskapen ännu lägre. En viktig grupp att jobba med är ungdomarna. Att det var få ungdomar i tåget kan bero på att de inte har något relation till att gå i ett demonstrationståg. Vi behöver att jobba bättre med sociala medier där de håller till. Vi finns i alla fall på Facebook och Twitter. Sedan strax före demonstrationen så finns även ett konto på Instagram som heter stoppavastlankennu.

Nedan citeras ett inlägg av Chris Ceder i vår Facebookgrupp. Han tar upp lite om mediernas bevakning av motståndet mot Västlänken. Längst ner finns även en länk till talet som Martin Wannholt höll, och där han nämnde att Västlänken kan liknas vid ett tågrån.

/Janne


Det divideras mycket i de största medierna om hur många eller få tusen som går på demonstrationerna, men det finns knappt något att läsa om innehållet i de utmärkta talen.

Några kärnpunkter i talet av Martin Wannholt:

  • Wannholt och Samverkande Göteborgare har lagt ett yrkande i kommunstyrelsen med kravet att tillsätta en oberoende granskningskommission
  • om kommunfullmäktige säger nej blir det ändå en folkligt finansierad oberoende granskningskommission
  • kommunen sluter igen och släpper inte ut en siffra och Trafikverket ”hemligstämplar, hemligstämplar och hemligstämplar” med hänvisning till ”arbetsmaterial” trots att direktören säger att budgeten för Västlänken varit färdig sedan i juni förra året.
  • Trafikverkets enda riktiga beräkningar, som de tvingades göra av regeringen, överensstämmer inte alls med den information som Trafikverket själva och Västlänkens förespråkare sprider om Västlänken. Beräkningarna, som måste begäras ut då Trafikverket inte vill göra dem öppet tillgängliga, visar att regionförstoringen av Västlänken kommer bli en promille (0,1%) och att biltrafiken minskar med 0.7%. Alltså helt andra siffror än de som kommuniceras till allmänheten.

 

Talet där Martin Wannholt nämner skylten med tågrån: https://www.youtube.com/watch?v=L8jAW_hoWNc

”Målbilder” eller ”Tillbaka till framtiden”?

”Målbilder” eller ”Tillbaka till framtiden”?

Nu har jag läst broschyrer igen. Jag VET, jag borde skaffa mig en mer hälsosam hobby… Bilden är ur ”Västlänken – lite kort om stora fördelar”. Vi kan också kalla den ”Trafikverkets Lilla Röda”.

Vi har ju lärt oss att det inte är verkligheten som styr stadsplaneringen, utan ”målbilder”. Detta innebär i realiteten att om inte folk väljer det trafikslag som önskas, så tvingar man dem. I tidigare broschyrklipp jag delat har vi sett en väldigt blommig bild utlovas när Västlänken frälst vår stad. Målbilden för Göteborg om 20 år visualiseras också av de tre framtidsexemplen, se bild. Tycker ni som jag att det saknas något?

Hur tror ni att framtiden ser ut med respektive utan Västlänken? När jag tittar i MIN kristallkula ser jag en helt annorlunda bild av en framtid med Västlänken, men den är minst lika trovärdig, som Trafikverkets målbild. Minns ni filmen Tillbaka till Framtiden? Häng med i vår egen version!

 

Det är år 2035 och Västlänken är delvis färdig. Sträckan mellan Haga och Centralstation har stött på så många problem med grundvattensänkningar och lerskred att det ännu är några år kvar innan hela sträckan kan trafikeras. Västlänken används mest av studenter som vid dåligt väder åker mellan institutionerna i Haga och de vid före detta Näckrosdammen. Skansen Lejonet har stora fasadsprickor och är avstängd, förmodligen för alltid. Götatunneln var avstängd i sex år. Fem arbetare har omkommit i rasolyckor men de var inte svenskar så det hela tystades fort ner. Kurs- och tidningsbiblioteket samt fem hus runt Hagaplan fick så svåra sättningsskador att de fick rivas och Handelshögskolan passade därför på att expandera. Trafikverket behövde större och mer lättillgängliga lokaler till följd av trafikkaoset runt Gullbergsvass, så halva Hedens yta upptas numera av deras kontor. Tre fotbollsplaner har bevarats och övrig yta upptas av det nya skrytbygget ”Västlänkenkansliet”, där 255 personer anställda av Göteborgs Stad och regionen arbetar.

