Stoppa Västlänken Nu

Utveckla Göteborg

Sida 15 av 30

God Jul från Stoppa Västlänken Nu! – Länken av Ulf Jagler

God Jul från Stoppa Västlänken Nu! - Länken av Ulf JaglerEn liten julhälsning från alla oss admin till alla medlemmar och andra som jobbar för ett bättre Göteborg utan Västlänken. Vi skickar med Länken, Ulf Jagler fina tolkning av en känd juldikt, som ni kan njuta av under julen! 


 

Länken

av Ulf Jagler

Göteborgsandans köld är hård,
nepotismens ledstjärna glimma.
Medborgarna föraktas i deras vård,
djupt under Västlänksdimma.
De Griniga på torget vill vinna respekt,
kämpar tappert mot trängselskatt-intäkt.
Svar på våra frågor vi sakna.
Men vi medborgartomtar är vakna.

Vi demonstrerar och ropar vid börshusets dörr,
och kommer till miljödomstol överklaga.
Undrar, som många gånger förr,
vad Västlänken ska göra i Haga.
Tittar mot Allèn, där lind, alm och kastanj,
utsätts för hot i propagandakampanj.
Grubblar, så vi snart börjar gråta,
Västlänken är en underlig gåta.

Vi protesterar högt och sliter vårt hår,
vi skakar på huvud och hätta
– ”Västlänkens gåta är alltför svår,
nej, vi klarar ej detta”.
Tänker sen hoppfullt att inom kort,
på Västlänken ska det göras abort.
Ur paketet ska länken flytta,
den gör ju ändå ingen nytta.

En mardröm, en tunnel och en förstörd stad,
vi har länge haft insikten.
Och sanningar från Mats på löpande rad,
de överträffar ändå alltid dikten!
Fullkomliga av makt, med dövöra och stum,
politikerna i staden har ytterligare en dröm:
trängselskatt-kistan de fogar över,
ska fyllas av doftande klöver.

Politikerna de smyger sig sist att se,
medborgarna och ”folket det kära”.
Länge och tydligt, synts har väl de,
att vi vill rulla Västlänksalliansen i tjära.
Mot hemmets trygghet de sen på tå,
smyger bakvägen ut, sen de tvingas att gå,
För med Västlänken blir det en omväg på färden,
Och man skrattas åt runtomkring i världen.

Tyst är ordföranden och politikerna alla,
för livet där ute är fruset.
Blott från dundret när Västlänken falla,
kommer höras festival-bruset.
Kommunfullmäktige lyssnar och halvt i dröm,
tycker de sig höra tidens ström,
undrar, varthän Västlänken skall fara,
undrar, vilka må passagerarna vara.

Göteborgsandans köld är hård, så kall i minusgrad,
politikerna käbbla och gnälla.
Alla sova i Göteborgs Stad,
djupt under Västlänksbaksmälla.
En våt filt sig sänker stilla över stan,
från idéer ur en dålig järnvägsplan.
En Västlänk som numera är antik,
vi vill ha riktigt bra kollektivtrafik!

God Jul…..

Hänt i veckan vecka 51 – Lermassor och Mats Grauers

Lermassor och Mats GrauersDet lackar mot jul men västlänksgrytan har börjat koka igen efter förra veckans adventsmys. Massor av julklappar är bättre än lermassor.

Veckan inleddes med den förtjusande nyheten att ingen har en aning om vart man ska transportera och dumpa ett tiotal miljoner ton överskottsmassor från Västlänken och några andra byggprojekt. Lastbilar och annan kapacitet saknas också. Leran anses vara det största problemet. Mängderna driver dessutom upp priserna för hanteringen.

Och nu är det bråttom för allt utom Västlänken ska vara klart till det stora jubiléet. Kommunen utesluter inte att bidra med kommunmark för att bygga lerhögar på. Med de aktuella mängderna är det bäst att ni som inte bor på friköpt tomt ser upp…

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2927154-lermassor-stort-problem-infor-400-arsjubileet

Trafikverket lovar ett förslag till sommaren samt bedyrar att ”Vi jobbar för att det ska bli så bra som möjligt”. Och därmed känner vi oss förstås fullständigt trygga.

Samtidigt efterlyser Trafikverket någon som vill ta hand om deras lermassor.  Vi anar intresset för några miljoner ton förorenade massor är så överväldigande att biljettsläppet till Håkan Hellströms Ullevispelning bleknar i jämförelse.

http://www.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2927150-trafikverket-vi-jobbar-pa-en-losning-till-leran

Jan-Ove Nilsson skriver om Västlänken i tidningen Stadsbyggnad på ett strålande förtjänstfullt sätt. Artikeln är väldigt läsvärd, både för de som ännu inte kan rabbla hela västlänkskatekesen och för oss som trodde vi redan hade koll på samtliga dumheter. Själv lärde jag mig att bilar på Förbifart Stockholm tydligen släpper ut mindre koldioxid än bilar som lämnas hemma Nödinge för att ägaren kan åka tåg till Haga.

http://stoppavastlanken.nu/wp-content/uploads/2015/12/Stadsbyggnad-nr-6-2015-Fem-sk%C3%A4l-f%C3%B6r-G%C3%B6teborg-att-stoppa.pdf

Lermassor och Mats GrauersPå onsdagen antog kommunstyrelsen detaljplanen för Västlänken med siffrorna 11-2. Martin Wannholts yrkande wann inget större gehör.

Ransgård tycker beslutet betyder att ”vi är på väg framåt”. -Nej, det är du som är på väg mot ett nytt jobb…

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2930721-detaljplan-for-vastlanken-antagen

Samma dag satte Frölundas ordförande Mats Grauers ner foten. Han verkar inte dela uppfattningen att Göteborg är på väg framåt. Snarare får Västlänken skulden för förlama staden till den grad att planerna på ny arena skrinlagts. ”Det är möjligt att stadens ledning är nöjd med Västlänken och nya cykelbanor…”, tror Grauers. Det tror tyvärr jag också.

”Vi ska trampa i lera upp till knäna…” inleder han nästa salva.  När jag läst resten är jag hockeyfan.

Det slutar troligen med att Frölunda flyttar till Frölundaborg. Lååångt ifrån närmaste västlänksstation.

http://www.gp.se/sport/ishockey/frolunda/1.2929370-grauers-far-vi-ett-nej-maste-vi-agera

Här vill jag stanna upp och be er anteckna den 28 januari i kalendern. Då ska nämligen detaljplanen och genomförandeavtalet för Västlänken upp i kommunfullmäktige. Där sitter 81 ”förtroendevalda” och ska fatta beslut i denna ödesfråga.

