Utveckla Göteborg

Författare: admin (Sida 26 av 30)

Kommer Götatunneln stängas av ifall Västlänken byggs?

Kommer Götatunneln stängas av ifall Västlänken byggs?

Götatunneln vid allmänhetens promenad strax före invigningen. Det blå taket symboliserar att man befinner sig under Stora Hamnkanalen.

Ja, det är en fråga som det har snuddats vid här på forumet då och då. Vi ska försöka sträcka ut de frågetecken som finns. Med risk att skapa fler nya frågor än få svar på de vi redan har. Men låt oss göra ett försök.

När Götatunneln byggdes anpassades den för att Västlänken skulle passera över den. Enligt uppgifter kom denna begäran in sent i det projektet samt att det var rätt otydligt exakt var denna övergång skulle ske. Nu löste ingenjörerna det med att på ett visst område förstärka tunneltaket. Denna förstärkning kan ses när man åker i Götatunneln i västlig riktning – delar av taket är där försänkt av sin förstärkning med en halvmeter jämfört med resten.

Nu beslutades dock att Västlänken inte skulle passera där förstärkningen är gjord. Orsaken är inte någon felräkning, utan att man har förlagt Västlänkens sträckning något mer ostligt längs sträckan Packhusplatsen – Operan än vad som fanns i ursprungsplanerna. Detta med syfte att rädda så mycket som möjligt av de lämningar av befästningsvallarna som fortfarande finns bevarade under ytan. Den nya sträckning (inklusive att tunneln är smalare då man har tagit bort räddningstunneln) innebär att det mesta därmed sparas, men samtidigt att Västlänken får en ny övergång över Götatunneln.

Så långt allt väl. Om det inte vore för en sak. Att det blev för trångt med två tunnlar ovanpå varandra. Marken räcker helt enkelt inte till. Så något måste göras.

Götatunnelns östra del inleds med en betongtunnel som är 230 meter lång och sluttar relativt mycket i syfte att komma ner till berget, som sedan en kilometer av tunneln är borrad igenom innan man kommer till de sista 360 metrarna i väster som även den är byggd i betong. Västlänkens nya övergång är planerad att gå över en del av Götatunnelns bergstunneldel. Då blir vikten från Västlänken ett orosmoment, så lösningen blir att gräva sig ner till den bergtäkt som utgör Götatunnelns tak, ta bort berget och i stället gjuta ett betongtak. Ungefär 20 meter av berget ska tas bort per tunnelrör.

Denna operation är inget som Trafikverket håller hemligt, men inte heller något de basunerar ut. På Trafikverkets hemsida försäkrar de sig om att även då framkomligheten i Götatunneln tidvis kan vara begränsad kommer alltid ett av rören vara öppen. I Järnvägsplanen är Trafikverket lite mer otydlig, där skriver de angående det förstärkningsarbete som kommer att krävas i Götatunneln ”innebär periodvis avstängning av trafiken”.

Så skapas spekulationer. Men efter att ha pratat med en expert på tunnelbyggen och Götatunneln i praktiken har bilden klarnat något.
Götatunneln består av två separata tunnelrör med en skiljevägg emellan. Tunnlarnas bergtak kan avlägsnas genom att antingen sprängas eller sågas bort. Den förstnämnda är en relativ snabb metod, men samtidigt vansklig – sprängarbete i ena tunneltaken kan påverka stabiliteten i taket i den andra tunneln, vilket innebär att båda tunnelrören måste stängas under det arbetet. Att såga upp berget är däremot en säkrare metod, men betydligt långsammare och dyrare, fast då kan ett rör vara öppet.

Här har vi antagligen pudelns kärna. Väljer Trafikverket att spränga stängs hela Götatunneln av. Väljer man att såga upp berget kan ena tunnelröret användas medan arbete pågår i det andra.

Så vilken metod kommer att väljas?

Budgeten bestämmer. Och då heter det ”spränga”. Fast här finns för Trafikverket en perfekt brasklapp – kan Götatunneln stängas av i ett år eller längre? Naturligtvis inte, det vore förödande för trafiken i Göteborg. Därmed får Trafikverket möjligheten att – ”för göteborgarnas skull som inte kan få sin Götatunnel avstängd” – äska mer pengar. ”Utanför budgeten”.

Så ska det självklart inte gå till. Vi har därför detta under luppen och arbetar på att få fram mer information om denna övergång. Beskedet göteborgare vill ha från Trafikverket är ifall de kommer att spräcka budgeten genom att välja en dyrare metod för att ta bort nuvarande tunneltak, eller ifall de tvingas att stänga av hela Götatunneln under en längre period. Vi ska se till att få fram det!

/Mats

Källa: Järnvägsplanen ”Byggbeskrivning”

Trafikverket och samhällsinformation

Trafikverket och samhällsinformation

Idag 14 april bjuder Trafikverket och Göteborgs Stad in till gemensamt presseminarium om Västlänken (se hela inbjudan nedan). Man skriver bland annat:

”Detta är en möjlighet för media att uppdatera sig kring Västlänken och ställa frågor till ansvariga tjänstemän på Trafikverket och i Göteborgs Stad.”

Återstår då att se om media tar chansen att ställa några kritiska frågor om projektet.

Tyvärr har det varit dåligt med granskning av Västlänken från media. Och det mesta materialet som kommer från Trafikverket och Göteborgs Stad är att betrakta som reklam. Dessutom för ett projekt som ännu inte vunnit laga kraft. Trafikverket och Göteborgs Stad lägger stora summor på vad de anser vara samhällsinformation. Istället för att faktiskt informera medborgarna om risker, såväl ekonomiska som tekniska, så propagerar man för den fantastiska lösningen som skall ta Göteborg till framtiden. Som referenser använder man gärna Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö. Enligt Trafikverket så har ju dessa inga problem i bagaget. Inte heller i dessa fall så har det inte förekommit några djupare journalistiska insatser, så de glider också förbi som på räls.

