Utveckla Göteborg

Etikett: Jan Sylvan (Sida 2 av 2)

Västlänken och ”Hästbacken” på Kungsgatan

Västlänken och "Hästbacken" på KungsgatanJag har påbörjat en presentation om hur bygget av Västlänken kommer att breda ut sig under byggtiden. (Vi får se när jag blir färdig). När jag satt och detaljstuderade kartorna över ”Ytor med tillfällig nyttjanderätt” så såg jag plötsligt ett område på Kungsgatans krön, vid det som förr kallades Hästbacken. Varför behöver man ha en byggarbetsplats där när man bygger Västlänken? Mats Lövgren har berört det i inlägget ”Götatunneln stängs av – två gånger (om Västlänken byggs)”. Mats skriver mest om det som händer nere i marken, men jag läste också om vad detta arbetsområde handlade om. Lite extra intresse har jag eftersom jag bott i en av de berörda fastigheterna, och varit ordförande i bostadsrättsföreningen där.

Västlänken och "Hästbacken" på KungsgatanMarkområdet benämns T4 02-80 i dokumentationen och beskrivs så här ”Yta för arbete med grundförstärkningar” och markanspråket är på tre år. Man har också noterat att ”Gång-, cykel- och bil/leveranstrafik ska ta sig fram på Kungsgatan ” utan att behöva att specificera hur detta skall gå till. På bifogad bild kan man också se hur fastigheterna på båda sidor av är pålade och därmed måste grundförstärkas.

Eftersom jag bott i området så vet jag att det ofta är ganska stökig trafiksituation just på krönet. Om man nu skall ha en byggarbetsplats just där så kommer både de som skall upp på Otterhällan och de som skall upp på Kungshöjd att få det besvärligt under flera år. Och de som bor och har verksamheter på den här delen av Kungsgatan kommer inte att får det roligt under byggtiden.

Det kanske dyker upp fler områden av den här typen som inte är helt uppenbara att de påverkas av bygget.

/Janne

Källa: Trafikverket, ”Järnvägsplanen”, (2014)

Vad betyder ordet dialog i Göteborg?

Vad betyder ordet dialog i Göteborg?Jag har fått ta del av en mailkorrespondens (dialog?) mellan en av våra supporters och Anette Palle (Kommunikationsstrateg Projekt Västlänken). I ett bifogat dokument med namnet ”Mål och inriktning” som berör verksamheterna i Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden och Trafiknämnden så kan man ta del av strategierna för år 2015. Några punkter har bäring på Västsvenska Paketet, men den tillhörande Västlänken. Man tänker uppenbarligen försöka smeta ihop något som fortsätter på inslagna spår.

Några smakprov tagna från olika områden:

  • Trafiksystemets negativa påverkan på miljön, klimatet och hälsan skall minska.
  • Göteborgs företagsklimat skall förbättras och ett hållbart näringsliv skall främjas.
  • Biltrafiken i Göteborg skall minska.
  • Västsvenska Paketet ska genomföras, i det ingår att föra en omfattande kommunikation och dialog med alla göteborgare.

Den sista punkten är tydlig, vi skall ”informeras” tills vi tycker rätt i frågan. Var är dialogen i det synsättet? Det finns, som vanligt inget utrymme att ifrågasätta om man faktiskt är på rätt spår.

I mailkorrespondensen mellan Anette Palle och vår uppgiftslämnare så skriver Palle också:

”Att Västlänken ska byggas är beslutat och klart. Det har funnits möjligheter för dig och övrig allmänhet att lämna synpunkter ett antal gånger under årens lopp.

Göteborgs stad hade programsamråd 2006 och Trafikverkets järnvägsplan har varit ute på såväl samråd som granskning 2013-14. Stadens detaljplan för järnvägslinjen var på samråd 2013 och granskning 2014 och detaljplanerna för Haga och Centralen var på samråd 2014.