Det är ett ypperligt tillfälle att kontakta dessa politiker och tala om hur de bör rösta och varför. En stor del av dem lär inte sitta kvar efter 2018 om de inte kammar till sig. Här finns en lista med mailadresser. Använd föreslagen text eller börja formulera egen redan nu och skicka efter helgerna.

http://stoppavastlanken.nu/kontakta-politikerna/

För andra gången på kort tid går Trafikkontoret ut och vädjar om att vi ska ställa bilen och resa på andra tider år 2018.  Man visar en karta med röda fläckar på. Där ska man undvika att köra. De har dock undvikit att tala om att de flesta fläckarna borde vara tre – fyra gånger så stora.

Det saknas också några röda fläckar, t ex från Länsresidenset bort mot Göta Älvbron. Trafikkontoret kanske inte känner till att det ska grävas ett schakt längs hela sträckan?

När detaljplan och genomförandeavtal ligger under klubban och övriga projekt redan är igång, har man alltså inte en susning om vart lermassor, människor och trafik ska ta vägen under ett årtionde framöver. Det är alltid kul att ha med proffs att göra.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/undvik-dessa-platser-2018

Resultatet i folkomröstningen om trängselskatten har nu analyserats av Henric Oscarsson och Dennis Andersson, som gett ut en bok i ämnet.

En del av analysen publiceras på denna webbsida. Intressanta noteringar är bland annat att

1) göteborgarna inte i någon högre utsträckning följde sitt partis linje i denna fråga

2) det finns inget samband mellan i vilken grad man kör bil själv och hur man röstade

3) folkomröstningen mobiliserade väljargrupper där valdeltagandet normalt är lågt

Däremot är korrelationen stark mellan lågt förtroende för våra politiker och motstånd mot trängselskatt.  Författarna verkar vara överraskade av detta. Det är inte jag. Göteborgarna blev lovade att slippa trängselskatt och sedan myglades den igenom ändå. Enbart för att finansiera den mest idiotiska tågtunnel världen skådat. Det vore därför intressant om Oscarsson et al analyserade sambandet mellan kunskap om Västlänken och trängselskattemotstånd.

Författarnas egen kunskap om Västlänken verkar emellertid begränsad, då de avslutar resonemanget med en tes om den ”numera påbörjade byggnationen”.

http://www.henrikoscarsson.com/2015/12/goteborgarna-och-trangselskatteomrostni.html

/Carina

 

Det var en gång: Göteborgs automatbana

”Många understryker att den bör byggas snabbt”. Nej, det handlar inte om Västlänken. Vi pratar om Göteborgs stads Automatbana.

I början av 1990-talet utredde Trafikkontoret vid Göteborgs stad ett helt nytt kollektivtrafiksystem för att snabba upp resandet i regionen. Pengarna skulle komma från det så kallade Adehlsonpaketet eller Göken (Göteborgsöverenskommelsen) som även finansierade Götatunneln.

Det var en gång: Göteborgs automatbana

Föreslagen sträckning för automatbanan.

Trafikkontoret tog år 1992 fram ett förslag på en stadsbana som går på pelare i en ring runt staden (se bilden). Det skulle locka folket att lämna bilen hemma och på vissa gator förväntades en minskning av biltrafiken upp till nio procent, men i genomsnitt i city fyra procent för göteborgarna och fem för inpendlarna. Den totala kostnaden uppskattades till 1,5-2 miljarder kronor. Förslaget gick sedan på remiss till ett 30-tal instanser, i princip samtliga var positiva eller mycket positiva, med reservation för vissa ändringar. Trängseln på stadens gator sågs som argument att något måste göras. Att förbättra för resenärerna så de kom fram snabbare och smidigare via en automatbana föll därmed i god jord. I rapporten kan vi läsa: ”Vi känner oss stärkta i vår övertygelse att tiden nu är mogen att bygga en automatbana i Göteborg”.

Det var en gång: Göteborgs automatbana

Skiss över automatbanans vagnar och den tilltänkta planskilda lösningen.

Men så blev det inte. Göteborg fick ingen automatbana. Adehlsonpaketets pengar räckte enbart till en vidareutveckling av befintligt spårvagnsnät (Kringen) med spår på Skånegatan, Chalmerstunneln och – den kraftigt försenade – Badhusgatan.

Att grotta ner sig i historiska arkiv är spännande. Om inte annat så finner man ett och annat storslaget projekt som av olika skäl har bordlagts. Som automatbanan. Som en ”spårtaxi” – ett finmaskigt koncept av ”kollektiva transporter som idag inte finns i kommersiell drift” och som genomlystes under samma era som automatbanan. I framtidens arkiv vill jag finna Västlänken, där hör den hemma.

/Mats

Källor:
Göteborgs stad, ”Automatbana i Göteborg Delrapport 1”, 1992
Göteborgs stad, ”Automatbana i Göteborg Fas 2, Delrapport 1, samrådsremiss”, 1992

 

Hänt i veckan vecka 49 – Svenska Mässan och Station Korsvägen m.m.

Svenska Mässan och Station Korsvägen m.m.”Det sägs att Västlänken ska göra tågsystemet i Västsverige mer robust”, inleder Mats Lövgren det här inlägget. Och beskriver sedan pedagogiskt att det är just vad det inte blir. På grund av Västlänken.

http://stoppavastlanken.nu/2015/11/30/1187/

På tisdagen kom Anders Högströms slutreplik till Martin Wannholt och mig i Metro. Denna ”oberoende debattör” har låtit ”expertgranska” sin tolkning av rättsläget med – Trafikverkets jurister.  Dessutom hänvisar han till en gammal dom. Om inte Trafikverkets jurister kan informerat honom om att nyare prejudikat upphäver äldre så kan vi se fram emot en promenadseger.

På tal om äldre så dristar han sig att ställa svaret till Martin med tilltalet ”du och Carina Bulic” trots att vi båda undertecknat vår replik. Vänta nu, var det inte vi som var griniga gamla gubbar?

http://www.metro.se/metro-debatt/regeringens-beslut-galler-alltid/EVHola!vtZQZzLw0DaFI/

För övrigt tycker jag att det är rätt roligt att Högströms anlete under en hel vecka pumpats ut flitigt av Metro tillsammans med den här skylten. En bild säger ju mer än tusen ord…

högström v49Högström ligger verkligen i. Men han orkade inte omformulera sina feltolkade slutsatser, utan skickade samma artikel som i Metro (den 25 november) till GT.