Hittills har Västlänken kostat 52,4 miljarder i 2009 års penningvärde och järnvägsindex ligger för närvarande på nästan 10 procent. Kostnaderna drog iväg snart efter byggstarten då man genast fann att det var nödvändigt att bygga 4-spår för att kunna trafikera tunneln med tillräcklig turtäthet, samt att man underskattat de geotekniska svårigheterna kraftigt. Antalet arbetare och maskiner har fått fördubblas för att projektet ska bli färdigt och alla kostnader är nu irrelevanta, allt handlar om att bli färdig. Kollektivtrafiken i Göteborg är i princip oförändrad och utgörs fortfarande av gamla renoverade spårvagnar och bussar. Infarkten i Brunnsparken förvärrades efter tillkomsten av två nya spårvägslinjer till Gullbergsvass/Frihamnen. Västtrafik har höjt priserna med 15 procent varje år, då kostnaderna för pendeltågen skjutit i höjden och måste bäras av alla resenärer, samt lagt ner ett flertal busslinjer.

Striderna om Västlänken mattades av inför demonstrationen den 7 mars 2015. Ingemar Stenmark i Let’s Dance och Andra Chansen i Melodifestivalen upptog göteborgarnas intresse och bara 3000 orkade masa sig ut på gatan. De som fortsatte protestera tystades snabbt med makt- och skattemedel. Många aktiva Västlänkenmotståndare gav upp och lämnade Göteborg. Inför valet 2018 hade alla lokala partiledare avgått (efter att stora skandaler uppdagats då några frilansande journalister gick till botten med alla turer) och drog sig tillbaka till en lugnare tillvaro i de kommunala bolagens styrelser. Västlänken hade ännu inte börjat byggas. Folket trodde att det skulle bli ändring med de nya partiledarna och röstade därför i hög grad på sina vanliga partier, men efterträdarna fortsatte driva Västlänken. Vägvalet fick förvisso 12 % men det räckte inte långt. När schakten öppnades år 2020 vaknade de som dittills inte brytt sig, men då var det för sent.

Den kommunala skattesatsen är uppe i 39,25 eftersom kommunen fått stå för en stor del av de fördyringar som inte reglerades i VSP-avtalet samt att skatteunderlaget urholkats då en stor del av skattebetalarna flyttat, särskilt de vältutbildade och högavlönade. Martin Wannholt visade sig få rätt med råge och kommunen har hittills haft kostnader på minst 18 miljarder för Västlänken. Äldreomsorgen och skolan är nu rankad näst sämst i landet och sysselsättningen inom den privata sektorn minskar snabbt medan den ökar i den offentliga.

Tillväxtregionerna i Sverige har blivit Norrköping/Linköping samt Helsingborg på grund av det nya höghastighetståget mellan Stockholm och Köpenhamn, med snabbanslutningar till Norrköping och Linköping. Höghastighetståg till Göteborg har lagts i malpåse då regionens infrastruktur är eftersatt och utflyttningen ökar. Volvo Lastvagnar har flyttat all produktion till Polen. Volvo Cars har flyttat sin till Angola (Afrika är det nya Kina) och sin produktutveckling till Östeuropa, då Geely tröttnade på den svaga Sverigemarknaden, tjänstebilsförbudet som kom 2021 och den dyra arbetskraften som hade svårt att ta sig till jobbet. Volvos bilar drivs numera på luft som renas i motorn samt en och annan smörblomma som smörjmedel, men är ändå inte önskvärda i ”målbilden”.

En grupp aktivister anmälde Trafikverket för vilseledande marknadsföring och ett resultat blev att Trafikverket valde att anpassa verkligheten till sitt informationsmaterial, istället för tvärtom, varför man exempelvis investerat 2,8 miljarder i en klimatanläggning vid Centralstationen för att där ska vara vårtemperatur året runt. Eldriften står Göteborgs Stad för.

Göteborg har alltså förändrats, men människorna som bor där och deras vardag är ungefär som förr. Vi ska titta på tre exempel.

