Etikett: Carina Bulić (Sida 3 av 7)

På senare tid har Trafikverket börjat svänga sig med påståendet ”Vi har regeringens uppdrag att bygga Västlänken” men hur ligger det till, egentligen?

Först kan vi konstatera att kommunikations-strategin känns bekant. För visst påminner det lite om kommunpolitikernas sätt att frånhända sig diskussionen om trängsel-skatten; man skyller på högre makter i ett försök att slippa diskussionen.

Men vad är det för uppdrag Trafikverket har? Förutom att de årligen får ett antal specifika uppdrag av typen ”utred underhållet av riksvägar” av regeringen, så har de ett övergripande ansvar att varje år presentera ett förslag till ”Nationell plan för transportsystemet”. Därefter tar regeringen ställning till innehållet i planen och tillskjuter medel till de utpekade projekten.

Den 31 augusti 2009 lämnade dåvarande Banverket in sitt förslag till nationell plan för åren 2010-2021. Västlänken fanns inte med, trots att två år gått efter att Haga-Korsvägen klubbades igenom efter järnvägsutredningen.

Varför fanns då inte Västlänken med? Vi vet inte säkert, men en viktig anledning torde vara de allmänna riktlinjer som Trafikverket nu och Banverket dessförinnan hade att förhålla sig till. Där framgår bland annat att verket ansvarar för ett ”ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem” [1]

Enligt Trafikverkets interna riktlinjer (ASEK) ska projekt med nettonuvärdeskvot under -0,3 undvikas och Västlänkens NNK låg på runt -0,55 vid den tiden. Dessutom visste Banverket att Västlänken var en usel järnvägslösning. Det framgick tydligt av de verkliga resultaten i järnvägsutredningen, men som vi berättat om tidigare var redovisningen av utredningen hårt styrd av politiker från Göteborgs Stad och beslutet om Västlänken via Haga-Korsvägen fattades mot bättre vetande. (Läs mer här: http://stoppavastlanken.nu/kampen-mellan-banverket-och-styrgruppen-gar-vidare/ och här: http://stoppavastlanken.nu/stor-logn-bakom-vastlanken/ )

Nåväl – när regeringen i mars 2010 fattade beslut om den nationella planen fanns Västlänken plötsligt med, inbakad i det Västsvenska paketet. Vad hände däremellan?

Göteborgs dåvarande kommunstyrelseordförande Göran Johansson berättar med egna ord här:

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/arkiv-gp-s-christer-l%C3%B6vkvists-granskning-av-v%C3%A4stl%C3%A4nken-1.640766

Västlänken är kort och gott ett resultat av politisk kohandel och inte ett utpekat infrastrukturprojekt.

Riksrevisionen har utrett[2] beslutsprocessen och konstaterar bland annat i sin sammanfattning att deras kritik inriktas på ”tillgängligheten till underlag, hur transparenta beslutsunderlagen och motiven till de beslut som fattas är för allmänheten och i viss mån hur rollfördelningen mellan Trafikverket och regeringen fungerar.”

2012 ansökte Trafikverket om regeringens tillåtlighet för Västlänken. Som Skona Göteborg berättade för ett tag sedan (här: http://www.expressen.se/gt/debatt-gt/farre-tag-med-vastlanken-an-utan/), glömde de dock informera regeringen om den lilla detaljen att befintlig stationslösning vid Göteborg C klarar fler tåg utan Västlänken än med.

Istället förespeglades regeringen akuta och stora kapacitetsbrister samt förseningsproblematik vid säckstationen som, implicit, skulle lösas med Västlänken.

Vi summerar:

• Västlänkens utformning och läge är resultatet av ett politiskt ställningstagande och inte av en objektiv och rationell järnvägsutredning
• Västlänken fanns inte med bland Banverkets eller regeringens utpekade projekt men kastades hastigt in i den nationella planen efter en fikastund i Örebro
• Riksrevisionen konstaterar otydlig rollfördelning mellan Trafikverket och regeringen
• Regeringen har gett tillåtlighet utan vetskapen att Västlänken minskar tågkapaciteten

Särskilt mot bakgrund av den sista punkten får man hoppas att Trafikverkets språkrör sover gott om nätterna när de skyller på regeringen.