Västlänksanhängarna har ju konsekvent sågat GT för dess inblandning i folkomröstningen, men nu duger den plötsligt.

http://www.expressen.se/gt/klart-att-vastlanken-kommer-att-byggas/
Medan Högström förlitar sig på Trafikverkets jurister, förlitar vi oss på en professor i miljörätt. Vilket vi upplyser Högström om här. Det är mycket exercerande i juridik nu, men kontentan är att EU-rätten står över svensk rättspraxis och den här gången råkar det vara till vår fördel. Ibland är EU bra att ha, eller hur?

http://www.expressen.se/gt/vastlanken-kommer-provas–kan-stoppas/

Som veckans lördagsgodis får vi nog anse att GTs rubriksättning på förstasidan kvalar in…

julklapp v49

Svenska Mässan vill expandera och dess ordförande, Roger Holtback, en gång i tiden VD i Volvo Personvagnar, yvas över mässans framtid:

”I hjärtat av Skandinavien, mitt mellan huvudstäderna Oslo, Stockholm och Köpenhamn. Och här har själva Mässan ett oslagbart cityläge som blir ännu bättre år 2025 då Västlänkens nya station vid Korsvägen står klar, säger han och målar upp scenen av resenärer som äntrat tågen på hemmaplan åker hela vägen till Korsvägen och sen går raka vägen in till Svenska Mässan.”

Eeeh… för det första påstår inte ens Trafikverket att Västlänken ska vara klar före 2026 och för det andra har fjärrtågen aldrig varit påtänkta för Västlänken. För det tredje åker affärsresenärer knappast tåg från Oslo om vi inte får snabbtåg. Jag gissar att Holtback blandat ihop snabbtåg och Gårdaalternativet med Västlänken. ”De negativa är de mest pålästa”, som det konstateras i Trafikverkets egen attitydundersökning.

Och tänk vad snopna köpenhamnsresenärerna ska bli när de först åker förbi mässan med tåget, fem-sex minuter senare landar på Göteborg C, därefter måste gå 5-6 minuter norrut i snedregn och sedan ta tåget som minst sex minuter runt motsatta sidan av stan från mässan sett. För att sedan få veta att de lika väl kunde gått rakt ut till Drottningtorget och tagit 2:ans spårvagn direkt till Korsvägen på sju minuter. Och på detta sätt har sparat sisådär 30-60 miljarder.

Ännu snabbare resväg får de om vi bygger ut Lisebergs station för ett par hundra miljoner och byter namn på den till ”Göteborg Södra” eller något mer göteborgskt som ”Gothenburg Event Center”. Att måla om skyltar är billigt. Då kan fjärrtågen gå direkt dit och stanna utanför mässans nya stråk mot Mölndalsån. Holtback, som är civilekonom, borde kunna se fördelar i detta.

http://www.gp.se/ekonomi/1.2915750-massan-tornar-upp-sig-an-mer

I artikeln presenteras också utbyggnadsplaner för Svenska Mässan och Gothia Towers. Det är bara det att mycket av dessa måste vänta tills Västlänken är klar, som Mats Lövgren beskriver här… Den våta filten förlamar alltså även mässans expansion. Och utan att besökare kan ”åka hela vägen till Korsvägen”. Såvida inte alla besökare är från Surte och Kållered i framtiden, förstås…

https://www.facebook.com/groups/stoppavastlankennu/permalink/10153681081124566

Trafikverket och regionen har ju slagit till med en adventskalender om Västsvenska Paketet som står på Centralstationen. Nu finns den också på webben så att alla får ta del av innehållet.

Som omslagsbild har man valt en bilkö och en halvtom buss på den bullerstinna asfaltsöknen Övre Husargatan, vilken man tydligen betraktar som ett strålande paradexempel på lyckad trafiksatsning.   Detta säger en del om omdömet hos regionens kommunikatörer.

I tredje luckan berättas om Västlänkens effekt på Centralstationen, 1125 tåg per dag minsann! Den siffran har dock Mats Lövgren redan slagit hål på i det här inlägget:

http://stoppavastlanken.nu/2015/11/12/nastan-dubbelt-sa-manga-tag-pa-centralen-att-trolla-med-statistik/

Med tanke på att man räknat varje tåg två gånger är det intressant att man ens kan presentera en siffra, för i lucka tre framgår att man inte vet om det är 200 eller 300 tåg per dygn som ska gå i Västlänken…

http://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/Vastsvenska-paketet/Aktuellt-om-Vastsvenska-paketet-och-trangselskatter/201512/vastsvenska-paketets-adventskalender—dagens-lucka/

Vad hoppas vi ska finnas under lucka 24?  Missa inte jultävlingen om vad vi kan hitta i det Västsvenska Paketet sista lucka…
https://www.facebook.com/groups/stoppavastlankennu/permalink/10153683797824566

/Carina

Pendeltågen stoppar fjärrtågen. Dilemma i Västsverige.

Pendeltågen stoppar fjärrtågen. Dilemma i Västsverige.

En svag lösning på en stark kedja kommer alltid vara svag. Västlänksalliansen lovar runt, men håller verkligen tunt.

Det sägs att Västlänken ska göra tågsystemet i Västsverige mer robust. De som har som uppgift hos Trafikverket att klarera tågen är av en helt annan åsikt. Något som det dryftas högt om internt, men som de tyvärr av sin arbetsgivare är bakbundna att berätta utåt.

I helgen fick jag ett tips. Det är av sådan art att jag – för första gången – inte kan hänvisa till några publicerade källor. Fast det är inte så konstigt, Västlänken har ännu inte byggts och den problematik som nu ska sopas fram har därför inte kunnat synliggöras. Antagligen känner Trafikverkets projektledning för Västlänken till det, men har tydligen valt att inte berätta i några offentliga dokument. Det går att förstå, om det nu inte vore så att den som inte vill berätta, den har något att dölja…

Vi däremot berättar.

Västlänken är som nämnt en tunnel för region- och pendeltåg där fjärrtågen även i framtiden är hänvisade till Centralens säckstation. De flesta tågoperatörer vill ha fasta tidtabeller eller styv tidtabell som det även kallas. Det innebär att tågen avgår alltid samma tid oavsett timma, men även att de går med samma intervall, exempelvis var 15:e minut. Då blir det enkelt för resenären att veta på ett ungefär när tåget går. Det blir även för tågklarerarna någorlunda enklare att kunna schemalägga de olika avgångarna så de matchar varandra.