I Västlänkens fall så finns det i alla fall fortfarande tid att granska! Inte minst skulle det vara av stort intresse om någon började att syna konsekvenserna för Göteborgs bebyggelse på allvar. Göteborgs-Posten hade förvisso en artikelserie om en del av remissyttrandena, men inget på djupet. Det är dock tydligt att oron är stor från många fastighetsägare. Det gäller såväl privata som kommunala och statliga. Det gäller framför allt oro för permanenta skador, men även tillgängligheten till berörda verksamheter under byggtiden berörs. Och det handlar om byggtider på upp till 7 år på vissa platser, och säkert 10 år totalt. Om jag hade en affärsverksamhet som låg i närheten av byggplatserna så skulle jag nog, om så var möjligt, flytta verksamheten.

Två saker är värda att notera i sammanhanget. Genom att gömma sig bakom begreppet samhällsinformation så kan man, på skattebetalarnas bekostnad, skapa fantastiskt material för att övertyga den betalande parten om sin förträffligheten i projekt som Västlänken. En annan tydlig trend är att det i projekt Västlänken har blivit legio att skicka fram tjänstemännen för att försvara de politiska besluten. På det sättet säkrar man ju sin politiska position med orden ”jag litade på experterna”.


Några exempel på kända byggnader som kommer att beröras av ett eventuellt bygge.

Johannebergs Landeri

Johannebergs Landeri

 

 

 

 

 

 

/Janne


Här är inbjudan från Trafikverket. Är detta ännu ett exempel på välregisserad ”samhällsinformation”, eller kommer de att svara på eventuella kritiska frågor?

Trafikverket och Göteborgs Stad bjuder in till gemensamt presseminarium om Västlänken

Om cirka tre år är det planerad byggstart för ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. Trafikverket är huvudman för Västlänken och planeringen sker i nära samarbete med Göteborgs Stad. Tisdag den 14 april klockan 10 anordnas ett presseminarium.

Tisdagens presseminarium är en uppföljning av det seminarium som arrangerades i december förra året inför granskningen av Trafikverkets järnvägsplan och Göteborgs Stads detaljplan för järnvägstunneln. På seminariet kommer vi att ge en aktuell lägesrapport som bland annat omfattar:

Uppföljning av synpunkter som inkommit under granskningen. Beskrivning av den formella processen. Information om den ansökan till mark- och miljödomstolen som Trafikverket avser att göra i slutet av 2015. Ansökan innefattar arbeten som kan påverka yt- eller grundvatten eller som kan innebära buller/vibrationer. Den 15 april, dagen efter presseminariet, påbörjar vi samråd inför denna ansökan.

Detta är en möjlighet för media att uppdatera sig kring Västlänken och ställa frågor till ansvariga tjänstemän på Trafikverket och i Göteborgs Stad. Medverkar gör:

  • Bo Larsson, projektchef Trafikverket

  • Bo Lindgren, ansvarig för tillstånd och samråd Trafikverket

  • Lennart Dage, ansvarig för fastighet och avtal Trafikverket

  • Karin Holmström, projektchef Göteborgs Stad

  • Filip Siewertz, projektledare Göteborgs Stad

Pressmeddelandet återfinns på Trafikverkets webbplats

Skall Västlänken betalas med ”Kalle Anka-pengar”?

Gästinlägg av Thomas B, som publicerat denna betraktelse i en diskussion i samband med Ann-Marie Pendrills debattartikel i Ny Teknik 8 april. I skrivande stund är det 184 (!) kommentarer till artikeln.


Varför pratas det hela tiden om ”Kalle Anka-pengar” i 2009 år värde för Västsvenska paketet och Västlänken..?

 "Kalle Anka-pengar"TrV´s Ulla-Stina Ingemarsson har 2015-01-20 gjort en sammanställning till regeringen i löpande pris.
Totalsumma för hela Västsvenska paketet: 52.457 MSEK.
Totalsumma för Västlänken: 29.650 MSEK.
I VL ingår inte någon del av de 4.228 MSEK i räntor.
Rimligtvis borde minst 3.000 MSEK föras till VL.

I den totala budgeten ingår även 7.550 MSEK för ”Kommuner och Västtrafik”. Pengar som skall finansiera bl a stationer över mark (som inte ens inkluderar toaletter i Haga). Stor del av denna summa bör även räknas in till Västlänken.

Summering i ”Löpande pris” enligt Trafikverket 20/1:
Västlänken 29.650 MSEK
Räntor (VL) 3.000 MSEK
Byggnader ovan mark: 4.000 MSEK (?)
Totalt Västlänken i verkliga pengar: 36.650 MSEK (!!!)

Västlänken är alltså redan idag dubbelt så dyr som i ”Kalle Anka” pengarna ”2009 års värde”..!

Och finansieringen för Västsvenska paketet..?
”Finansiering”: 71.735 MSEK (!)

Av dessa bidrar Trängselskatt med: 51.311 MSEK (!!!)

I denna rapport står längst ned:
”Bedömd finansieringsperiod 23 år”…
Men ändå har man räknat med att Trängselskatt skall bidra ända fram till år 2046 !
Under 34 år..
Utan något politiskt beslut om förlängd Trängselskatt över de tidigare annonserade 25 åren..
Och denna rapport är skickad till regeringen, som visar på en överfinansiering med 19.000 MSEK.

Om man nu i Göteborg inte är insatt i de besvärliga frågorna angående Västsvenska paketet, Västlänken eller Trängselskatt, så kan man vara säker på att de är ännu mindre insatta i Stockholm och regeringen.

För mig skulle en rapport med en extra säkerhet på 19 miljarder kronor få grönt ljus direkt, om jag skulle yttra mig om det finansiella..!

Detta är inget annat än ett stort bedrägeri på högsta nivå som försiggår, och självklart är detta ett fall för en oberoende gransknings kommission att titta närmare på, och kanske även för Riksrevisionsverket och KU..!

/Thomas B

Hänt i veckan vecka 15 – Varvskris(!) och historia

Hänt i veckan vecka 15 - Varvskris(!) och historiaVeckans huvudvärksvarning:

Denna artikel hör egentligen till förra veckan, men innehållet är lika aktuellt som irriterande. Johan Nyhus(s) är självkritisk om hanteringen av trängselskatten. Fast mest är allt GTs fel som uppviglat väljarna med felaktig information och spelat på vår ”rädsla för förändring”.  Nyhus menar att om ”Västsvenska paketet hade fallit” hade det inneburit en ny varvskris. -Bäste Nyhus, jag tror vi föredrar en varvskris framför en västlänkskris alla dagar i veckan!