Som det ser ut nu kommer detaljplanerna för Haga och Centralen att vara på granskning under hösten och Korsvägen går också på samråd då. Då finns det återigen möjlighet att lämna synpunkter.

Detta är ett sätt att arbeta med dubbelriktad kommunikation. Sedan 2013 har vi också haft ett antal tillfällen där vi mött människor på stan tillsammans med Trafikverket och Västtrafik. Vi har t ex varit i Nordstan tre gånger under en veckas tid varje gång, vi har varit på Frölunda Torg, på Korsvägen, på flera stadsdelsbibliotek m.m. Vi kommer att fortsätta vara ute och träffa medborgare på detta sätt. I alla dessa sammanhang har du och alla andra möjlighet att få fakta och utifrån det ta ställning och lämna synpunkter. Sen är det upp till tjänstemän och politiker att göra avvägningar baserat på de synpunkter som kommit in.”

Vi får också en indikation på vad det kostar att ”informera” oss.

”Budgeten har tagits fram så att tre av förvaltningarna som deltar aktivt i arbetet har avsatt pengar för detta i sina ordinarie budgetarbeten. Budgeten för 2015 är 3,8 miljoner (2,7 från stadsbyggnad, 1 från trafik och 100 000 från park- och natur).”

Ansvariga för detta är en styrgrupp med följande sammansättning:

  • Trafikdirektör, Stefan Eglinger (ordförande)
  • Stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer
  • Biträdande fastighetsdirektör, Martin Öbo
  • Direktör för park- och naturförvaltningen, Linda Nygren
  • Avdelningschef för Koordineringsfunktionen på Stadsledningskontoret , Ylva Löf

Gruppen sammanträder en gång per månad och det förs minnesanteckningar.

Dokumentet ”Mål och inriktning” finns på vår wiki

/Janne

”Okända faktorer” är ordet på modet när man bygger i Göteborg

Hur är det egentligen att bygga i centrala Göteborg? I alla projekt med markbearbetning så verkar det dyka upp ”okända faktorer”. Det ger fördyringar. Västnytt har kikat på ett par aktuella projekt.

”132 miljoner dyrare trafikbygge i Göteborg”

Skeppsbron

Skeppsbron sedd från vattnet

22 mars presenterade Västnytt ett reportage om bygget av ny spårvagnssträckning och den nya terminalen vid Skeppsbron. Detta ”lilla” projekt kräver ett tillskott på 132 miljoner i skattemedel för att gå att slutföra. Man spräcker budgeten med mer än tjugo procent. Orsak: ”Okända faktorer”.

Kostnaderna för trafikbygget vid Skeppsbron i Göteborg har blivit mycket högre än beräknat och nu vill trafikdirektören att politikerna tillför 132 miljoner för att täcka fördyringen.

Hela inslaget finns här.

”Blev 30 miljoner dyrare”

4  maj var det dags för Västnytt att visa ett reportage om renoveringen av kanalmuren vid Norra Hamngatan. Detta ”lilla” projekt kräver ett tillskott på 30 miljoner av våra skattepengar för att gå att slutföra. Här spräcker man spräcker budgeten med mer än femtio procent. ”Okända faktorer”.

Ännu ett trafikprojekt i Göteborg har blivit betydligt dyrare än beräknat.

Detta inslag finner du här.

Västlänken byggs i mycket känslig kulturmiljö

Med tanke på att detta varit två tämligen begränsade projekt som inte har gått under gamla känsliga byggnader och långa sträckor i kulturmiljö av riksintresse så kan man bara undra hur många ”okända faktorer” man kommer att hitta när man skall öppna jätteschakten för Västlänken. På de hotades lista finner vi  bland annat Residenset, som Mats skrivit om tidigare, och Skansen Lejonet.