I framtiden vill man driva all pendeltåg- och flertalet av regiontågen via Västlänken. Med en färdig Götalandsbana (den mellan Göteborg och Borås vidare bort till Jönköping) är beräkningen att 16 tåg per timme och riktning kommer att gå via tunneln. Det blir 14 tåg per timme som passerar var fjärde minut och två tåg som har ett treminutersintervall. Från stationen vid Centralen till Almedal finns det inga ”omkörningsfiler” (eller förbigångsspår som det heter på Järnvägsspråket) utan ifall ett tåg av någon anledning blir fördröjd vid exempelvis Hagastationen eller Korsvägenstationen får det effekter i det hela västsvenska tågsystemet eftersom pendeltågen i ekrarna runt får svårt att ta sig fram då tåg står stilla i Sveriges längsta midja. Det berättade vi i ett tidigare inlägg.

Mot den bakgrunden, att Västlänken är extremt känsligt för störningar inne i tunneln, blir det kanske inte en överraskning att tunneln är precis lika känslig för störningar som sker ute i ekrarna. Fortfarande gäller den kapacitet som finns i Västlänken och det är 16 tåg per timme. Uppstår störningar på de olika sträckorna saknas den flexibilitet som en säckstation har inbyggt, att utgående tåg kan få vänta någon minut extra så ett försenat inkommande tåg får tid på sig att angöra sin perrong innan det kan erbjudas fritt spår och på sin sträcka sedan köra in tiden.

Mellan fjärr- och pendeltåg finns hos Trafikverkets klarerare ingen förtur. Det har annars i media hävdat att fjärrtåg som X2000 skulle ha förtur framför Alingsåspendeln. Det stämmer inte. Däremot ligger det hos tågklareraren en handlingsfrihet att bolla mellan de olika tågslagen för att hitta för resenärerna den bästa lösningen – att ibland låta Alingsåspendeln vänta in ett försenat X2000 från Stockholm så den kan äta upp lite av försenad tid. Det kan innebära att pendeltåget själv kan bli någon minut försenat in till Centralen, men det är betydligt mindre än de 15-20 minuter som X2000 blir.

Med Västlänken försvinner den här flexibiliteten. Pendeltåget är så styrt av Västlänken att andra tåg helt enkelt får anpassa sig. Och i värsta fall stanna. Tågen som ska igenom Västlänken måste hålla sin tidtabell annars stannar all tågtrafik i Västsverige.

Som en extra försvårande faktor innebär den här extremt stela situationen att tågoperatörer som Västtrafik, SJ, Öresundstågen, MTR med flera helt blir uppstyrda. Att önska specifika avgångar blir än svårare. Västlänkens hårda krav att hålla tiden innebär att övriga tågoperatörer helt enkelt måste rätta sig efter Västlänkens tidtabell för tågen som väntas gå där. De inom Västlänksprojektet har exempelvis framhärdat tunneln som viktig för godstrafiken då de menar att den skulle avlasta Gårdatunneln från pendeltågen som åker till och från Kungsbacka. Att tunnelns anslutning till Västkustbanan vid Almedal där bland annat tåg med Västlänken blir tvingad att åka i motriktade spår har vi tidigare berättat. Det är en begränsning som för godstågen i princip äter upp all nytillkommen kapacitet.

Jag är lekman. Min kunskap om trafikeringen vid Centralen och Västlänken är i vissa områden hög, men inom det praktiska ringa. Att lyssna till de som har det till yrket är otroligt fascinerande. Det är yrkespersoner ut i fingerspetsarna. Och det gemensamma hos dem är en enda sak: få en bättre fungerande kollektivtrafik för Göteborgsregionen med dess pendlare.

Den information jag får berättat av de som dagligen arbetar med att hantera tåg i Göteborg är att Västlänken riskerar skapa större problem än dagens Centralen.
Det ser jag som ett problem. Ett stort problem.

/Mats

 

Hänt i veckan vecka 48 – Debattartiklar och adventskalender

Debattartiklar och adventskalender Den här veckan kan det inte ha varit kul att vara i Västlänkens kläder. Smockorna har haglat och försvaret varit i lamaste laget.

Förra veckan anklagade ju Martin Wannholt och Theo Papaioannou kommunen för att riskera att dra på Göteborgs Stad miljardkostnader för Västlänken. Tydligen tog den smällen mitt i solar plexus för först efter måånga dagar skickades två tjänsteman fram med detta fascinerande innehållslösa svar.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2903399-normalt-avtal-for-vastlanken

Slutrepliken kom snabbt. Wannholt och Papaioannou försatt inte chansen att ytterligare såga kommunens totalt ansvarslösa hantering av ärendet samt tillbakavisa faktafelen i tjänstemännens replik.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2906826-underlag-som-goms-i-sno-kommer-upp-i-to-

Veckans Lövgren:

Mats Lövgren gräver djupare i abrovinschernas abrovinsch, vändspåret i Almedal. Som ni vet kommer fler pendeltåg norrifrån än söderifrån vilket tvingar Korsvägen att bli säckstation. Men på grund av Västlänkens konstruktion kan ju inte tågen vända där utan måste tuffa iväg under Liseberg och Jakobsdal för att sedan växlas ut på ett stickspår i Almedal… och här någonstans blir allting rent krampframkallande dumt.  Så dumt att Västlänkens kapacitet begränsas (ytterligare). Läs hur här:

http://stoppavastlanken.nu/2015/11/23/almedal-det-nya-nalsogat-for-kamelen-att-passera/

Västlänkens främste goodwillambassadör Anders Högström (fd FP-ledare i Lilla Edet) gjorde i veckan en inbrytning på jungfrulig mark genom att lyfta frågan på Metro Debatt. Rubriken illustrerar på ett utmärkt sätt den historiskt arroganta överkörningen av göteborgarna men i övrigt är han som vanligt ute och cyklar.

http://www.metro.se/metro-debatt/vastlanken-ska-byggas-vare-sig-ni-vill-det-eller-ej/EVHoky!kE71aeWY0BgE/

Martin Wannholt och jag såg oss föranlåtna att korrigera Högströms missuppfattningar och dessutom fick vi ett lysande tillfälle att nå nya läsare med lite korrekt och grundläggande information om Västlänken:

http://www.metro.se/metro-debatt/vastlanken-ger-kraftigt-okad-bilism/EVHokA!HLIY3QTu7FpG2/

Station Haga är ju den stora vattendelaren i västlänksdebatten. Som de pålästa känner till är stationen där inte ett strategiskt valt läge utan råkade hamna där när det inte gick att dra Västlänken via Järntorget och för dyrt att dra den över Hisingen. Eftersom man ändå måste öppna ett schakt mellan Hagakyrkan och Skattehuset kunde man ju likaväl lägga en station där.

Kuriosa i sammanhanget är att hade man valt sträckningen direkt från Korsvägen till Göteborg C hade dessutom Station Centralen hamnat rakt under Göteborg C och inte som nu flera minuters gångväg norrut.