Nyhus tycker det är viktigt att påpeka att Västlänkenmotståndarna är en splittrad grupp som egentligen bara är överens i denna fråga. Det har tydligen inte slagit honom att detsamma kan sägas om sju av partierna i Kommunfullmäktige…

Nyhus är en framsynt man, tycker han själv. Han understryker vikten av att titta framåt och redan nu planera för kollektivtrafikens utveckling och var höghastighetstågen ska in någonstans. Herr Nyhus erkänner alltså utan att skämmas att dessa två frågor inte ägnats en tanke inför beslutet om Göteborgs största infrastruktursatsning genom tiderna!

När jag suttit med pannan i frysen en stund efter att ha läst detta inser jag att det finns ju i alla fall EN fördel med Västlänken. Om den byggs så kommer det ta så lång tid innan den är klar och inget annat kan byggas innan, att dagens politiker så dags sitter på ett äldreboende (såvida de inte lagt ner alla innan dess). Därmed kommer de inte hinna fatta beslut om fler tokprojekt av den här arten. Vilken lättnad.

http://www.nytid.se/default.aspx?page=3&nyhetnytid=557

På onsdagen gick anläggningsexperten Wilhelm Delfs på djupet med hur sättningsskador uppstår. Delfs förklarar mycket pedagogiskt varför skador kan uppstå även efter lång tid samt varför Götatunneln inte har samma förutsättningar som Västlänken. Intressant läsning! Ja-sägarnas bästa argument mot innehållet i hans artikel verkar vara att han är pensionär, att döma av gästspel i våra trådar.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2675311-vastlanken-kan-utlosa-stora-sattningsskador

Ann-Marie Pendrill slutreplikerade på Jan Lenanders och Bo Larssons svar på hennes debattartikel för två veckor sedan. Kommentarsflödet under artikeln är en delikat studie i debatteknik hos ja- respektive nejsidan. Tungomålstalande mot fakta.

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3898066.ece

På torsdagen överträffade Martin Wannholt sig själv i slutrepliken mot alliansledarna, där han fullkomligen slaktar påståendet att Västlänken är färdiggranskad.  Artikeln riktar mycket allvarlig kritik mot Trafikverkets hantering av kalkyler och underlag. Skrämmande men nödvändig läsning.  Efter den avslutande högerkroken på Ransgård, Odenljung och Lega torde det kännas en aning omysigt att vara i deras kläder.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2679925-vastlankens-nya-fakta-aldrig-granskade

Som alla vet vid det här laget ville Moderaterna gärna ha Wannholts väljarröster men inte hans åsikter om Västlänken, varför han uteslöts ur partiet efter valet. Efter att ha återtagit sin rättmätiga plats i Kommunstyrelsen har han konsekvent motarbetats av en (även i detta ärende) enig rödgrönblå trojka som förvägrat honom politisk sekreterare som de andra kommunalråden. Nu har detta beslut överklagats till Förvaltningsrätten som begärt in ett yttrande från Göteborgs stad före 7 maj.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2680626-wannholt-gar-den-juridiska-vagen

Tror verkligen Västlänkssekten i Kommunstyrelsen att detta sandlådekrig ökar stödet för Västlänken eller förtroendet för stadens politiker? Vad blir nästa steg, tvingas Wannholt ta med egna pennor hemifrån? Häftstift på stolen?

”Problemet just nu är att det inte finns några konkreta planer på hur man skall minimera Västlänkens skador på kulturmiljön.” Västnytt gör ett reportage om inverkan på Göteborg. Sekvensen från Skansen Lejonet som är omgiven av järnvägsspår gör det än mer obegripligt varför Västlänken prompt måste gå rakt igenom fästningsberget. En tågtunnel under en borg känns mer som något för småpojkars modelljärnvägar, inte för verkligheten.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/vastlanken-hotar-kulturmiljon

Trafikverket har dock gått med på att täcka över tunnelmynningarna och arbetar för att ”minska oron”…

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/trafikverket-anpassar-vastlanken

Följetongsstart! Mikael Bigert skriver Västlänkens Historia på Yimbys webbplats. I detta första avsnitt får vi följa Västlänken från det att den var en glimt i Rune Thoréns öga samt den parallella utvecklingen av Stockholms och Malmös tunnellösningar.

http://gbg.yimby.se/2015/04/vastlankens-historia-en-k_3636.html

Ett tips är för övrigt att googla på Mikael Bigert + Västlänken så får ni träff på många av hans alster om Västlänken och dess alternativ.

Har man sett! En riksdagsman (M) som öppet ifrågasätter Västlänken, här med en bra sammanställning av kritiken. ”Jag förstår inte hur någon som säger sig bry sig om Göteborg kan göra allt detta mot sin stad.”

http://www.ericsoniubbhult.se/

Nu återstår att se hur lång tid det tar innan hans partikamrater tar Ericson i örat.

/Carina

Argumenten mot Västlänken blir allt mer besvärande

Följande text är ett blogginlägg från 11 april av riksdagsledamoten Jan Ericson under rubriken ”Argumenten mot Västlänken blir allt mer besvärande”.

Jan Ericsons blogg


Argumenten mot Västlänken blir allt mer besvärandeJag har nu tagit del av Länsstyrelsens mycket kritiska yttrande över Västlänkens ingrepp i Göteborgs natur- och kulturmiljö. Yttrandet är daterat den 20 februari i år. När man läser hela yttrandet börjar man inse vidden av hur bygget av Västlänken kommer att förstöra stora delar av viktiga parker och grönområden i Göteborg och dessutom allvarligt hota viktiga kulturbyggnader. Man inser också att dessa ingrepp mörkas och bagatelliseras i andra handlingar och beslutsunderlag. Länsstyrelsens yttrande ligger helt i linje med beräkningarna från Trädplan Göteborg som menar att minst 500 stora träd offras under bygget, bland annat i Hagaparken, Kungsparken och Allén.

Tidigare har ju Riksrevisionen kallat Västlänken för ”det sämst ekonomiskt underbyggda infrastrukturprojektet i modern tid”. Tidningen Dagens Samhälle beräknade 2012, på basis av uppgifter från Trafikverket och Riksrevisionen, att varje satsad krona i hela Västsvenska Paketet leder till en samhällseffekt på minus 55 öre! Orsaken är främst den dyra tågtunneln Västlänken som förstör hela kalkylen. I Fastighetskontorets egna kalkyler saknas ett antal miljarder i kalkylen, pengar som inte budgeterats alls.