/Carina

[1] Svensk författningssamling 2010:185

[2] RRV fallstudie 20121206, RiR 2012:21

Mycket i debatten om Västlänken handlar om Station Haga och hur det ser ut med antalet resande där.  Lobbygruppen Ja till Trängselskatt anser sig ha full koll, men har de det?

Alternativen är utredda, heter det. Och jo – det är de faktiskt, åtminstone de som var med i järnvägsutredningen. Men utredningen visade inte det som somliga politiker från Göteborgs Stad ville att den skulle visa, nämligen att Haga-Korsvägen var överlägset de andra alternativen vad gäller resandeunderlag, kapacitet, kostnad etc.  Trots detta framstår Haga – Korsvägen som överlägset övriga alternativ vid en snabb genomläsning av järnvägsutredningens utställningshandling.

Som det här diagrammet, till exempel. Det verkar ju klockrent att Haga-Korsvägen ger 24.000 fler resenärer per dygn jämfört med dagens lösning, eller hur?

Om man nöjer sig med färgglada diagram så är svaret givet. Det har de självutnämnda ”faktagranskarna” i Ja till Trängselskatt gjort. Googlar man diagrammet, vilket jag gjorde för att se i vilket sammanhang det använts, får man nämligen direkt träff på flera länkar till lobbygruppen Ja till Trängselskatt, bland annat denna. https://jatrangselskatt.se/2017/01/22/faktakollen-vagvalet-och-lovgren-i-gp/ som smädar Mats Lövgren och Vägvalet för att de inte håller sig till fakta. ”Faktagranskarna” framhåller bland annat Haga som viktig målpunkt och illustrerar med diagrammet ovan.

Även tidigare har lobbyisterna använt detta diagram för sin propaganda, t ex här:

https://jatrangselskatt.se/2014/12/21/replik-gardagruppen-och-tradplan/

där de attackerar Gårdagruppen och Vägvalet med den lågmälda rubriken ”Våldförande och övergrepp” med just detta diagram som vapen.

De självutnämnda faktagranskarna har dock inte ens orkat läsa brödtexten direkt ovanför diagrammet. Det stycket ser ut så här:

Det är alltså inte 24.000 fler som reser utan som är nåbara inom 45 minuter, jämfört med nollalternativet. Hur det egentligen förhåller sig med övriga alternativ framgår inte i utställningshandlingen. Därför går den vetgirige istället till järnvägsutredningens underlagsrapport nr 21 ”Trafikanalys”. Där finner vi på sidan 46 följande text:

Klicka för full storlek

Läs noga! Vi har alltså 590.000 arbetsplatser. 13 procent av dem kan nås inom 45 minuter med dagens situation/nollalternativet. Samtliga utredningsalternativ innebär att över 16 procent kan nås inom samma tid. För Haga-Korsvägen gäller 17 procent. Skillnaden mellan Haga-Korsvägen och övriga alternativ är alltså mindre än en procent. En procent av 590.000 är 5.900. Svaret är alltså att en pendeltågsstation i Haga innebär att maximalt 5.900 fler arbetsplatser kan nås inom 45 minuter än med till exempel Förstärkningsalternativet.

Ledsen, men det blev ingen guldspade till Ja till Trängselskatt den här gången heller.

Den uppmärksamme läsaren har vi det här laget redan scrollat upp till stapeldiagrammet och konstaterat att det helt enkelt ljuger. Om Förstärkningsalternativet, Haga-Chalmers och ”bara Korsvägen” alla ligger på över 16 procent så borde den blå och den grå stapeln vara lika hög som den röda.