Nåväl – i efterhand har det gjorts många tafatta försök att rationalisera valet av Haga som ”målpunkt”. Enligt ”målbilden” kommer halva Västsverige gå av på Station Haga år 2035. Men samtidigt byggs det inga toaletter på stationen på grund av ”för litet resandeunderlag”. Nu har vi fått fram den senaste underlagsrapporten om hur många resande som egentligen reser till Haga.  Och vad tror ni – ligger motståndssidans analytiker eller målbilden närmast? Svaret finns här:

http://stoppavastlanken.nu/2015/11/27/nu-vet-vi-hur-manga-som-kommer-att-utnyttja-hagastationen/

Som gamla medlemmar kanske minns var det i somras diskussion om kommunens västlänkskampanj som inte hade fått önskad effekt och kommunens kommunikationsstrateg ansåg att de måste ” kommunicera på ett enklare sätt för att nå fram”. Här undrade jag vad som kunde vara enklare än tecknade streckgubbar, kanske en pekbok?  Jag var inte långt ifrån. Det blev en adventskalender istället.

För alla som inte vill missa denna höjdpunkt i julmyset, så står denna adventskalender på Göteborgs C från och med tisdag och en ny lucka öppnas varje dag med information om olika delar i Västsvenska paketet. Låt oss gissa att man sparat allas vår önskeklapp till julafton.  Det är nämligen den enda dagen då inga tjänstemän eller politiker finns på plats för att svara på frågor…

Det är väl för mycket att hoppas på att vi till tjugondedag Knut får veta vilka delar ur Västsvenska Paketet som ”dansats ut” på grund av att Västlänken blivit för dyr?

http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/trafik,vastsvenska_paketet_blir_julkalender

Nu när vi vet att julen är räddad så kan jag tryggt tillönska alla en fin första advent.

/Carina

Nu vet vi hur många som kommer att utnyttja Hagastationen!

Nu vet vi hur många som kommer att utnyttja Hagastationen!

Uppgifter från Trafikverket visar att resandet till och från Hagastationen blir betydligt lägre än vad som sägs i reklamutskicken

Rubriken säger att vi har svaret. Ja, åtminstone vet vi vad Trafikverket i praktiken säger i sitt utredningsmaterial. Att de inte återger samma sak i sina rapporter, det är något som går att fundera över.

En av de mest högljudda diskussionerna är behovet av Västlänkens Hagastation eller inte. På motståndssidan framstår Hagastationen många gånger som symbolen på hur onödig Västlänken är. I sin senaste debattartikel skriver Martin Wannholt och Theo Papaioannou att den är ”en meningslös tågstation”.

Annat låter det från Västlänksalliansen. Den gemensamma nämnaren där är tvåfalt:
1) viktig för stadsutvecklingen
2) morgondagens Göteborg är inte som idag.

Västtrafik genomförde år 2006 sin senaste resvägsundersökning för Göteborg. Under några få dagar intervjuade de över 380 000 resenärer i Göteborg och kranskommunerna i syfte att få en bild över hur de tog sig kollektivt från sitt hem till arbetet eller skolan. I rapporten berättas att bland de 25 mest frekventa hållplatserna i Göteborg var Hagakyrkan på plats nummer 24 med sammanlagt 8 154 resor till och från. Övriga hållplatser runt den planerade Hagastationen är med andra ord färre.

Den stadsutveckling som framförallt Göteborgs stad framhåller är kopplad till Västlänken är det som väntas byggas vid Masthugget samt Södra älvstranden. Båda två ligger – vad man skulle kunna kalla det – på betryggande avstånd till Västlänken och har inget med pendeltågstunneln alls att göra eftersom det krävs ett ytterligare byte ifall man vill till eller från dessa områden kommandes från Västlänken.

Att morgondagens Göteborg inte är som idag är naturligtvis givet, men hur den kopplingen ser ut med Västlänken och Hagastationen är desto mer oklart. Den enda som möjligen skulle kunna definieras är att Hagastationen ska bli något av ett trafiknav för byte till annat transportmedel. Järnvägsplanen berättar att hela 60 procent av alla som går av vid Västlänken väntas där byta. Endast 20 procent (studenter?) har som mål att gå upp i den uppgång som man vill bygga i Handelshögskolan och lika många vid den som vänder sig mot Rosenlundskanalen och Skattehuset där. Resten ska alltså åka vidare med buss och spårvagn.

Låt oss ha i minnet är att Västtrafiks analys av antalet resor från berörda kommuner för studier vid universiteten (eller andra motsvarande utbildningar) är knappt 2000. Då är det alltså inte enbart de institutioner som är vid Vasastan utan samtliga såsom Chalmers, Humanisten, Lärarhögskolan Medicinareberget och övrigt som bland annat genomförs på Lindholmen inräknat.

Trafikverket och Göteborgs stad återger i sitt material att Hagastationen väntas ha 20 000 resenärer per dygn. De säger att det är en målbild och inte ett framräknat resultat, även ifall framförallt Göteborg stad i sina skrivelser lite för ofta glider på sanningen när de påstår att detta är en prognos. En prognos är något som är framräknat, en målbild är en politisk vision som ska försökas uppnås. Ett argument som används för att Hagastationen ska nå sitt mål är att det väntas attrahera fler vilja åka närmare sin slutdestination, att inte behöva byta vid Centralen. Vi har tidigare visat på att biltrafiken inne i centrum har sedan tidigt 1970-tal kraftigt minskat och ökad minskning av mer biltrafik är därför på marginalen. Att fler skulle begagna sig av tåget och lämna bilen hemma kan därför konstaterats uteslutet.

Så hur många räknar då Trafikverket i sina egna beräkningar resa till Hagastationen?

I våras framkom i en debattartikel i GP att antalet resande till Hagastationen skulle inte blir 20 000 utan 6 000. Den möttes inte av några motargument i sak. Undertecknad har själv – utifrån Västtrafiks resvägsundersökning från 2006 – i Myt 4 konstaterat att det ser svårt ut att nå upp till den uppsatta målbilden.

Trafikverket har alltså kikat på det här. Och de försöker i dokumentet räkna fram hur många som idag går av vid Centralen, men tack vare Västlänken slipper det och i stället kan göra det vid Korsvägen samt Haga – antingen gå direkt till skolan eller jobbet eller åka vidare. De har utgått från ovannämnda resvägsundersökning och därifrån kunnat arbeta med faktiskt underlag. Och med det berättas även hur många som kommer i praktiken använda båda stationerna. Detta enligt Trafikverket.

Svaret är: 15 300.

Så många är det totala antalet resor som Västlänken ersätter mot att pendlarna idag åker spårvagn eller buss i staden. Och det är det totala antalet resor (inte resenärer, de får som oftast för pendlare delas med två – en gång in till staden och en gång hem) som Västlänken innebär för stationerna i Korsvägen och i Haga.