Slutsatsen att Västlänken är samhällsekonomiskt olönsam fastslås även i denna färska kandidatuppsats på Handelshögskolan i Göteborg. Så här skriver man i sammanfattningen: ”Vi konstaterar att Västlänken ger väldigt stora samhällsekonomiska nyttor, men att kostnaderna samtidigt är mer än dubbelt så stora. Tågtunnelns nettonytta är således negativ och därmed bedöms projektet inte vara samhällsekonomiskt lönsamt enligt de traditionella metoderna. Med utgångspunkt i detta diskuterar vi olika skäl till att beslutsfattare ändå har valt att gå vidare med projektet. Vi har kommit fram till att Trafikverkets utredning lämnar osäkerheter i sina kalkyler, vilket gör att man som beslutsfattare kan tolka utredningen olika.”//”Lokala intressen och politiska förhandlingar tillsammans med Trafikverkets ambivalens i den egna utredningen gör det svårt att uppnå en effektiv resursallokering och demokratiskt ansvarsutkrävande.”

I mitten av mars framförde för övrigt Göteborgs stadsrevisorer, med ordföranden Lars Bergsten (M) i spetsen, oro över den negativa utvecklingen när det gäller Trafikkontorets projekt, inklusive projekt inom ramen för det Västsvenska paketet. Alltför många projekt har blivit avsevärt dyrare än planerat och nu framför stadsrevisionen oro för att även Västlänken och andra delar i Västsvenska paketet ska spräcka budgeten.

Än allvarligare är att den fulla effekten av Västlänken inte uppnås om man inte satsar betydligt mer pengar på tilläggsinvesteringar. Så här skrev riksrevisor Claes Norgren i Svenska Dagbladet i december 2012: ”Granskningen har kunnat konstatera en brist på helhetssyn när stora investeringsprojekt planeras. Nödvändiga tilläggsinvesteringar, till en kostnad om tiotals miljarder kronor, saknas i beslutsunderlagen. Ett exempel är Västlänken, en järnvägstunnel under Göteborg som beräknas kosta 20 miljarder kronor att bygga, där det saknas information om nödvändiga tilläggsinvesteringar som uppgår till mellan 20 och 35 miljarder kronor. Dessa tilläggsinvesteringar är nödvändiga för att kunna förtäta tågtrafiken som är ett av målen med att bygga Västlänken.” Pengar till dessa tilläggsinvesteringar är inte budgeterade överhuvudtaget.

Om man analyserar det underlag som Trafikverket utarbetat inser man dessutom att de uppsatta målen med Västlänken inte är realistiska. Man får väldigt liten ökning av kapaciteten i järnvägssystemet i förhållande till de enorma kostnaderna. Och pendlingen med bil minskar endast med 6 promille (!) enligt Trafikverkets egna prognoser. Effekten på regionförstoringen blir med de prognoser Trafikverket anger försumbar. Endast en ökning på en (!) promille. För en kostnad på minst 20-25 miljarder!

Det största feltänket av alla är kanske Hagastationen. Hagaområdet har inte alls så många arbetsplatser som påstås. I kalkylen över ”arbetsplatser” räknar man vad jag kan se med samtliga studenter på Handels och andra universitetsutbildningar i närheten. Fast de flesta studenterna kommer inte till skolan med fjärrtåg utan bor i staden och tar cykeln eller spårvagnen till skolan. Resandet med pendeltåg till Korsvägen är också begränsat vilket resandet till dagens Lisebergsstation visar. Ingen stadsutveckling av betydelse kan heller ske vare sig i Haga eller runt Korsvägen då det saknas mark att kunna bygga nytt. Men på grund av Hagastationen och stationen vid Korsvägen kommer stora delar av Liseberg att förstöras och parken runt Hagakyrkan och delar av Kungsparken och Allén att skövlas.

Som om inte detta skulle räcka har nu också Räddningstjänsten upprepade gånger allvarligt ifrågasatt säkerheten i den kommande tågtunneln som man menar måste förändras i grunden så att räddningsinsatser kan genomföras vid behov. Detta skulle göra projektet avsevärt dyrare än planerat.

Alla dessa argument räcker gott för att kraftigt ifrågasätta hela projektet Västlänken. Och då har jag inte ens nämnt folkomröstningen förra hösten som hade ett högt valdeltagande och där en bedövande majoritet röstade nej till trängselskatten – som i huvudsak går till att bekosta just Västlänken (som ju är det i särklass största projektet i Västsvenska paketet).

Men ansvariga politiker i Göteborg blundar, stoppar huvudet i sanden och kör på – som om ingenting har hänt. Jag vill påminna om vad riksrevisor Claes Norgren sa om Västlänken i GT redan i december 2012: ”Det handlar om att man av olika skäl har väldigt bråttom. Det är ett jätteförhandlingsspel. Och på väldigt kort tid kommer man fram till; ”pang, här ska vi ha en investering”. Och då hinner man inte analysera det här förrän man redan har bestämt sig.”

Jag förstår inte hur någon som säger sig bry sig om Göteborg kan göra allt detta mot sin stad. Som född och uppvuxen i Göteborg blir jag bara bedrövad när jag inser vad som väntar.

Västlänken – Vem ska man lita på? (Information eller desinformation?)

Nedanstående slutreplik publicerades på nyteknik.se  8 april 2015. Originalartikel och repliker finns länkade nederst i inlägget



desinformation?
SLUTREPLIK. Båda sidor beskyller den andra för desinformation eller ”hittepå”. Det behövs en seriös och oberoende granskning av nyttan med Västlänken, av kostnaderna och av grunderna för besluten, skriver Ann-Marie Pendrill.

25 mars publicerade NyTeknik min debattartikel som fick rubriken ”Västlänken borde kallas det stora tågrånet”. Två repliker har därefter publicerats på Nyteknik.se, dels från Jan Lenander, som hävdar att inget av alternativen till Västlänken löser flaskhalsarna, dels från Bo Larsson på Trafikverket, som försäkrar att man ”… kan bygga – både i lera och under städer” samt att budgeten på 20 miljarder kronor kommer att hålla.