Trafikverket tar höjd för ökade kostnader för att täcka ”okända faktorer”

"Okända faktorer" är ordet på modet

Klicka på bilden för en större version

I ett kalkylblad från Trafikverket jag tagit del av så kan man se att de numer berömda 20 miljarderna bottnar i ett ganska spretigt estimat. Den mycket exakta siffran under ”viktat estimat” stannar på 19 942 531 kronor. Man har också en kolumn med uppskattad max-kostnad. Summerar vi ner den så  landar vi på 61,7 miljarder. Funderar man på komplexiteten i projektet och alla dessa ”okända faktorer” så verkar den siffran betydligt mer realistisk än Bo Larsson eviga 20 miljarder.

Det finns dessutom en sannolikhets-prognos i dokumentet. Så  som jag tyder den så är det 50 procents chans att projektet hamnar på 20 miljarder. Den siffran verkar alltmer rimlig ju mer information man samlar in om projekt Västlänken! Även om man räknat vidare på i det här dokumentet så är lätt att inse att det är helt omöjligt att man kan lova att man håller budget när det är flera år kvar till en eventuell byggstart.

/Janne

 

Hade Finanspolitiska rådet bestämt hade Västlänken aldrig byggts

Följande text är ett blogginlägg från 19 maj av riksdagsledamoten Jan Ericson under rubriken ”Hade Finanspolitiska rådet bestämt hade Västlänken aldrig byggts”.

Jan Ericsons blogg


Hade Finanspolitiska rådet bestämt hade Västlänken aldrig byggtsFinanspolitiska Rådets nya rapport innehåller en hel del intressant. Bland annat om brister i tidigare regeringars prioriteringar av satsningar på infrastruktur. Kritiken riktar sig främst mot Alliansregeringen, men man skriver att det sannolikt fungerat på samma sätt även under tidigare regeringar. Och dagens regering har inte aviserat att man tänker annorlunda, tvärtom försvarar nya infrastrukturministern Anna Johansson (S) Västlänken med näbbar och klor – trots att den har negativ ekonomisk samhällsnytta.

Framförallt pekar Finanspolitiska Rådet (sidan 138 i rapporten) på att ”det är anmärkningsvärt att det visat sig så svårt att hitta något samband mellan den samhällsekonomiska nyttan per investerad krona och sannolikheten i att en investering genomförs.”

Finanspolitiska rådet fortsätter (sid 140 i rapporten): ”Vi menar därför att Trafikverket ska ha en tydlig instruktion att endast samhällsekonomiskt lönsamma projekt ska finnas med på den lista över investeringar som man föreslår till regeringen”.

Med tanke på att Västlänken är ett av de absolut minst samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturprojekten i modern tid (projektet har tom negativ samhällsnytta enligt beräkning av tidningen Dagens Samhälle) så kan man ju lätt konstatera att om Finanspolitiska rådet hade fått bestämma hade Västlänken stoppats redan hos Trafikverket och aldrig ens föreslagits för regeringen. Det säger en del.

 

Västsvenska Paketet: ”Avtalen är skrivna”

Västsvenska Paketet: ”Avtalen är skrivna”Från våra ledande politiker får vi ofta höra att alla avtalen om Västsvenska Paketet ligger fast. Hur är det egentligen med den saken? Rent allmänt så vet vi ju att alla avtal i princip är möjliga att omförhandla. Det handlar ju egentligen bara om viljan hos parterna. Om man nu vågar ta till sig ny information som presenteras i stor mängd så finns det ju möjligheter.

”Vi kan inte ta bort Västlänken, då faller hela Västsvenska Paketet”. Det är någon som förs fram med en dåres envishet. Vår aktiva grävare i Facebookgruppen, Roy Solino-Moreno, ramlade på ett dokument som man kanske inte hade förväntat sig att det skulle innehålla spännande information om Västlänken. Dokumentet heter ”RAPPORT – Skånepaketet – Nytt transportsystem i Skåne – 2012-06-28” och innehåller, förutom det förväntade, skrivningar om viktig infrastruktur även utanför Skåne. WSP, som ligger bakom rapporten, har varit involverade i järnvägsplanen för Västlänken så de bör ha haft insyn. Det här stycket är intressant, här får man ännu en bekräftelse på att det gått undan i beslutsprocessen:

2.2 Västsvenska Paketet

Initiativet och förutsättningarna

Under 2008 bedrev Göteborgsregionen framgångsrika förhandlingar med staten kring medfinansiering av en Marieholmstunnel för biltrafik. I planeringen ingick att tunneln delvis skulle avgiftsfinansieras. Avgift behövde då samtidigt tas även i Tingstadstunneln för att ge en jämnare fördelning av belastningen mellan de två parallella tunnlarna. För att harmoniera med befintlig lagstiftning behövde avgiften i Tingstadtunneln utformas som en trängselskatt. Det fanns alltså en principiell överenskommelse med staten om att ”införa trängselskatt i Göteborg” – även om avgiftssystemet var mycket begränsat i storlek. I övrigt var Göteborgs politiker mycket kallsinniga till tanken på trängselskatt.

Samtidigt fanns starka regionala önskemål om att bygga den så kallade Västlänken – en tågtunnel under Göteborg. Västlänken skulle kunna lösa de svåra tågförings-problem som uppstod därför att Göteborg C är utformad som en säckstation. Det var emellertid klart att Västlänken var en mycket dyr investering, som heller inte var samhällsekonomiskt lönsam enligt traditionella kalkylmetoder. Staten var därför mycket obenägen att lyfta in Västlänken i prioriteringslistorna under den pågå-ende åtgärdsplaneringen.

Stockholmsöverenskommelsen hade visat att staten var villig att betrakta intäkterna från trängselskatt som regional medfinansiering av transportinfrastruktur. I en principiell överenskommelse över partigränserna beslutade starka politiker i Göteborg och regionen därför i juni 2009 – trots sitt tidigare motstånd – att undersöka förut-sättningarna för att ett trängselskattesystem i Göteborg. Detta skulle kunna skapa en finansiell bas för att bygga också Västlänken, och samtidigt ge utrymme för andra satsningar som uppfattades som angelägna.

Inledande analyser under sommaren 2009 gav indikationer på att ett trängselskattesystem skulle kunna ge tillräckliga intäkter för att klara den önskade finansieringen. I augusti anmälde Göteborgs stad och andra regionala aktörer till staten att man var intresserad av att införa trängselskatt i Göteborg. Redan i september fanns en text om det Västsvenska paketet, och trängselskatten i förslaget till nationell plan.

Ytterligare ett stycke ur rapporten stärker antagandet att det inte är omöjligt att omförhandla Västsvenska Paketet i dess olika delar:

I förvaltningen av paketet ligger en successiv omförhandling av innehållet, och tecknande av successiva genomförandeavtal för de olika objekt och projekt som skall samfinansieras. Det finns däremot inget bindande avtal mellan parterna för hela avtalsperioden.

De tre moderaterna Jonas Ransgård, Johnny Magnusson och Cecilia Magnusson skrev i Göteborgs-Posten 5 mars i år detta:

Om Västsvenska paketet skulle rivas upp innebär det att samtliga delar av paketet måste omförhandlas och eventuellt utredas på nytt. Det skulle sannolikt innebära att nya investeringar och finansieringsformer kan vara på plats om tidigast 15 till 20 år. Risken är stor att finansieringen fryser inne eller hamnar i andra landsändar. En sådan utveckling vore förödande för Göteborg och Västsverige.

Enligt ovanstående citat så borde det således gå att omförhandla paketets olika delar var och en för sig.

Då återstår att se om våra styrande till slut kommer att ta till sig all den information som vi medborgare helt gratis hjälper till att sammanställa.