Korsvägen sägs i målbilden i framtiden hantera 25 000 och Haga 20 000. Trafikverket har i sin ovannämnda prognos inte angett hur stor del av varje station av dessa 15 300 ska fördelas, men utgår vi från uppgiften att sisådär 45 procent av all resandet blir för Hagastationen innebär det 6 700 resor på ett dygn.

Där har vi svaret.

Enligt Trafikverkets egna beräkningar kommer alltså Hagastationen maximalt att frekventeras av 7 000 resenärer per dygn. Det är ungefär en 1/3-del av den målbild som politikerna har visat upp.

Två politiker skrev i en debattartikel att Hagastationen är ”meningslös”. Trafikverkets egna siffror håller med.

/Mats

Källor:
Västtrafik, ”Resvägsundersökning 2006 Göteborgsområdet”, 2006
Trafikverket, ”PM Samhällsekonomisk nyttoberäkning av Västlänkens avlastande trängseleffekt”, 2013
Göteborgs-Posten, ”Västlänken – Kejsarens nya kläder”, 2015
Göteborgs-Posten, ”Underlag som göms i snö kommer upp i tö…”, 2015
Stoppa Västlänken Nu, ”Myt nr 4”, 2014

 

Almedal – det nya nålsögat för kamelen att passera

Nu blir det komplicerat och det gäller att hålla tungan rätt i mun att både skriva detta och för er att läsa. Det handlar om att försöka (ja, försöka!) beskriva Västlänkens södra utgång, den som ligger i Almedal strax söder om Liseberg.

Det är här Västlänkens största problem finns. Och det är här vi med största sannolikhet kommer att se nya grävskopor och byggnadsställningar inom en snar framtid efter att Västlänken har öppnats. Att beslutad lösning helt enkelt inte håller måttet. Det åtminstone så det framställs i Trafikverkets dokumentationer. Varför ska nu förklaras.

Vi börjar i den norra infarten, den vid Olskroken. Tillsammans med Olskrokens planskildlösningsprojekt blir infarten in till (och så klart även utfarten från) Västlänken exklusiv för de pendel- och regiontåg som är destinerade dit. Det innebär att vi i rapporter kan läsa att anslutningen mot banorna norr om Västlänken inte kommer att ha några kapacitetsproblem.
För den södra i Almedal är det däremot helt andra förutsättningar.

Almedal – det nya nålsögat för kamelen att passera

Trafikverkets schematiska bild som i rött visar hur tåg från Kust-till-kustbanan tvingas först köra i motsatt riktning på Västkustbanan innan de når rätt spår

 

Simuleringar visar på att för Västlänken med tvåspårsstationer i Haga och Korsvägen ligger det operativa maxantalet tåg som kan passera på 16 tåg per timma. Man pratar då om att mellan varje tåg blir det fyra minuter från ”nos till nos” eller headway som det kallas på tågspråket. Alltså från ett tåg stannar vid en station, släpper av och på sina passagerare, startar och åker iväg och nästa tåg kommer in och stannar. Headway. Den matematiskt lagde kanske nu påpekar att 4 x 16 blir mer än 60 minuter, det blir 64. Trafikverket menar då att det är möjligt att fyra av de här 16 avgångarna kan headway vara tre minuter och på så vis spara in fyra minuter av totalen och klämma in 16 avgångar på en timma.

I genomsnitt bedöms tiden tåget kommer att stå inne på stationerna i Haga och Korsvägen vara 60 sekunder. Som underlag används erfarenheterna från Malmö. Men i jämförelse kan faktiskt nämnas att pendeltågen i Stockholm har 30 sekundersstopp inskrivna i sin tidtabell.

Om er tunga fortfarande är rätt placerad i munnen så finns det dock risk att den nu kommer att hamna snett. Men vi gör ett försök.

Som berättats tidigare kommer en tredjedel av samtliga tåg som går söderut att stanna i Almedal. Detta då det från norr ankommer tåg från tre banor (Bohusbanan, Vänernbanan och Västra Stambanan), men det finns endast två banor som går söderut (Västkustbanan och Kust-till-kustbanan), varav det är egentligen enbart trafiken söderut mot Kungsbacka som har kapacitet att svälja viss del av de södergående tågen. Det är först när Kust-till-kustbanan har utvecklats till Götalandsbanan mot Landvetter flygplats och Borås som ökad kapacitet den vägen är möjlig. Men innan det är aktuellt så måste alltså 4 av 12 tåg stanna och vända i Almedal.

Nu är det inte tänkt att Almedal blir en ny säckstation á la Centralen. Den kommer faktiskt inte ens få en perrong (eller plattform som det kallas på tågspråk). Det innebär att de som arbetar ombord har ingen möjlighet att där gå av sitt tåg när det står stilla på sitt stickspår – som i ritningarna är beläget mitt emellan Västkustbanans två spår. Trevligt.

I vilket fall innebär det att slutstationen för dessa fyra tåg per timme är Korsvägen. Här ska tågen av personalen avsynas och säkerställa att inga passagerare är kvar ombord innan man kan åka sista biten i tunneln mot stickspåret i Almedal. Som beskrivet ovan är det planerade stoppet 60 sekunder, men det har visat sig otillräckligt för tåg som har slutstation. Det krävs två minuter. Minst. Det berättar Trafikverkets rapporter.

Att ett avsynesstopp vid Korsvägenstationen mest troligt kommer att ta minst dubbelt så lång tid än vad som finns avsatt är man på Trafikverket medveten om. Trots det väljer man enbart att konstatera torrt att ”tåg som vänder i Almedal kräver längre uppehåll än en minut i Korsvägen”. Därmed kan samma myndighet konstatera att så länge tågen ska vända vid Almedal kan inte Västlänken inte uppnå några 16 tåg per timma. Den stannar vid 12.

Trodde ni att vi var klara nu?

Nej då. Det är nu den riktiga tungvrickaren ska berättas.

I Sverige kör vi bil till höger om vägen, men tågen går i vänstertrafik. För ett tåg som ska vändas vid ett stickspår och ska köra åt andra hållet tar det mellan sju till elva minuter att göra det klart. Vid Almedal är det beräknat att ett tåg varje kvart kommer att ankomma till stickspåret så har tågklararen fyra minuter på sig att återigen passa in tåget i flödet med övrig trafik. Stickspåret i Almedal – det utan plattform – planeras byggas för ankommande tåg, vilket innebär att när det ska ut på banan igen växlas det över. Alltså gäller det att verkligen se till att bli klar i tid och komma tillbaka ut på banan på rätt sekund. I annat fall stannar tågen i tunneln bakom.

