Rätt eller fel. Succé eller misslyckande. Åsikterna går isär om beslutet att dra en pendeltågstunnel under Göteborg via Haga och Korsvägen. Vi kan dock konstatera att beslutet inte togs på objektiva grunder. Rätt eller fel. Succé eller misslyckande.
Att lyssna på remissinstanser brukar vara klokt inför stora beslut. Mats Lövgren skriver vidare om de märkliga turerna om hur beslutet om en pendeltågsstation i Haga kom till. Längst ned på sidan finns länk till de dokument som texten refererar till.
I december 2007 kom Banverkets beslutshandling över järnvägsutredningen för Västlänken. Då kan sägas att Göteborgs öde beseglades. Beslutet innebar att det skulle byggas en tunnel via Haga-Korsvägen, men det saknades pengar och det saknades tidsplan för när projektet skulle kunna påbörjas. De till synes fyra alternativen visar sig vara tre, två, ja till och med ett i slutändan. Inte för att det var det bästa alternativet utan för att politiken hade bestämt så.
Vi har berättat om arbetat bakom kulisserna i styrgruppen för järnvägsutredningen. I de inledande mötena hösten 2003 ansågs där finnas fyra jämförbara alternativ: Förstärkningsalternativet med anpassad bangård och säckstation, Korsvägenalternativet som innebar tunnel under Heden via Korsvägen, Haga-Chalmersalternativet som var en tunnel via Haga och Chalmers samt Haga-Korsvägen som redovisades som en tunnel via Haga och Korsvägen.
Vintern 2004/2005 hände något. Göteborg stad fick en permanent plats i styrgruppen och krävde då att Förstärkningsalternativet skulle avskrivas. Representanten påstod inför övriga styrgruppsledamöter att kommunstyrelsen hade beslutat om att staden inte kommer att acceptera ett sådan alternativ, vilket i en granskning av stadens beslutsunderlag visar sig vara osant. Banverket stod på sig om att Förstärkningsalternativet skulle vara kvar, medan de politiskt tillsatta lekmännen aktivt tryckte på att det skulle bort. Sommaren 2005 skickade dock Banverket ett brev till ledamöterna där de vägrade att ta bort Förstärkningsalternativet, men lovade att i den då kommande utredningsrapporten att alternativet skulle tonas ner. Förstärkningsalternativet skulle alltså inför beslutsprocessen tillåtas vara kvar, men skulle alltså inte få samma förutsättningar som tunnelförslagen.
Nästa steg i beslutsprocessen blev att skicka ut Järnvägsutredningen på remiss till ett antal mottagare. Själva remissförfarandet är rådgivande. Det finns inget regelverk som styr hur myndigheter ska hantera sina remisser – inte till vilka som ska ses som remissinstanser eller hur remissvaren ska ha för inverkan i beslutet. Svaren är rådgivande, men praxis säger att ifall många är negativt inställda alternativt en tung remissinstans är emot är det rekommenderbart att stoppa förslaget.
När Göteborgs stad fick remissen skickad till sig hanterades den av Stadskansliet. De skickade i sin tur den vidare till ett antal förvaltningar och kommunala bolag. Sammanställningen och förslag till beslut åt Kommunstyrelsen utfärdades 3 maj 2006. I skrivelsen är det noterbart att då alla tunnelförslagen visar en negativ samhällsnytta redovisar Förstärkningsalternativet en positiv. Järnvägsutredningen berättade nämligen att för tunnelförslaget Haga-Korsvägen var kostnaden beräknad till 11,6 mdr kronor och samhällsnyttan 8,6 mdr kronor ( -3 mdr kronor), Haga-Chalmers 10,9 respektive 7,6 mdr kronor ( -3,3 mdr kronor), Korsvägenalternativet 10,7 respektive 6,6 mdr kronor ( -4,1 mdr kronor) medan för Förstärkningsalternativet beräknades kostnaden till 6,1 mdr kronor och ha en samhällsnytta på 6,2 mdr kronor, det vill säga plus 100 miljoner kronor.
Vad det gäller sträckningen Haga-Korsvägen är det kanske en förvaltning i staden som berörs mer än andra och det är Park- och Natur. Jämför man de fyra olika förslagen är det ju just sträckningen Haga-Korsvägen som deras verksamhet påverkas allra mest. Döm då av förvåning att förvaltningen faktiskt i sitt remissvar till stadskansliet förordar Haga-Korsvägen. Men än mer förvånande är att de faktiskt inte alls har haft fyra alternativ att granska utan endast tre: de tre tunnelsträckningarna. Förstärkningsalternativet har de nämligen inte med. Den här kullerbyttan ter sig verkligen märklig då man som remissinstans bör utgå från hur sin egna verksamhet påverkas och just ur det perspektivet innebär för Park och Naturförvaltningen alternativet Haga-Korsvägen den med störst inverkan och Förstärkningsalternativet minst.