/Janne

 

Västlänken och Trafikverkets besök hos Nya Moderaterna

Västlänken och Trafikverkets besök hos Nya ModeraternaOnsdag 24 april hölls det ett informationsmöte hos Nya Moderaterna i Göteborg om under rubriken ”Västsvenska paketet och framtida infrastruktursatsningar i Göteborg”. Föredragande var Bo Larsson, projektchef för Västlänken, och Jörgen Einarsson, planeringschef på Trafikverket Region Väst. Värd från Moderaterna var Axel Josefson, som förutom att vara förste vice ordförande i göteborgsmoderaterna även sitter i Trafiknämnden.

Det är svårt att gissa om vare sig Trafikverkets representanter eller arrangören var beredda på det kraftiga motstånd som fanns på plats. Enligt programmet så var det tänkt att Västlänken skulle presenteras och att det skull finnas plats för ”några frågor”. I själva verket så blev det en ganska intensiv diskussion om Göteborgs infrastruktur i allmänhet och Västlänken i synnerhet.

Trafikverket fick ganska tuffa frågor om såväl stängning av Götatunneln, ansvaret att informera allmänheten om hur det faktiskt kommer att se ut i Göteborg under byggtiden och inte minst innehållet i det famösa dokumentet ”Kassaflödesanalys Västsvenska paketet”. Hur blev det då med svar från Trafikverkets utsända?

När det gäller Götatunneln så blev det ganska svävande svar. Man kan behöva stänga ett rör i taget i 6 – 9 månader enlig Bo Larsson. Vår egen Mats Lövgren har funnit att det inte är självklart att det blir så. Det är avhängigt av vilket metod man väljer vi den nödvändiga ombyggnaden av Götatunneln. Risken finns att båda rören måste stängas av under delar av byggskedet. Läs Mats funderingar här. Trafikverket hänvisar ofta till att man lärde sig mycket när Götatunneln byggdes. De fick frågan om hur den kunskapen skall överföras till projekt Västlänken. Det är ju sannolikt att det är helt andra som är med och bygger Västlänken. Det kändes inte som det blev något konkret svar på den frågan. Projektet använder sig med en dåres envishet av Götatunneln som en bra referens. Den var inte heller probblemfri, och många anser att det finns fler skillnader än det finns likheter.

När det gäller den ensidiga informationen i form av glättiga reklambilder kontra fakta om hur staden påverkas så väljer Bo Larsson att peka på andra. Han menar att det är Länsstyrelsens uppgift att informera medborgarna. Men det gäller ju tydligen bara när det är jobbig information! På Trafikverkets YouTube-kanal så ligger det ett antal filmer som inte är annat än ren propaganda, för ett gigantiskt projekt som de facto inte har vunnit laga kraft.

Och så är det ju det här med kassaflödesanalysen. Dels det gamla vanliga ”20 miljarder i 2009 års penningvärde”. Att det faktiskt blir 30 miljarder (minst) som skall betalas ut i slutändan är tydligen helt irrelevant för projektchefen. Frågan om varför intäkterna från trängselskatten löper vidare till 2047, det vill säga 10 år längre än beslutat besvarades med något i stil med ”Excelarket var så stort när vi klippte och klistrade till regeringen så 10 år av TS åkte med”.

Det kom också upp många frågor som berörde den lokala kollektivtrafiken i Göteborg. De brister som förekommer där kunde naturligtvis inte Trafikverket lastas för, och Axel Josefson svarade så gott det gick för Göteborgs Stad. Känslan som ändå infann sig var att det inte finns någon som helst samordning av statlig och kommunal kollektivtrafik annat än som diverse målbilder och visioner.

Noteras kan också att riksdagsmannen Jan Ericson (Ericson i Ubbhult), som sitter för moderaterna, öppet kritiserar Västlänken i sin blogg (och även här på vår sida).

/Janne

Trafikverket och samhällsinformation

Trafikverket och samhällsinformation

Idag 14 april bjuder Trafikverket och Göteborgs Stad in till gemensamt presseminarium om Västlänken (se hela inbjudan nedan). Man skriver bland annat:

”Detta är en möjlighet för media att uppdatera sig kring Västlänken och ställa frågor till ansvariga tjänstemän på Trafikverket och i Göteborgs Stad.”