1. Amir bor i Tynnered och driver en liten servicebutik i Majorna. Denna februaridag måste han själv hämta varor i Partihallarna innan butiken öppnar klockan nio. Därför blir han tvungen att skamsen ta sin tolv år gamla elbil (såvida ingen av hans grannar eldat upp den under natten). Han passerar tre trängselskattestationer och betalar 148 kr per passage. Tariffen har höjts med 10 procent per år för att följa Järnvägsindex och flerpassageregeln är slopad. Precis innan han kör in i Götatunneln ser han Västlänkens splitternya stationsbyggnad och noterar att där skiner solen och träden är utslagna. Morgontidiga barnfamiljer från de nya lyxkvarteren i Frihamnen kastar boll och äter glass.

Amirs plan är att åka hem och äta lunch med sin familj för att få träffa sina barn medan de är vakna och samtidigt lämna bilen, men hans avbytare ringer sig sjuk så Amir får parkera vid butiken för 260 kr/timma fram till 22.15 på kvällen. Där försvann tre dagars förtjänst och dessutom spottar de flesta förbipasserande på bilen. När Amir skottat fram bilen ur snön och äntligen får åka hem efter en lång dag, drömmer han om att själv någon gång få åka Västlänken från den soliga Centralstationen.

2. Vilma bor i Hisings Backa och är timanställd inom äldreomsorgen. Hon har sina barn varannan vecka och de har inte fått plats på de närmaste förskolorna och skolorna, på grund av neddragningarna i kommunens verksamhet, så det blir till att skjutsa runt barnen före jobbet. Vilmas mamma, som bor i Högsbo, är gammal och sjuk men inte tillräckligt för att beviljas färdtjänst och hemtjänst, vilket i realiteten numera endast beviljas de som fyllt 98 år. När Vilma jobbar delade turer hinner hon kasta sig in i bilen, åka och handla mat och köra hem till sin mamma innan det är dags att gå på nästa pass. Men det kostar henne en hel dagslön. Om det inte vore för sin mamma skulle Vilma flyttat från stan för länge sedan.

3. Carina (det är jag, det) bor fortfarande i Annedal och har fortfarande sitt kontor i Åbro industriområde, då all ledig kontorsyta närmare hemmet sedan länge upptas av infrastrukturkonsulter och kommunala verksamheter. Boende på postnummer 411-414 är numera förbjudna att inneha bil, så Carina måste åka kollektivt till och i jobbet. Carina har inte råd att flytta då hennes bostadsrätt blev värdelös när föreningen gick i konkurs efter flera års rättstvister med Trafikverket om sättningsskador som uppstått efter en missriktad sprängladdning i arbetstunneln mellan Haga och Linnéplatsen. Det gick aldrig att bevisa att skadorna orsakats av Trafikverket eftersom huset låg mer än 150 meter från arbetstunneln och därför inte besiktigats innan arbetena påbörjades.

Då resandeprognoserna för Västlänken visat sig vara kraftigt överdrivna har regionen tagit till olika medel för att öka beläggningen för att uppnå målbilden. Ett sådant är att alla näringsidkare i regionen måste ha en ”näringsidkarlicens” för att få driva sin verksamhet. I licensavgiften på 35.000 kr per år ingår ett årskort på Västlänken samt tre fria inträden på Liseberg. Carina tar därför Kungsbackapendeln från Haga till Mölndal och sedan bussen som numera endast går en gång per timme. Total restid 1 h 15 minuter. Väl framme på kontoret ringer en kund och vill att hon snarast ska komma till deras kontor i Lundby. Carina tar bussen till Västlänken, tåget till Haga, går till Stenpiren, tar båten till Lindholmen och bussen därifrån till Lundby. Total restid 2 h 25 minuter. Carina är glad att hon inte behöver åka tillbaka till kontoret efter mötet utan kan åka direkt hem, restid inklusive gångtid 1 h 20 minuter. Men Carina tröstar sig med att hon numera bara behöver åka till kontoret tre dagar i veckan och att hon kanske har råd att trappa ner om bara fem år, när hon fyller 74. Hennes och alla andra 60-talisters PPM-fonder konverterades av staten till ”framtidsanpassade” infrastrukturobligationer och värdet har därför urholkats med 70 procent.

***

Om ni orkade läsa ända hit…Lät det dystert? Tur då att jag har en kristallkula till och i den ser framtiden lite annorlunda ut. Precis som i filmen Tillbaka till framtiden fick vi en chans att påverka framtiden och det här var vad som hände.