Men att visa staplar som börjar på noll är också missvisande. Vi når ju redan i nollalternativet 77.000 av arbetsplatserna. Egentligen vill vi ju veta skillnaden mot nollalternativet.  I underlagsrapporten, också på sidan 46, finns ett sådant diagram. Det ser ut så här:

Klicka på diagrammet för full storlek

Den svarta linjen visar alltså andelen nåbara arbetsplatser med tåg om vi inte bygger något av alternativen. Den grå visar hur många vi når om vi borrar en tunnel till i Gårdaberget. Den blå hur många som nås om vi nöjer oss med bara en station vid Korsvägen och den röda och den gröna hur mycket mer nytta vi får av att dränera och perforera Landala, Haga och Kungshöjd, riva delar av Liseberg, såga upp taket på Götatunneln, fälla 1000 träd och gräva upp ett stenabåtstort dike mellan Hagakyrkan och Rosenlund.

Eftersom Västlänken inte klarar fler tåg än dagens situation och därmed inte tillför någon annan nytta, blir merkostnaden för detta äventyr, cirka 35 miljarder kronor för närvarande, fördelat på alla de 5900 presumtiva haga-resenärerna cirka 100.000 per person och år, utslaget på 60 år. Baserat på samhällsnyttokalkylernas antaganden är en god gissning att max en tiondel verkligen skulle resa. Det innebär en merkostnad på en miljon kronor per resenär och år. Med tanke på att det dyraste årskortet hos Västtrafik i år kostar 13.550 kr så känns det inte som en jättebra affär.

Åter till järnvägsutredningen och det missvisande diagrammet. Varför rotar vi i dessa tio år gamla dokument? Jo, det är järnvägsutredningens utställningshandling som har varit beslutsunderlag; för remissinstanser, för allmänhet och inte minst för regeringen vid tillåtlighetsprövningen.  Det finns ingen anledning att tro att så många av dem på eget initiativ begärt ut underlagsrapporterna, utan de har självklart haft anledning att tro att Banverkets redovisning var objektiv.

Stapeldiagrammet ovan är bara ett av många exempel på hur utställningshandlingen förvanskar, förvränger eller förtiger de fakta som faktiskt framkommit i järnvägsutredningen.  Under arbetet med det yttrande som just skickats till mark- och miljödomstolen (Läs mer på Skona Göteborg) har vi hittat ett flertal liknande exempel. Varför dåvarande Banverket ägnade sig åt att sprida desinformation är svårt att förstå, men troligen finns förklaringen i styrgruppen för järnvägsutredningen.

Nätverket har i flera tidigare artiklar berättat om innehållet i mötesanteckningarna från mötena i styrgruppen. Göteborgs Stads representant styrde gruppen med järnhand och politikerna vägrade konsekvent anpassa sig efter de fakta som framkom allt eftersom utredningen fortskred.  (Alla artiklar finns längst ner här http://stoppavastlanken.nu/kampen-mellan-banverket-och-styrgruppen-gar-vidare/ )

Vi har under arbetet funnit fullständiga belägg för att tillbakavisa samtliga vanliga påståenden om Västlänkens förträfflighet – som vanligt i Trafikverkets eget material och i vissa fall i material från Göteborgs Stad. Så visst är alternativen utredda. Och Haga-Korsvägen var det sämsta.

/Carina

De flesta som följt med i debatten en tid känner säkert igen det vanligaste motargumentet mot farhågor kring tunnelbygge i göteborgsleran och i de många övergångarna mellan berg och lera. Sedan flera år tillbaka avfärdas alla frågeställningar reflexmässigt med någon variant av rubricerad mening. Jag hittade direkt dussintals exempel vid en enkel googling. De första som kom upp var Trafikverkets ”mytdödare”…

”Vi vet hur man hanterar problemet med leran och har goda och framgångsrika erfarenheter av exempelvis Götatunneln.”

http://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2014/2014-02/Elva-myter-om-Vastlanken/

”Förhållandena är inte svårare än vid bygget av Götatunneln som blev klar i tid, och med marginellt ökade kostnader. Flera av de ingenjörer som var med i arbetet med Götatunneln och har erfarenhet av tunnelbygge i berg/lera arbetar nu i projekt Västlänken.”