Återstår då att se om media tar chansen att ställa några kritiska frågor om projektet.

Tyvärr har det varit dåligt med granskning av Västlänken från media. Och det mesta materialet som kommer från Trafikverket och Göteborgs Stad är att betrakta som reklam. Dessutom för ett projekt som ännu inte vunnit laga kraft. Trafikverket och Göteborgs Stad lägger stora summor på vad de anser vara samhällsinformation. Istället för att faktiskt informera medborgarna om risker, såväl ekonomiska som tekniska, så propagerar man för den fantastiska lösningen som skall ta Göteborg till framtiden. Som referenser använder man gärna Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö. Enligt Trafikverket så har ju dessa inga problem i bagaget. Inte heller i dessa fall så har det inte förekommit några djupare journalistiska insatser, så de glider också förbi som på räls.

I Västlänkens fall så finns det i alla fall fortfarande tid att granska! Inte minst skulle det vara av stort intresse om någon började att syna konsekvenserna för Göteborgs bebyggelse på allvar. Göteborgs-Posten hade förvisso en artikelserie om en del av remissyttrandena, men inget på djupet. Det är dock tydligt att oron är stor från många fastighetsägare. Det gäller såväl privata som kommunala och statliga. Det gäller framför allt oro för permanenta skador, men även tillgängligheten till berörda verksamheter under byggtiden berörs. Och det handlar om byggtider på upp till 7 år på vissa platser, och säkert 10 år totalt. Om jag hade en affärsverksamhet som låg i närheten av byggplatserna så skulle jag nog, om så var möjligt, flytta verksamheten.

Två saker är värda att notera i sammanhanget. Genom att gömma sig bakom begreppet samhällsinformation så kan man, på skattebetalarnas bekostnad, skapa fantastiskt material för att övertyga den betalande parten om sin förträffligheten i projekt som Västlänken. En annan tydlig trend är att det i projekt Västlänken har blivit legio att skicka fram tjänstemännen för att försvara de politiska besluten. På det sättet säkrar man ju sin politiska position med orden ”jag litade på experterna”.


Några exempel på kända byggnader som kommer att beröras av ett eventuellt bygge.

Johannebergs Landeri

Johannebergs Landeri

 

 

 

 

 

 

/Janne


Här är inbjudan från Trafikverket. Är detta ännu ett exempel på välregisserad ”samhällsinformation”, eller kommer de att svara på eventuella kritiska frågor?

Trafikverket och Göteborgs Stad bjuder in till gemensamt presseminarium om Västlänken

Om cirka tre år är det planerad byggstart för ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. Trafikverket är huvudman för Västlänken och planeringen sker i nära samarbete med Göteborgs Stad. Tisdag den 14 april klockan 10 anordnas ett presseminarium.

Tisdagens presseminarium är en uppföljning av det seminarium som arrangerades i december förra året inför granskningen av Trafikverkets järnvägsplan och Göteborgs Stads detaljplan för järnvägstunneln. På seminariet kommer vi att ge en aktuell lägesrapport som bland annat omfattar:

Uppföljning av synpunkter som inkommit under granskningen. Beskrivning av den formella processen. Information om den ansökan till mark- och miljödomstolen som Trafikverket avser att göra i slutet av 2015. Ansökan innefattar arbeten som kan påverka yt- eller grundvatten eller som kan innebära buller/vibrationer. Den 15 april, dagen efter presseminariet, påbörjar vi samråd inför denna ansökan.