Artikeln hade dessutom fått 229 kommentarer på webbplatsen när möjligheten att kommentera stängdes efter sju dygn. För nästan alla inlägg kan ”Ja” eller ”Nej” till västlänken (VL) urskiljas och på båda sidor finns inlägg som beskyller den andra för desinformation eller ”hittepå”. Vem ska man lita på?

Jag har analyserat kommentarsflödet och börjar med lite statistik: Inläggen är fördelade på omkring 25 trådar med inlägg från 24 signaturer. Totalt har 45 signaturer varit aktiva varav 7 (sju) klart uttryckt sitt stöd för VL, Trafikverket (TrV) och Göteborgs politiker, medan övriga signaturer är mer ifrågasättande.

Trådarna berör till exempel nyttan med västlänken och kostnadsberäkningarna. Andra belyser den utbredda osäkerheten om vad som ingår i beslutet om VL och västsvenska paketet. Vad är beslutat och vad är visioner? Hur mycket kommer det att kosta skattebetalare inom och utom Göteborg och vilka utfästelser som TrV har gjort? Hur påverkas miljön? Hur hanterar TrV invändningar från Riksrevisionsverket; Länsstyrelsen, Räddningstjänsten Storgöteborg mm.

En seriös diskussion i kommentarsfälten har tyvärr försvårats av två signaturer som upprepat bestämda påståenden, medan efterlysningar av källhänvisningar fått svar i stil med ”Det är ju Trafikverket som är källan och då hänvisar man ju till deras hemsida. Det finns ju ingen annan källa för detta, när det är Trafikverket som är källan.” Dessa två signaturer svarar för minst 75 av de totalt 229 inläggen. Övriga fem JA-sägare har bara gjort enstaka inlägg.

Min artikel avsåg också att belysa bristen på uppföljande frågor från journalister när olika påståenden, även i samma artikel, verkar strida mot varandra, som i den GP artikel som refererades i mitt ursprungliga debattartikel, eller när den som intervjuas använder ord (som t.ex. budget) på annat sätt än de flesta läsare uppfattar det.

Informationsstrategin för politiker och tjänstemän för att omvända kritiker verkar utgå från att tveksamheten beror på okunskap och brist på förmåga att läsa. När TrV t.ex. presenterar yttrandet från Räddningstjänsten i Storgöteborg, är det med en egen tolkande text men utan länk till själva yttrandet – som skulle kunna tolkas på annat sätt av den som läser originalet.

Glättiga informationsbroschyrer från politiker, överslätande texter och glada tillrop från TrV – som ”Lilla Edet – London med ett byte” – tenderar i stället att öka tvivlet, t.ex. på att 20 miljarder är en rimlig investering i förhållande till nytta, eller att 2,3miljarder räcker för att täcka osäkerheterna, samtidigt som siffrorna beskrivs som ”inte kvalitetsgranskade”.

Om media väljer att inte ifrågasätta påståenden, som åtminstone för läsaren verkar motsägelsefulla, kan upprepningen av dessa påståenden i stället leda till ökad misstänksamhet. Trafikverkets och politikers trovärdighet måste förtjänas – det räcker inte att vikten av trovärdighet står inskriven i policy-dokument!

Det behövs en seriös oberoende granskning av Västlänken avseende nytta, kostnader och grunder för beslut.

Ann-Marie Pendrill, föreståndare Nationellt resurscentrum för fysik och professor i Vetenskapskommunikation och fysikdidaktik, Lunds universitet.


Även samhällets svagaste drabbas av Västlänken

Det finns en sida om Västlänken som inte har kommit fram. Det är en sida varje stad oftast försöker städa bort eller gömma undan – våra medmänniskor som har drabbats av missbruk eller annat elände i livet.

Samhällets svagaste röster är lätta att vifta bort. Västlänken gör det bokstavligen.

Göteborgs stad driver ett tiotal boenden för våra invånare som lider av missbruk eller som har hamnat utanför samhället av ett eller annat skäl. Det här är människor egentligen ingen vill ha på sin gata, men som vi förväntar oss att samhället ändå ställer upp och hjälper.

här bor några av samhällets svagaste

Westsamhuset vid Partihallarna

Vid Partihallarna tornar ett märkligt komplex. Det byggdes som hotell, kom sedan att inrymmas åt kinesiska generalkonsulatet innan de flyttade till Grönsakstorget. Den – till arkitekturen – rätt surrealistiska fastigheten kallas i folkmun för Westsamhuset. Idag heter den något annat.

Tillfället.

Detta är stadens näst största akutboende och har ett 80-tal sovplatser för hemlösa vuxna. Många med missbrukarproblem. Här finns även en vårdcentral för de drabbade inklusive läkare, sjuksköterska, psykiatriker, barnmorska och fotterapeut, men även tandläkare och tandsköterska.

Huset ligger i vägen för Västlänken. Byggnaden kommer därför att rivas.

Illustration över Västlänkens dragning, Westsamhuset inringat i rött

Det har i en tidigare tråd redovisats de hus som enligt Järnvägsplanen väntas rivas. Westsamhuset finns inte med där. Detta då det ligger på ”fel” sida av Skansen Lejonet. För allt arbete på andra sidan om den gamla försvarsanläggningen tillhör nämligen projektet om planskildhet vi Olskroken, trots att just denna del av det projektet är predestinerat för Västlänken – Westsamhuset ligger precis i linje med nedfarten in i tunneln.

Vad händer med verksamheten på Tillfället ifall Västlänken byggs?

Det är inte bestämt, eller som en i personalen berättade för mig: ”Det är ingen hemlighet att Västlänken ställer till det”. På något sätt måste verksamheten flyttas till annan plats. Så sent som förra veckan gick Placeringskansliet (ja, så kallas det inom Sociala resursförvaltningen som ansvarar för dessa frågor) ut med ett pressmeddelande som berättade att det just nu är ”högt tryck på akutboende” och att beläggningen på bland annat Tillfället aldrig varit på samma höga nivå som idag.

Hur mycket man än vill så kan man inte sopa allt under mattan. De som är för Västlänken har ju en slags drömsk syn att denna pendeltågstunnel löser allt. Här är ett riktigt samhällsproblem de gärna få ta itu med. För det handlar om våra medmänniskor.

/Mats Lövgren

Är en epok över? Residenset i fara!