Nu är som sagt inte remissinstanser mer än rådgivande för myndigheterna. Stadskansliets rekommendation till Kommunstyrelsen blev tunnelalternativet via Haga-Korsvägen, vilket egentligen inte var föga förvånat – redan i Översiktsplanen för 1999 hade staden ritat in en sådan tunnelsträckning. Haga-Korsvägen blev därmed stadens rekommendation till Banverket.
Utan att gå igenom samtliga de 30-tal remissinstanser som Banverket skickade ut Järnvägsutredningen till kan vi ändå se att det fanns två som stack ut ur mängden. De där två tunga som ifall de hade avvikande uppfattning än remisställaren praxis var att förslaget togs tillbaka. Ur Järnvägsutredningens perspektiv kan de två jämställas med SIKA och RAÄ.
– SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys, heter idag Trafikanalys (Trafa). Då som nu har de som uppgift att räkna på vilken effekt investeringen har på resandet. I sitt remissvar till Banverket avfärdade de helt planerna på en tunnel under Göteborg, vilket de menade på hade en påtaglig risk att vara ”obsolet”, det vill säga omodern.
– RAÄ, Riksantikvarieämbetet, avfärdar helt tankarna på att dra en tunnel via Haga-Korsvägen då ingreppen i riksintresset Göteborg med sina äldsta delar därmed skulle få en alldeles för stor skada.
Övriga remissinstansers synpunkter bör i skenet av ovanstående stå sig väldigt slätt. Här är det två professionella specialistorganisationer som 1) avfärdar tunnel över huvud taget och 2) att en tunnel via Haga-Korsvägen innebär för stor skada på staden. Lägg därtill uppgiften om att samtliga tunnelförslag har kraftigt negativ samhällsnytta medan Förstärkningsalternativet har en positiv. Beslutet borde därmed vara både givet och tydligt. Men någonstans hände något. För nu tar Göteborgs stad fram sitt ”guldkort”.
Som berättats innan hade Göteborgs stads representant i styrgruppen felaktigt påstått att Kommunstyrelsen hade beslutat om att staden inte skulle acceptera Förstärkningsalternativet. För Banverket ställer såklart ett sådant formellt beslut till problem då de behöver ha stadens godkännande. De kan ju faktiskt omöjligen veta att något sådant inte fanns. Och inte nog med det. På det sista styrgruppsmötet den 9 maj 2007 påpekar stadens representant återigen att det inte var aktuellt att ändra något utan hade sin uppfattning klar: det skulle bli en tunnel via Haga-Korsvägen, ”Staden behöver inte tid att fundera över sommaren utan vill sätta ner foten före sommaren”, som det står att läsa i protokollet. Det är i samma diskussion som det avslöjas vilken makt Göteborg i praktiken har i beslutet om vilken lösning Centralen ska få. Mölndals representant (som faktiskt hade förordat Korsvägenalternativet) berättar följande på samma möte: ”Göteborg har tolkningsföreträde vid val av Västlänken”.
”Göteborg har tolkningsföreträde vid val av Västlänken”. Innan ansvarig myndighet, Banverket, tar beslut om vilken lösning de kommer att genomföra för att förbättra kapaciteten vid Centralen står det att läsa i styrgruppsmötesprotokollet att det är vår stad som bestämmer hur den ska se ut. Inte en samlad objektiv bedömning av samhällsnyttor, kapacitetsberäkningar, åverkan av miljö och så vidare. Utan Göteborgs stads politiker. Och de beslutade sig långt före Banverket ens började utreda vilken lösning som vore mest lämplig för staden och regionens pendlare. Göteborgs politiker hade nämligen innan dess oaktat bestämt sig för en tunnel via Haga och Korsvägen.
/Mats
Läs mer:
Dragkampen om Västlänken mellan politikerna och Banverket
Kampen mellan Banverket och styrgruppen går vidare för Västlänken
Göteborgs stads Stadskansli, Förslag till beslut – Västlänken
Banverket, Beslutshandling – Västlänken
Styrgruppsdokumenten
Samtliga styrgruppsmötesprotokoll finns publicerade på vår wiki