Detta är en möjlighet för media att uppdatera sig kring Västlänken och ställa frågor till ansvariga tjänstemän på Trafikverket och i Göteborgs Stad. Medverkar gör:

  • Bo Larsson, projektchef Trafikverket

  • Bo Lindgren, ansvarig för tillstånd och samråd Trafikverket

  • Lennart Dage, ansvarig för fastighet och avtal Trafikverket

  • Karin Holmström, projektchef Göteborgs Stad

  • Filip Siewertz, projektledare Göteborgs Stad

Pressmeddelandet återfinns på Trafikverkets webbplats

Dimridåer från Trafikverket

färre trädridåer flera dimridåer

Bild från broschyr om Västlänken utgiven av nätverken mot Västlänken

Vi motståndare till Västlänken får ofta klä skott för att vi lägger ut desinformation och dimridåer. Att lägga skulden på andra för sådan man är skyldig till själv är klassisk härskarteknik. Det är väldigt enkelt att hitta svagheter i de resonemang levereras av olika talespersoner inom Trafikverket. Här ett par små enkla exempel.


Vi kan börja med att titta på ett uttalande från GP idag (2015-03-23)

Varför tror du finns det sådan oro inför just Västlänken?

– Jag vill inte spekulera i det. Jag kan bara konstatera att det är genomfört tidigare. På samma område har man byggt en dubbelt så stor tunnel, som ligger djupare än vad Västlänken kommer att göra.

Vad hittar vi för konstigheter i det? Det handlar alltså om Götatunneln.

  1. På samma område? Nja, de korsar ju förvisso varandra på två ställen, men det är väl ändå att ta i att kalla det ”samma område”.
  2. Vad menas med dubbelt så stor tunnel? Är det volym, bredd eller sträcka som avses?
  3. Ligger den djupare? Och är det i så fall bra eller dåligt? Där den går i berg kan det ju vara en fördel. Där den går i lera är det ju definitivt en nackdel. För övrigt är väl alla tunnelmynningar vid ytan?

När Bo Larsson förklarar så hopar sig frågorna! Tre obesvarade frågeställningar som han skapar med bara 35 ord! Snacka om dimridåer!


Ytterligare ett exempel från GPs granskning av yttrandena över Järnvägsplanen.

Om man först läser detta, eller andra liknande, uttalande av Bo Larsson:

Bo Larsson, projektchef för Västlänken på Trafikverket, säger att man kommer att säkerställa så att det inte blir någon åverkan på Residenset. Det ingår i uppdraget och erfarenheten och kompetensen finns, säger han.
– Titta på vårt systerprojekt Citybanan i Stockholm, där vi passerat elva eller tolv kyrkor och andra kulturhistoriskt viktiga byggnader. Att ge hundraprocentiga garantier på den typen av frågeställningar vore ju nästan lite orimligt, men vi har lyckats väldigt bra med Citybanan och Citytunneln.

Om man sedan läser på de här länkarna som jag mycket snabbt googlade fram, så känner i alla fall inte jag mig trygg…

http://www.svd.se/…/inr…/citybanan-skadar-kyrkor_7416144.svd

http://www.svd.se/…/kulturskatter-skakar-sonder-av-citybana…

http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/article3207139.ece

http://www.skanskan.se/…/-/citytunneln-orsakade-miljonskador

http://www.hd.se/…/2009/11/05/citytunneln-orsakade-miljons…/

Jag skulle nog påstå att uttalandet ovan också är dimridåer!


 

Här finns grundläggande information om de ”systerprojekt” som det refereras till i texten.

Citybanan på Wikipedia

Citytunneln på Wikipedia

/Janne

Trafikverket talar gärna om begränsad påverkan på Göteborg

Trafikverket talar gärna om begränsad påverkan på Göteborg. Men vad kan det innebära egentligen? De trycker ofta på att arbetet med Västlänken kommer att ske under begränsade tidsperioder för respektive område. De framhåller också gärna att schakten är begränsade i utbredning. Nedanstående citat har Mats Lövgren lagt upp i Facebookgruppen.