Residenset, även kallat Torstenssons palats

Residenset, även kallat Torstenssons palats

År 1648 utnämndes Lennart Torstensson till generalguvernör för Västra Götaland. Han hade tidigare gjort sig känd på det Trettioåriga krigens slagfält som ”Magnus Podragius”, den store giktbrutne. Hans sjukdom skulle egentligen diskvalificerat honom från krigstjänst, men hans duglighet på slagfältet behövdes och under åren 1641-45 var han framgångsrik överbefälhavare för svenskarnas armé i Tyskland.

 

Karta över Göteborg 1644, den obebyggda tomten där Torstensson palats inringat

Karta över Göteborg 1644, den obebyggda tomten där Torstensson palats inringat

Som generalguvernör med säte i den nyligen anlagda staden Göteborg behövde Torstensson ett ståndsmässigt boende. Han hittade en tomt som passade. Här byggdes Torstenssons palats, som byggnaden kom att heta fram till början av 1900-talet. Palatset stod klart 1651 och i det unga Göteborg var det stadens tredje högsta byggnad, endast två kyrkor var högre. Dessutom var huset byggt i sten, vilket var unikt i dåvarande trästaden.

Lennart Torstensson hann dock aldrig flytta in utan dog strax innan fastigheten blev klar, men änkan, Beata de la Gardie, blev dess husmor och förvaltare under många år.

Fru Beata gifte om sig med dåvarande justitieminister, Per Brahe, men höll gärna hov i Göteborg. En ofta gäst var kung Karl X Gustaf, som när kungen år 1660 samlade riksdagen i Göteborg. Då bodde han som vanligt i Torstenssons palats. Här drabbades kungen av lunginflammation och plötsligt avled efter ett par dagar. En chock för Sverige som plötsligt hade förlorat sin kung.

Vad har detta med Västlänken att göra?

Väldigt mycket.

Vi pratar om Residenset på Södra Hamngatan. Här bor fortfarande landshövdingen och detta är Göteborgs äldsta boningshus. Något som Västlänken riskerar ändra på.

Allt handlar om den tomt som ”den store giktbrutne” fältherren hade köpt in år 1647. Tomten där Torstenssons palats skulle byggas. För frågan är ifall marken under palatset består av berg eller lera? Det är omtvistat.

Ritning av Residenset, ritad av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg runt år 1800

Ritning av Residenset, ritad av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg runt år 1800

Ritningar och kartmaterial från tiden då det begavs är magert. Göteborgs första stadskarta är från 1644 och på den kan vi se att Otterhälleberget är obebyggt, men att marken närmast kanalen ser ut som bearbetad barmark. En av de äldsta kända ritningarna över Residenset är Carl Wilhelm Carlbergs från slutet av 1700-talet. Som de flesta andra ritningar från samma tid visar de inte hur fastigheterna är grundlagda. Men vi kan av Carlbergs ritning konstatera att Residenset har en källare.

Att anlägga källare är en praktisk form av stabilasator för fastigheter som står på instabil och mjuk mark. Så gjordes exempelvis för Ullevi, som med sitt garage under arenan gör att den klarar av rockkonserter. Så gjordes inte för Gamla Ullevi, där stampet från hejaklacken fick leran att fortplanta sig till omgivande boningshus.

Geologiskt tvärsnitt

Geologiskt tvärsnitt

Geologiska tvärsnittsbilder gör oss inte heller speciellt mycket klokare. De går att tolka lite som betraktaren vill. Den som ser att Residenset står på berg kan tolka ut detta och de som menar på att palatset står i en rustbädd kan få fog för det.

Trafikverket är däremot tvärsäker. Residenset står på berg. Detta påstås i Järnvägsplanen.

Från Centralen till Residenset mot ska Västlänken byggas i en betongtunnel via ett schakt som är 20 meter brett då marken består av lera. I höjd med Stora Hamnkanalen säger Järnvägsplanen att marken övergår från lera till berg och att i detta berg fortsätter tunneln att borras. Avståndet mellan tunnelns tak och Residenset beräknar Trafikverket vara 7 meter.

Statens Fastighetsverk (SFV) äger Residenset. De håller inte alls med Trafikverket. Detta skriver de i sitt remissutlåtande.

Skiss över hur Trafikverket planerar tunneldragningen under Residenset, källa: Järnvägsplanen

Skiss över hur Trafikverket planerar tunneldragningen under Residenset, källa: Järnvägsplanen

De menar på att det är inte alls säkerställt ifall Residenset står på berg utan kan mycket möjligt stå i leran på en så kallad rustbädd, det vill säga pålad ner i marken. Exempelvis vet de att så är det med fastigheten jämte, den som är sammanbyggd med Residenset och kallas för Landsstadshuset.

Det råder alltså inte samförstånd mellan de två statliga myndigheterna.

I Stockholm pågår bygget av Citybanan, en sex kilometer lång pendeltågstunnel som sprängs och borras fram under marken, något som inneburit att över 350 anmälningar inkommit till Trafikverket: husen ovanför påverkas i någon form. Ett av dem är kulturminnesmärkta kyrkan Maria Magdalena, invigd år 1634. Tunnelbygget pågår 25 meter under dess grund, men trots detta djup påverkas kyrkan så starkt av arbetet att altaret och predikstolen har skadats. Trafikverket medger bristerna och säger i en kommentar till SvD att ”Citybanan är ett av sina svåraste projekt någonsin, eftersom bygget pågår rakt under centrala Stockholm”.

Maria Magdalenakyrkan skadas alltså av sprängningar som pågår 25 meter under dess grund. Om Trafikverket har räknat rätt ska berget mellan tunneln och Residenset vara 7 meter. Givet då att det finns ett berg att spränga och borra i, vilket alltså inte alls är säkert.

Min reflektion:
Det finns mycket som är märkligt med projekteringen kring Västlänken. Sträckningen under Residenset tillhör absolut ett av de märkligaste.

Jag finner det övertygande att fastigheten inte står på fast mark. Det vittnar källaren om.