Att det vändande tåget vid Almedal blir knixigt kan låta besvärligt, men det är ingenting jämfört med tågen som kommer från Kust-till-Kustbanan.

Kust-till-kustbanan har bara ett spår och omkörningsmöjligheter – så kallade förbigångsspår – finns närmast Göteborg vid Mölnlycke station. Däremellan är det alltså ett enda spår som samsas om trafiken åt båda håll, för långsam godstrafik och något snabbare regionståg. Och eftersom det här spåret ligger till öster om Västkustbanan och tågen har vänstertrafik måste tågen från Kust-till-kustbanan och norrut mot Centralen korsa Västkustbanans södergående spår. Så sker redan idag, men inte i den kapacitetshämmande omfattning som Västlänken skapar. För med Västlänken tvingas (ja, ”tvingas” som Trafikverket skriver i sina rapporter) de här tågen åka en kilometer på Västkustbanans motriktade spår. Alltså på fel sida innan de kan växlas över till rätt spår. Naturligtvis tvingas då all södergående tåg på Västkustbanan stå stilla. Skulle samma tåg i stället gå genom Västlänken (vilket inte är aktuellt) får man motsvarande problem även där.

Min tunga är nu vrickad.

Stickspåret vid Almedal hämmar alltså möjligheten att köra fler tåg än 12 per timma eftersom det krävs tid att se till att samtliga passagerare går av vid Korsvägen, men även att tåget sedan ska hinna vända för att kunna köra åt andra hållet.
Parallellt – av rent geografiska skäl på grund av Västlänkens utfart och stickspårs fysiska placering – bromsas Västkustbanans kapacitet upp av tåg som kommer från Kust-till-kustbanan och där tvingas köra på spår i motsatt riktning en längre sträcka.

Helt obegripligt.

Men samtidigt. Begripligt. Den här lösningen är ändå den bästa av…tja…ännu sämre lösningar. För så ser det ut.

Att Almedal även efter en eventuell Västlänk kommer att förbli en arbetsplats är väldigt givet. Inbyggda kapacitetshämmande lösningar brukar sällan vara en vinnare. De vill man bygga bort. För nya dyra skattemedelspengar.

Det man önskar är att man tänkte rätt från början. Det skulle räcka långt för mig.

/Mats

Källor:
Trafikverket, ”Järnvägsplanen”, 2014
Trafikverket, ”Västlänken – trafikering, depåer och uppställning”, 2015

 

Hänt i veckan vecka 47 – Besparingar och godsterminaler

Hänt i veckan vecka 47 - Besparingar och godsterminalerDen här veckan har varit lugn på västlänksfronten. Med all rätt kommer en korkad tunnellösning i skuggan av terrorattentat och terroristjakt.

Jag fick inte med ett par av förra veckans höjdpunkter i den sammanfattningen. De kommer här istället.

Nyligen hade ju Järnvägsnyheter en artikel om Västlänken, som mer framstod som en reklambroschyr än resultatet av redaktionellt arbete. Mats Lövgren kände sig föranlåten att reda ut begreppen i en debattartikel i samma organ.

Det skadar inte att denna grundlektion i västlänkskunskap hamnar långt upp på sitens topplista för att tidningen ska göra skäl för sitt namn. Det finns en gilla-knapp i artikeln samt ett kommentarsfält också. Som vanligt gör varje klick på en länk att den kommer högre upp i olika listningar, så klicka, läs och gilla!

http://www.jarnvagsnyheter.se/2015/11/v-stl-nken-ger-inte-vad-som-utlovas

Det görs emellanåt fåfänga försök att jämföra Västlänken med tunnelbana, eller se den som startskott för framtida tunnelbana, av grävlingarna i Västlänkens fanclub förstås.

Mats Lövgren har tittat på vilka städer som är lämpliga för tunnelbana och hur man löst utvecklat kollektivtrafiken runtom i jämförbara städer. Det är inte med västlänkar, utan på ett sätt man kanske inte i första hand förväntat sig.

http://stoppavastlanken.nu/2015/11/17/med-vastlankskoppling-ar-goteborg-lamplig-for-tunnelbana/

I torsdags kom månadens glädjeklimax, Västlänkens nyhetsbrev alias Hallelujakörens jubelkonsert. ”Trädlyftet (av de minsta träden i hela parken) gick fantastiskt bra”, ”Västlänken byggs för att klara framtida regnoväder” och ”utmaningarna i projektet blabla” samt ”Vi jobbar för att minimera störningarna under byggtiden..” ZZZzzzzZZZzzzz…

Enda behållningen är tidslinjen över Västlänkens tillkomst längst ner på sidan, som tjänar som snabbutbildning i historia för västlänksnoviser.

http://www.anpdm.com/newsletterweb/434A5A4672424B5D4272494059/4145514B71494558427744465B4571

Så till årets mest gigantiska felprioritering.

Sverige har ett besvärligt ekonomiskt läge och finansministern har ålagt statliga verk att föreslå besparingar, så även Trafikverket. Efter att ha lagt pannan i djupa veck föreslår verket 1) ytterligare neddragning på väg- och järnvägsunderhåll, samt 2) ytterligare lånefinansiering av bland annat Västsvenska Paketet, vilket eventuellt ska betalas via förlängd trängselskatt. En bebis begriper redan här att Trafikverkets ekonomiavdelning inte ligger bra till för Nobelpriset i nationalekonomi.

Företrädare för näringslivet (alltså det riktiga näringslivet, inte Västsvenska Handelskammaren) har förstås gått i taket över punkt 1, då ytterligare försämrad infrastruktur inte är vad den tunga industrin behöver mest just nu. Istället föreslår de ett uppskjutande av större investeringsåtgärder.

Dit hör förstås Västlänken och den är dessutom kraftigt olönsam. Trafikverket vill (eller måste?) ändå fortsätta satsa på Västlänken som per 2015 är uppe i närmare 30 miljarder inklusive finansieringskostnader, av vilka man vet cirka 20 hamnar direkt i slaskhinken.

Eftersom finansieringskostnader, enligt förslaget i punkt 2, inte räknas in i nyttokalkylen för Västlänken, kommer givetvis inte ytterligare sådana påverka ett redan olönsamt projekt på papperet, men i verkligheten blir den förstås ännu dyrare och ännu mer olönsam.