När Trafikverket vill bygga Västlänken planeras inte enbart att stora hål ska grävas upp i staden.
De vill nämligen även bygga temporära stadsdelar av baracker.
En sådan är tänkt ska överdäcka Stora Hamnkanalen från Packhusplatsen upp till Kämpebron vid Västra Hamngatan. Uppgifter säger att ytan ska upptas av tre våningar med baracker och arbetsbodar.
Det här kan vi bland annat läsa i BrF Lilla Torgets synpunkter som inkommit till Trafikverket. Boende i området är naturligtvis inte är nöjda. Redan idag lever de i en arbetsplats med tanke på det arbete med att bygga spårvagnsspår längs med Södra Hamngatan.

påverkan på Göteborg

Tillfälligt markanspråk T2_02-60 – Yta för etablering (överdäckning Stora hamnkanalen) och allmän trafik

Man kan ju tillägga att det tillfälliga markanspråket för bygget över hamnkanalen löper över på 9 år! Dessutom görs det gällande att ”Båttrafiken ska upprätthållas under byggtiden”.  Det låter ju onekligen lockande att åka med Paddan och helt missa några av innerstadens mest intressanta kvarter…

Detta är bara ett exempel på hur projektet breder ut sig långt utanför de ”begränsade schakten”.

 

Källor: www.trafikverket.se samt inskickade yttranden över Järnvägsplanen

Västlänken är ett tågrån

tågrånet

Det finns mycket att säga om lördagens demonstration. Jag tycker ändå att det mest fantastiska är att så många olika människor med olika bakgrund och politisk hemvist kan enas under ett budskap. Rubriken om tågrån är taget från en av alla de skyltar som också speglar bredden på de engagerade medborgarna. Eller ”några få konspiratörer” som en del uppfattar oss. Det var också kul att gå och diskutera med folk i tåget. Trots att en del har tagit steget och faktiskt går med med i tåget så är det många av dem som inte har några större kunskaper om Västsvenska Paketet och Västlänken. Och hos de som inte aktivt letat information så är naturligtvis kunskapen ännu lägre. En viktig grupp att jobba med är ungdomarna. Att det var få ungdomar i tåget kan bero på att de inte har något relation till att gå i ett demonstrationståg. Vi behöver att jobba bättre med sociala medier där de håller till. Vi finns i alla fall på Facebook och Twitter. Sedan strax före demonstrationen så finns även ett konto på Instagram som heter stoppavastlankennu.

Nedan citeras ett inlägg av Chris Ceder i vår Facebookgrupp. Han tar upp lite om mediernas bevakning av motståndet mot Västlänken. Längst ner finns även en länk till talet som Martin Wannholt höll, och där han nämnde att Västlänken kan liknas vid ett tågrån.

/Janne


Det divideras mycket i de största medierna om hur många eller få tusen som går på demonstrationerna, men det finns knappt något att läsa om innehållet i de utmärkta talen.

Några kärnpunkter i talet av Martin Wannholt:

  • Wannholt och Samverkande Göteborgare har lagt ett yrkande i kommunstyrelsen med kravet att tillsätta en oberoende granskningskommission
  • om kommunfullmäktige säger nej blir det ändå en folkligt finansierad oberoende granskningskommission
  • kommunen sluter igen och släpper inte ut en siffra och Trafikverket ”hemligstämplar, hemligstämplar och hemligstämplar” med hänvisning till ”arbetsmaterial” trots att direktören säger att budgeten för Västlänken varit färdig sedan i juni förra året.
  • Trafikverkets enda riktiga beräkningar, som de tvingades göra av regeringen, överensstämmer inte alls med den information som Trafikverket själva och Västlänkens förespråkare sprider om Västlänken. Beräkningarna, som måste begäras ut då Trafikverket inte vill göra dem öppet tillgängliga, visar att regionförstoringen av Västlänken kommer bli en promille (0,1%) och att biltrafiken minskar med 0.7%. Alltså helt andra siffror än de som kommuniceras till allmänheten.

 

Talet där Martin Wannholt nämner skylten med tågrån: https://www.youtube.com/watch?v=L8jAW_hoWNc

Nyare inlägg »
Plugin for Social Media by Acurax Wordpress Design Studio
Visit Us On TwitterVisit Us On Facebook