På 1600-talet fanns inte sprängmedel. Då bilades berg genom att hetta upp och sedan snabbt kyla ner det, vilket fick berget att spricka och med spett och slägga slogs sedan berget sönder. Ett tidsödande arbete som gärna inte lät göras i onödan. Det tog två år att bygga det som skulle bli Göteborgs största boningshus, därtill byggd i sten. Det är snabbt. Det talar emot att källaren byggdes genom att bila sönder ett berg. Vi kan alltså konstatera att Residenset vilar inte vilar mot berg utan i leran. Sedan ifall fastigheten står på rustbädd eller inte har vi inte svar på. Troligen finns där bergtäkt en bit under huset, något som kanske byggarbetarna upptäckte och därmed lät Residenset vila på detta berg via fyllningsmaterial.

När Trafikverket väntas spränga fram Västlänken under Residenset är det endast 7 meter från tunneltaket till Residensets golv. Vibrationer från sprängningarna kommer att fortplantas i det mjuka materialet mellan berget och husets källare. Det är ofrånkomligt.

Minns att i Stockholm spränger samma Trafikverket 25 meter under 1600-talskyrkan Maria Magdalena. Det går inget vidare. Vid Residenset finns en ytterligare faktor, i direkt anslutning tar nämligen berget slut och betongtunneln tar vid. Det innebär en känslig övergång och risk för ytterligare vibrationer, fast under tunneldriften då minst 28 gången i timmen (14 i vardera riktning) tåg väntas passera. Ingenstans längs med Västlänken passerar tunneln så nära ett hus.

Ett år säger Järnvägsplanen att byggarbetet under Residenset. Arbetet ingår i den ”billigaste” delen av de entreprenadkontrakt som Trafikverket har tagit fram. Sträckan Operan-Residenset, som är ungefär 500 meter i schakt, är budgeterad till 0,5 miljarder kronor. När Götatunneln byggdes var det sammanlagt 500 meter schaktgrävning i leran. Kostnaden för de 500 metrarna blev 1,7 miljarder kronor, minst.

Jag är övertygad om att de budgeterade pengarna inte kommer att räcka. Det finns inget som tyder på annat. Tyvärr finns det heller inget som tyder på att Residenset inte kommer att komma till skada. Det är ju därför ägaren, Statens Fastighetsverk, säger att de inte vill ha tunneln under sitt hus. Sätts spaden i marken kommer Landshövdingen under byggtiden inte kunna bo kvar. Det är troligt att Landshövdingen därefter inte heller kommer att kunna flytta tillbaka. Epoken som stadens äldsta bostad är därmed då över.

Det finns bara en lösning: Stoppa Västlänken Nu!

/Mats Lövgren

Intressant läsning:
Statens Fastighetsverk säger nej till bygga Västlänken under Residenset: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2658808-vastlanken-statens-fastighetsverk-kritiskt

1600-talskyrkan Maria Magdalena skadas av Trafikverkets sprängningar: http://svd.se/nyheter/kulturskatter-skakar-sonder-av-citybanan

Hänt i veckan vecka 14 – Oberoende granskningskommission och halmstrån

Hänt i veckan vecka 14 - Oberoende granskningskommission och halmstrånBörjan av veckan var lugn, men sedan tog det fart i debatten.

Värt att notera är också att vi passerat 3500 medlemmar i Facebookgruppen.

På onsdagen valde GP denna nyhet som aprilskämt. Ingen fattade dock att det var ett skämt.

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2672789-trangselkameror-ska-fanga-fartsyndare

Arkitekttävlingen om utformningen av tillbyggnaden av Handelshögskolan, tillika Station Hagas södra uppgång har avgjorts. Min mamma trodde detta var aprilskämtet. Själv tyckte jag det var konstigt att man bygger ett sjuvånings parkeringshus på den här tomten.  Men det är klart, någon måste ju åka i alla rulltrapporna…

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2672814-tv-sa-blir-nya-handels-oppen-knutpunkt

GT berättar att trängselskatten inte har någon effekt. Inte så överraskande med tanke på att den är designad för intäktsmaximering till Västlänkens riskreserv, inte trängselminimering för miljöns skull.

http://www.expressen.se/gt/forseningarna-okar–trots-trangselskatten/

På onsdagen levererade Martin Wannholt detta påskägg sprängfyllt med godsaker.  Wannholt hinner på dessa 5000 tecken med att ge både en korrekt historiebeskrivning, ge en känga åt den förra regeringen, slå hål på miljöargumenten samt ta heder och ära av hela processen bakom Västlänken. Veckans måste-läsning!

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2672980-tal-vastlanken-en-oberoende-granskning-

Samma dag yrkade Wannholt på en oberoende granskningskommission i Kommunstyrelsen. Hade den bifallits hade vi ändå trott att det var ett aprilskämt. Här finns både yrkandet och svaret från allianspartierna.

http://bit.ly/1IPmBVg

På torsdagen liknade GPs ledarredaktion Wannholt vid Don Quijote. Den liknelsen haltar betänkligt. Don Quijote hade inte hela befolkningen i ryggen och han slogs mot väderkvarnar, inte pratkvarnar.

GPs punktmarkering av Martin Wannholt i ledarspalten börjar ta en form som väcker frågan om det ligger personligt agg bakom. En inte alltför djärv gissning är att samma skribent har författat denna smädelse som förra veckan trodde att twitterprofilen ”Martyr Wannholt” verkligen var skriven av Martin Wannholt och skadeglatt återgav innehållet.

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.2674284-orealistiskt-nej-till-vastlanken

Lindringen av huvudvärken som ledarspalten framkallade kom tack och lov omgående. På debattsidan är det Västlänkens tur att liknas vid en gammal saga. Om inte H C Andersen redan skrivit Kejsarens Nya Kläder, så hade nog Västlänken gett inspiration att göra det.

Det är Torsten Fribert och Gunnar Anjou, Gårdagruppen, som intresserar sig mer för hur Hisingsborna ska ta sig till jobbet än hur Surteborna ska slippa byten när de ska till Istanbul.  Gårdagruppen har anlitat två av Sveriges främsta experter på trafikprognoser för att beräkna hur många som har Haga som mål. Trafikverket har nog frågat samma gubbar i smyg, det är därför det inte ska byggas några toaletter på Station Haga.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2674855-vastlanken-kejsarens-nya-klader

På lördagen svarade allianspartierna på Wannholts debattartikel. Med en dåres envishet vidhåller de att Västlänken är granskad, att Västvenska paketet ”inte kan stoppas” och ”vad händer med biltrafiken om Marieholmstunneln stoppas”?  De tror tydligen att Västsveriges vuxna befolkning är så oerhört korkad att vi för ett ögonblick skulle tro att man stoppar ett antal pågående andra byggen för att Västlänken utreds flera år innan byggstart. Samt att alla vi bilkramande suv-åkande gamla sura gubbar svettas vid blotta tanken på att inte få spy ut avgaser i Marieholmstunneln.