Manifestationen den 5 mars 2015 drog 16.000 uppretade göteborgare efter föregående veckas hantering av trängselskatten, Martin Wannholts uppgifter om fördyringar samt en fantastisk insats av alla grupperingar i Västlänkenmotståndet. Nu vaknade medierna på riksnivå och började bevaka Västlänken, vilket gav eko bland yrvakna göteborgare.

Kommunstyrelsen gjorde ytterligare några arroganta och desperata försök att trycka tillbaka motståndet, vilket endast retade upp göteborgarna ytterligare. Vid nästa demonstration i maj blev antalet deltagare 23.000. Tystnaden från Stadshuset var nu kompakt men inom partierna gick vågorna höga. I juni lämnades 51.000 giltiga namn in med krav på folkomröstning om Västlänken.

Till Midsommar meddelade Kommunstyrelsen att man skulle ta ”time-out och diskutera den uppkomna situationen” i Göteborg. I augusti 2015 meddelades att utredningen om alternativ till Västlänken skulle öppnas igen, nu med tilläggsdirektivet att kommunikationer till Hisingen och angöring för höghastighetståg måste ingå samt att visionära idéer för regionens utveckling gärna fick tilläggas.

Frågan snabbutreddes och riktigt vad den landade i kan jag inte se i min kristallkula, men det blev fart på alla inblandade och redan år 2026 stod både nya tågstationer klara med någon sorts rälsburen snabbkommunikation till de stora arbetsplatserna på Hisingen samt snabbspårväg till flera områden. Operalänken kunde stå klar redan 2021 till 400-årsjubilléet. Slopandet av Västlänken lyfte en förlamande våt filt och hela Göteborg samarbetade plötsligt för högtryck.

Staten tog pengar från arbetsmarknadsbudgeten och investerade i infrastruktur. Höghastighetståg till Oslo, Köpenhamn och Stockholm är därför på plats, vilket gjort Göteborg till hela Nordens centrum. Varje vecka är det kongresser på Svenska Mässan. Många specialister delar sin arbetstid mellan de olika storstäderna och Göteborg är centrum för bioteknik, rymdteknik och fordonsutveckling. Oslo- och Köpenhamnsbor åker till Göteborg för att afterworka vid strandpromenaden på fredagskvällarna.

Trängselskatten avskaffades när Marieholmstunneln var finansierad, det vill säga redan 2016. Kostnaden för ersättaren till Västlänken delades mellan staten, kommunen, regionen och ett antal finansiärer, då den beräknades ge en starkt positiv nyttokvot. Kostnaden blev nästan lika hög som för Västlänken men då inkluderat övrig infrastruktur samt en sänkning och överdäckning av Marieholmsleden vilket gett plats för ytterligare 5.000 lägenheter nära den nya båthamnen.

De som inte använder bil dagligen äger inte längre bil utan använder sig av bilpooler som finns i ett flertal underjordiska p-hus. Biltrafiken i centrum har minskat då biltrafiken letts till ett antal genomfartsleder i anknytning till infartsparkeringar. Kollektivtrafiken fungerar perfekt och väderskyddade gång- och cykelbanor har anlagts längs strategiska stråk genom centrum.

Volvo Cars och Volvo Bussar har bildat ett gemensamt bolag som utvecklar olika typer av anropsstyrda minibussar i samarbete med Västtrafik och Trafikverket. Volvo Bussar har öppnat en monteringsfabrik i Lövgärdet vilket skapat 8.000 nya jobb plus synergieffekter. Segregationen är bruten.
En ny blandstad har växt upp på Gullbergsvass, Norra Masthugget och Frihamnen samt i halvcentrala områden som Marieholm, Gamlestaden och Högsbo. En badplats har anlagts vid Skeppsbron där centrumborna samlas varma sommardagar istället för att ta bilen till Näset.

Skatteunderlaget har ökat och arbetslösheten är den lägsta sedan 1989. Kommunalskattesatsen har sänkts i ett par omgångar och närmar sig 30 kronor. Amirs, Vilmas, Carinas och andra göteborgares vardagsliv är lite enklare. Men vid Centralstationen är det fortfarande vinter i februari.

/Carina

Nyare inlägg »
Social Network Widget by Acurax Small Business Website Designers
Visit Us On TwitterVisit Us On Facebook