http://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Nyheter/2015/2015-03/Faktafel-och-myter-kring-Vastlanken/

Här klappas en relevant insändare på huvudet:

”Alla platser präglas dock av unika förhållanden och en av de mest värdefulla erfarenheterna inför bygget av Västlänken finns därför här på hemmaplan. Genom bygget av Götatunneln har vi fått den lokala erfarenhet som annars kan vara svår att få vad gäller stora byggprojekt.”

http://www.trafikverket.se/nara-dig/Vastra-gotaland/projekt-i-vastra-gotalands-lan/Vastlanken—smidigare-pendling-och-effektivare-trafik/Insandarsvar-Vastlanken/2016/2016-02/riskhantering-inom-vastlanken/

”Västlänken byggs med känd teknik – på samma sätt som Götatunneln, men kanske lite bättre eftersom man kan luta sig mot erfarenheter från det bygget.” säger Trafikverket.

”Götatunneln är en bra jämförelse” enligt Trafikverkets ”oberoende expert”

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/v%C3%A4stl%C3%A4nken-s%C3%A5-ska-s%C3%A4ttningar-undvikas-1.79211

Fakta:

Verkligheten är dock en annan och i mark- och miljödomstolen gäller verkligheten. Domstolen har i sina kompletteringsyrkanden begärt en motivering till varför Trafikverket begär tillstånd för väsentligt högre nivåer av inläckage av grundvatten i Västlänken än till exempel Götatunneln och Lundbytunneln. På detta svarar Trafikverket bland annat följande:

”…anser inte Trafikverket att Götatunneln eller Lundbytunneln är jämförbara med Västlänkens komplexa anläggning. Både Götatunneln och Lundbytunneln utgörs av relativt enkla geometrier och de löper generellt genom täta bergarter. Västlänken omfattar förutom spårtunnlar och servicetunnlar i berg även stationer omfattande stora bergrum samt parallella och korsande tunnlar, åtskilliga övergångar mellan konstruktioner i berg och jord med komplexa geometrier samt ett större antal vertikalschakt och uppgångar till markytan […] Västlänkens komplexitet och storlek gör att jämförelser med andra tunnelbyggnadsprojekt i Göteborg måste ske med försiktighet.”

(Källa: MMD; Trafikverket komplettering 16-09-29, Bilaga 28, PM hydrogeologiska kompletteringar, s 3)

Därmed kan vi lägga ännu ett i raden av tomma påståenden till handlingarna.

/Carina

Trots ambition att minska störningar kommer flera spår i Olskroken planskildhet i konflikt med varandra vilket innebär en maxkapacitet om 14 tåg per timma in mot Västlänken.

Syftet med Västlänken är att öka tågkapaciteten. Vi har från Trafikverkets dokumentation lärt oss att kapaciteten i pendeltågstunneln blir maximala 16 tåg per timma och riktning men kommer ifall tunnel öppnar vara endast 12 och att orsaken till det är begränsningar vid Mölndals station och det tokiga vändspåret i Almedal. Den dagen då den eventuella Götalandsbanan hela vägen till Borås är utbyggd så utökas antalet tåg genom tunneln till 14.

Fast att köra 14 tåg per timma genom Västlänken är inte att öka kapaciteten. Det motsvarar hur trafikeringen ser ut idag. Så för att man i framtiden på riktigt kunna öka kapaciteten i järnvägssystemet finns planer på att i någon outtalad framtid utöka Hagastationen och Korsvägenstationen med ytterligare två spår, från dagens planerade 2-spår till 4-spår. Då skriver Trafikverket att antalet tåg kan öka till 20 tåg per timma och riktning.

Varför byggs då inte dessa stationer ut direkt istället för att gräva upp halva stan ännu en gång?