Det är inte motståndarna som ”griper efter halmstrån”, det är Jonas Ransgård, Helene Odenljung och David Lega som desperat tar till billiga knep för att undkomma en granskning som de anar skulle visa att de tre i oppositionsställning varit med och drivit fram Sveriges mest feltänkta infrastruktursatsning någonsin.  Då kan jag tala om för dem att det har de flesta redan fattat.  Och de som inte fattat än lär ha gjort det per september 2018.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2675282-vastlanken-ar-redan-synad-i-sommarna

Martin Wannholt: Tål Västlänken en oberoende granskning?

många vill ha en oberoende granskningI dag kommer mitt yrkande i kommunstyrelsen om att tillsätta en oberoende granskningskommission för Västlänken upp för beslut. Ledarna för allianspartierna i Göteborg anser dock att en sådan inte behövs. Enligt dem är oberoende granskningar redan genomförda. Eller hur? 

Västlänken är det mest ifrågasatta infrastrukturprojektet i modern tid och detta av flera anledningar. Dåvarande Banverket ansåg att en tågtunnel under Göteborg inte kunde motiveras och framlade det så kallade Förstärkningsalternativet som ett realistiskt alternativ. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) avfärdade ett tunnelalternativ då detta var kraftigt olönsamt. Västlänken ingick av dessa skäl inte i den nationella infrastrukturplanen då den hade mycket undermålig samhällsnytta och saknade finansiering.

Men Socialdemokraterna tvingade fram Västlänken och styrde friskt rakt in i Järnvägsutredningen. Genom en politisk uppgörelse under 2009 där trängselskatt på 26 miljarder blev Göteborgs och regionens lockbete, införlivades det Västsvenska paketet 2010 i den nationella infrastrukturplanen till 2021. Riksrevisionen granskade och kritiserade under 2010 medfinansiering som instrument då undermåliga projekt tränger undan betydligt lönsammare projekt ur den nationella planen. Riksrevisionen lyfte fram det Västsvenska paketet som ett målande exempel och specifikt Västlänken. Riksrevisionen påtalade att det fanns alternativ som gav betydligt bättre samhällsnytta än Västlänken men att detta valdes bort av politiska skäl.

Omfattande brister

Under 2010 utarbetades nya beslutsunderlag för Västlänken och dessa underlag låg sedan till grund för regeringens tillåtlighetsprövning under 2012 – 2013. Omfattande brister förelåg där Trafikverket inte kunde redovisa hur påstådda resenärsmängder, restidsvinster, miljönyttor med mera uppkom. Regeringen ställde under tillåtlighetsprövningen inte en enda fråga till Trafikverket trots berättigat ifrågasättande från remissintressenter. Regeringsbeslutets kvalitet blev därefter.

Under 2013 beslutades en ny nationell infrastrukturplan fram till 2025 där alla större objekt genomgick nya beräkningar av kostnader och nyttor. Nu gjorde Trafikverket för första gången en beräkning av resenärsmängder och samhällsnyttor för Västlänken enligt de egna riktlinjerna. Resultatet blev mycket nedslående. Det prognosbaserade resandet visade sig vara en bråkdel av den vision som man tidigare byggt sina antaganden på. Beräkningarna visar att Västlänken inte klarar de uppsatta målen med projektet; minskad bilpendling, ökad regionförstoring, förbättrad stadsutveckling och lägre klimatpåverkande utsläpp. Detta förhållande är inget som Trafikverket eller de politiker som står bakom Västlänken vill kännas vid.

Utöver detta hade Trafikverket nu slagit samman nyttan med en ombyggnad av Olskroken, en mycket lönsam investering, för att dölja Västlänkens klena nyttor. Även detta strider direkt mot verkets egna riktlinjer.

Hemligstämpling försvårar granskning

Därefter har järnvägsutredningen presenteras i slutet av 2014. Här fortsätter Trafikverket sin tradition att inte lämna ut fakta. Man har hemligstämplat kalkylen för Västlänken för att försvåra en granskning. Trots att Västlänken enligt Trafikverket ger en negativ samhällsnytta på cirka 13 miljarder. Som med finansieringskostnaden, som Trafikverket inte vill vidkännas, blir cirka 19 miljarder. Då är indexerade kostnadsökningar, kostnader som inte anses ingå i projektet och felräknade nyttor ännu inte medräknade. Inte heller kommunens numera mörklagda extra kostnader.

Det finns sålunda ett gediget underlag med frågetecken att räta ut för en oberoende granskningskommission. Det är hög tid att en sådan får verka så att medborgarna kan garanteras att alla fakta kommer i dagen. De medborgare som skall finansiera Västlänken och utstå dess byggnation har rätt att få veta vad deras uppoffringar ger för nytta och vilka alternativ till Västlänken som finns.

Eftersom det på goda faktagrunder finns ett så omfattande misstroende mot Västlänken bland stadens medborgare, så vore tillsättandet av en oberoende granskningskommission det bästa sättet för förespråkarna att återfå förtroende.

Alliansledningen gör tvärtom

Om alliansledningen i Göteborg haft en ambition att någon gång distansera sig från det rödgröna styret och lyssna på väljarna, borde de stödja förslaget. Och spara stora pengar med en oberoende granskningskommission i stället för fortsatt mångmiljonrullning på glättig reklam för Västlänken.

Men alliansledningen i Göteborg gör precis tvärtom. De går ut före den rödgröna majoriteten för att än en gång vara först med att svika väljarna. Precis som inför beslutet om att strunta i folkomröstningsresultatet nyligen. Hur kan politiker medvetet vilja avstå från att säkerställa att deras beslut ger de resultat man lovat väljarna? När så många av väljarna inte litar på dem? Tål Västlänken inte en oberoende granskning?

Martin Wannholt

kommunalråd och oberoende moderat för Samverkande göteborgare

« Äldre inlägg Nyare inlägg »
Social Media Integration by Acurax Wordpress Developers
Visit Us On TwitterVisit Us On Facebook