Martin Wannholt, flankerad av två namnkunniga infrastrukturkännare samt undertecknad, lyfter i en debattartikel fram att Västlänken gott kan skjutas upp, eftersom den lilla nytta den teoretiskt kan ge ändå inte kan uppnås utan dyra tilläggsinvesteringar. Eller ännu hellre läggas ner och ersättas med billigare och mer lönsamma alternativ. Oavsett vilket finns stora pengar att spara.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2903434-trafikverkets-sparforslag-baddar-for-mer-trangselskatt

Här är Trafikverkets förslag till besparingar:

http://stoppavastlanken.nu/…/Trafikverkets…

Och här är näringslivets skrivelse till Näringsdepartementet och infrastrukturministern:

http://stoppavastlanken.nu/…/Näringslivet-ang…

Vi avslutar med Lövgrens Lördagsgodis och den här är kalas!

Västlänksförespråkarna älskar ju att, som en av de största fördelarna, framhålla ökad kapacitet för godstågen. Mats Lövgren avslöjar här hur Västlänken istället skapar nya charmiga problem för godstrafiken.

Västlänken nöjer sig inte bara med att underminera hela Jakobsdal och Kungshöjd, kalhugga Kungsparken samt riva delar av Liseberg, Johannebergs landeri, Skattehusets källare och Nils Ericssonsterminalen. Den är även tänkt att plöjas rakt igenom kombiterminalen i Gullbergsvass där gods lastas mellan tåg och lastbil. Terminalen blir härvid antingen rejält mycket kortare, vilket är ineffektivt, eller måste flyttas.

Det är spännande hur man tänkt här… Vi har alltså en i sig effektiv godsterminal men den ligger i inloppet till Göteborgs Central där flaskhalsen för inkommande tåg finns. För att ”frigöra kapacitet vid Göteborgs Central” bestämmer man sig för att bygga en tågslinga via Haga för pendeltåg. För att bygga anslutningen till denna slinga behöver man ta 170 meter av godsterminalen i anspråk, varvid den i praktiken tvingas flytta. Om den ändå ska flytta frigörs kapacitet vid infarten till Göteborgs Central. Ja, ni fattar..?!

Två år före Västlänken är tänkt att börja byggas har man ingen lösning för kombiterminalen. Om den flyttar vore det kanske bra att veta vart så man vet var det behövs mer spårkapacitet. Om den ligger kvar uppstår en hel del spännande effekter. Jag kan varmt rekommendera WSPs utredning som ligger länkad på nedanstående sida tillsammans med något gott att äta eller dricka. Där beskriver man alternativa lösningar till en flytt. Och vad de kostar…

http://stoppavastlanken.nu/2015/11/22/vid-sidan-av-vastlanken-vart-ska-allt-gods-ta-vagen/

Än en gång fascineras man över hur en simpel pendeltågstunnel kunnat uppnå någon sorts diplomatisk immunitet. Den får inte ifrågasättas, inte kritiseras, inte omarbetas, inte anpassas till omgivningen och det finns absolut ingen gräns för hur ineffektiv eller dyr den får bli eller hur mycket den får ödelägga. Den får till och med ge sådana effekter att det från början angivna syftet med den motverkas. Exakt var går den stupiditetens bortre gräns?

/Carina

Vid sidan av Västlänken: Vart ska allt gods ta vägen?

gods

Kombiterminalen Gullbergsvass är Göteborgs enda lastkaj där containrar kan lastas av och på lastbilar. Bilden visar hur kranen lastar av godståg.

Frågan känns kanske i Västlänksdebatten som lite märklig. Inga godståg ska ju passera via Västlänken. Och det stämmer. Däremot innebär planerna för den här pendeltågstunneln att Göteborg riskerar stå utan en järnvägsterminal för godståg. Så illa är det.

För många är godståg något som går via Olskroken och till/från Hamnbanan på Hisingen. Det är den bild som målas upp och som även används som argument för Västlänken – med tunneln påstås att Gårdatunneln avlastas i sådan stor omfattning att fler godståg kan trafikeras. Därför räknar Trafikverket gärna in den planskilda lösningen vid Olskroken i den samhällsekonomiska kalkylen. Det ger liksom plus på kontot då. Olskrokenprojektet är planerad att byggas parallellt med Västlänken, men är ett fristående sådant och som i praktiken syftar till en smidigare trafikering för tågtrafiken till och från Hisingen. Att samma tåg sedan bromsas upp av den knepiga anslutningen som Trafikverket har gett Västlänken vid Almedal är något som det talas tyst om. Fast det ska vi framöver se till blir mer känt.

Men nu handlar det alltså om att Göteborg snart riskerar stå utan järnvägsterminal för gods. Detta tack vare Västlänken.

Göteborgs enda godsterminal där det går att flytta över containrar från godsvagnar till lastbilar heter Gullbergsvass kombiterminal. Och ja, ligger som namnet syftar till vid Gullbergsvass vid Centralen. Den upptar sex spår vid Centralen, spår 21, 22, 23, 24, 27 och 28. Hit hittar och avgår varje år knappt 2000 godståg och möts av massor av truckar och containerlyftare som varje år lyfter 55 000 enheter, varav 40 procent är containrar. Ruljansen är så god att verksamheten har fördubblats på bara några få år.

Nu kan man så klart diskutera hur bra det är att ha godshantering mitt i en stad. Men bättre vore att diskutera hur man långsiktigt ska hantera transporter av gods innan det beslutas att man ska bygga en pendeltågstunnel som tvingar att stänga den enda godsterminal som Göteborg har för hantera den här typen av godshantering.

Som känt är det inte snytet ur näven att bygga avancerade järnvägsanläggningar. Om drygt två år säger sig Trafikverket påbörja bygget av Västlänken. Den är planerad att gå som ett sår genom nämnda kombiterminal. Fast vad som ska hända med den som är där idag finns det inga beslut om. Tre olika varianter har presenterats, varav två är kortsiktiga för stunden (men dyra i sig och båda vittnar om minskad konkurrenskraft) och en tredje är att helt flytta den till nya marker, men dock oklart vart och för vems pengar.

Göteborgs stad och Trafikverket argumenterar gärna att Västlänken ska bidra till regionförstoring. Att de – utan att ge bra svar varför – samtidigt dödar logistiknoden Göteborg är obegripligt.

Självklart vore rätt process att utvärdera var en kombiterminal bäst kan lokaliseras, därefter förbättra infartsstråken in till Göteborg så fler tåg verkligen kan komma och gå. Först därefter kan det diskuteras hur kapaciteten vid Centralen bäst kan utvecklas.

/Mats

Källor:
Green Gargo, ”Omlastningsterminal i Göteborg”, 2015
WSP, ”Kombiterminal Gullbergsvass”, 2014

 

« Äldre inlägg Nyare inlägg »
Plugin for Social Media by Acurax Wordpress Design Studio
Visit Us On TwitterVisit Us On Facebook