Förklaringen finns inte i Västlänken eller i söder, utan vi finner den norr om och heter Olskroken planskildhet. Häromveckan fastställdes Olskrokens järnvägsplan och det fick mig att titta lite i den. Olskrokenprojektet är egentligen en högst nödvändig lösning som ökar kapaciteten för godstågen och skapar flera planskildheter – det vill säga spår på broar så de inte korsar varandra – vilket minskar störningskänsligheten. Detta gör den mycket lönsam, varför den utan mankemang fick statlig finansiering. Medan Olskroken ger tre gånger pengarna så får man bara hälften av insatsen tillbaka på Västlänken.

Dock visar det sig nu att pendeltågstunneln skapar nya konfliktpunkter när Bohusbanan, Vänerbanan och Västra stambanan dels ska in i Västlänken vars infart ligger norr om säckstationen, dels ska fjärrtåg och vissa regiontåg från dessa banor fortsatt in i Centralens säckstation som tidigare. Illustrationen visar konfliktpunkterna och är hämtad Järnvägsutredningen.

Olskroken planskildhet innebär att Västra stambanan går planskilt mot övriga in mot Västlänken. Men sorgebarnet Bohusbanan måste ta hänsyn till Vänerbanan och korsa båda dess spår vid infart både mot Västlänken och säckstationen, vilket givetvis begränsar kapaciteten påtagligt.

Så hur många pendel- och regiontåg klarar då Olskrokens anslutning in mot Västlänken?
Jo, 14 tåg per timma!

Trafikverket kan alltså bygga hur många spår som helst i Västlänken och söder om den, men fler än 14 tåg blir det ändå inte. Den nya planskildheten i Olskroken klarar inte att hantera fler tåg per timma än så. Då blir ju den naturliga följdfrågan hur den här kapaciteten kan öka. Svaret är: att BYGGA EN TUNNEL TILL!

Trafikverket kallar detta för Ringötunneln och innebär att Bohusbanan skulle, istället som idag i en båge mot Marieholmsbron, kunna under Göta älv gå rakt fram norrifrån och ansluta till Västlänken vid Station Centralen. I sin granskning av Västlänken påpekade Riksrevisionsverket behovet av denna tunnel och prislappen på 3,5 miljarder kronor hämtades från en tidig rapport i ämnet. Är det något vi har lärt oss om att bygga järnvägstunnlar är att de första rapporternas kostnadsuppskattningar måste dubblas eller till och med tredubblas. Vi har sett det för Västlänken och vi har sett det för Malmös Citytunneln. Så en bättre skattning för en Ringötunnel lär vara 6-8 miljarder kronor. Minst.

Syftet med Västlänken är alltså att öka kapaciteten i järnvägssystemet. För att fylla det krävs krävs utbyggnader i Mölndal, 4-spår vid stationerna i Haga och Korsvägen, dubbelspår till Borås och nu även en ytterligare järnvägstunnel under älven. Om dessa utbyggnader till äventyrs görs, krävs sedan att spårkapaciteten på samtliga fem banor byggs ut för att åtgärderna ska ha effekt. Fast då kan Västlänken ändå inte ta fler än max 20 tåg per timma vilket inte räcker för att ta hand om den kapacitet som skapats i övriga systemet och de politiska målen som ligger till grund för beslutet om Västlänken kan aldrig uppnås.

Vi summerar: Västlänken skapar genom sin lokalisering behov av komplicerade anslutningar som i sin tur begränsar Västlänkens kapacitet och bygger man bort dessa begränsningar utanför Västlänken så är Västlänkens maximala kapacitet ändå så begränsad att yttre ombyggnader inte ger någon större effekt och därför troligen aldrig kommer att realiseras.

Så en ofantlig miljöpåverkan till en kostnad för sisådär 35 miljarder kronor får Västlänken samma kapacitet som idag. Hörde jag ”moment 22”? Sa någon ”obsolet”? Eller rentav ”totalt meningslöst”?

/Carina

Källor:
Trafikverket, ”Planbeskrivning Olskroken planskildhet”, 2015
Riksrevisionsverket, ”Underlag och motiv för beslut i två stora infrastrukturobjekt – Västlänken och höghastighetsbanor, bilaga 1”, 2012