Månad: mars 2017

Hur jobbar Trafikverket med statistik? I onsdags publicerades en debattartikel i Göteborgs-Posten, signerad av Mats Lövgren. Bakgrunden till den är Trafikverkets senaste attitydundersökning om Västlänken.  Här får vi lite insikt i hur den var uppbyggd.

Ställ frågan som du vill ha svar, är ett klassiskt knep när man med statistik vill få stöd för sin ståndpunkt. Det är mycket så av företag och organisationer betalda undersökningar är uppbyggda så de kan användas i opinions- eller marknadsföringssyfte. När det kommer till Västlänken är det kanske föga förvånade att Trafikverket följer en sådan mall.

Efter att GP kunde på sin debattsida publicera Trafikverkets senaste attitydundersökning fick jag ett mejl. Det kom från en av de som faktiskt hade blivit telefonintervjuad, men som ansåg att frågorna kändes väldigt tillrättalagda för att få fram ett Västlänkspositivt svar. Personen valde därför att begära ut frågeformuläret som intervjuaren använde som underlag. Detta damp alltså ner i min mejl.

Ställ frågan som du vill ha svar, har väl i detta fall aldrig blivit mer tydligt. Låt mig illustrera med ett exempel från enkäten:

Fråga 1 löd: ”Känner du till Västlänken?”.
Här fanns två svarsalternativ, Ja och Nej, att välja på. Svarade man Ja skulle intervjuaren ställa nästa fråga: ”Vad är Västlänken? Kan du beskriva vad det är?”. Det intressanta är ifall man hade svarat Nej på frågan om man känner till Västlänken. Det naturliga borde ju vara att intervjuaren då tackade för sig och lade på luren eftersom en som säger sig inte känna till Västlänken knappast sedan kan ha några åsikter om den. Men inte då, svarade respondenten Nej på frågan ifall man känner till Västlänken skulle intervjuaren istället läsa upp följande stycke:

”Västlänken, är en cirka åtta kilometer lång järnvägsförbindelse varav sex kilometer i tunnel under centrala Göteborg. När Västlänken står klar 2026 kan Göteborg Central ta emot dubbelt så många tåg och tack vare två helt nya stationer i staden och en ny stationsdel vid Göteborgs C förbättras kommunikationerna i och till staden, regionen och övriga Sverige.
Västlänken bidrar till att minska sårbarheten i hela järnvägssystemet och till att öka kapaciteten på Göteborgs central som idag har nått sin maxkapacitet.”

När det var gjort var instruktionen att gå vidare till nästa fråga: ”Vad är din inställning till Västlänken?”.

Ja, ni läser rätt. En som säger sig inte känna till Västlänken får uppläst för sig rena reklamtexten med floskler, lögner och förenklingar och ska sedan besvara sin attityd till projektet. Räck upp handen den som finner resultatet i enkäten trovärdig utifrån ett Västlänkspositivt perspektiv?

Jag har nog aldrig sett något så riggat tidigare. Och då har jag en hel del erfarenhet av både statistik och undersökningsmetodik. Enligt rapporten svarade 10 procent Nej på den första frågan. Det är en stor bias när de sedan låter dessa 10 procent besvara enkätens övriga frågor eftersom deras kunskap om projektet enbart baseras på reklamtexten ovan.

Vi vet inte hur de här 10 procenten i praktiken har besvarat fråga efter fråga, däremot är andelen ”Vet ej” bara någon procent av de totala svaren. Alltså kan vi dra slutsatsen att trots de inte har haft någon aning om vad Västlänken är så har de ändå haft attityder och åsikter om den. Och då de är baserade på reklamtexten ovan är det rimligt att anta att det är övervägande positivt, likt ett ”Det låter väl bra”.

En riggad undersökning som inte gav ett resultat som Trafikverket var nöjd med, jag förstår varför de försöker gömma undan rapporten i byrålådan. I samma byrålåda bör de även förpassa hela Västlänksprojektet – allmänheten vill inte ha den och den lever inte upp till de politiska mål och krav som sattes när projektet körde igång. Gör om, gör rätt har sällan passat bättre.

/Mats

Den springande punkten i projekt Västlänken är kapacitetsfrågan. I Olskroken skall man förbättra kapaciteten i järnvägssystemet genom att halvera kapaciteten in mot nuvarande Göteborg C, eller? Vad bidrar egentligen Olskroken Planskildhet med för kapaciteten? Kommer Regeringen verkligen godkänna Järnvägsplanen med brister som denna?

Olskroken Planskildhet kallas den lösning som ska öppna upp den järnvägsspagetti som idag finns vid Olskrokenmotet. Och det låter ju som en bra sak, oavsett man skulle bygga Västlänken eller inte. Dock är den en grej jag inte förstår – varför stryps kapaciteten in till säckstationen med hälften mot nu? Det riskerar skapa en enorm oreda och framtida problem.

Olskroken Planskildhet är ett parallellt projekt till Västlänken. I den ingår bland annat anslutningen in mot Västlänken, men även struktur så tågen inte ska behöver korsa varandras spår utan de kan gå i olika nivåer.

De banor som direkt berörs är Bohusbanan, Vänerbanan och Västra stambanan. I illustrationen visas hur de alla går samman som i ett stort X. Ur projektets järnvägsplan kan vi läsa att lösningen är dimensionerad så att 14 tåg per timma kan köra mot Västlänken och 10 kan gå mot säckstationen. Att endast 14 kan gå till Västlänken har vi tidigare redovisat och visar vilken kapacitetsbegränsning pendeltågstunneln har. Men hur är det nu med de 10 som går mot säckstationen, vad innebär det?

Idag på vardagar mellan kl 7.30 och 8.29 vet vi att Centralens säckstation tar emot minst 17 tåg som ankommer från Bohusbanan, Vänerbanan och Västra stambanan. Kapaciteten är troligen högre än så.

Det är nu det blir konstigt.

Trafikverket påstår att med Västlänken får hela systemet ett mer robust system och när det påpekas att ett stopp i tunneln skulle kunna fortplanta sig snabbt bakåt i järnvägssystemet ut på samtliga banor har detta viftats bort med att ”säcken finns ju kvar” och att tågen skulle kunna gå dit istället. Men om infarten vid Olskroken Planskildhet med sina potentiella 10 tåg per timma in mot säckstationen i sak halverar kapaciteten mot dagens trafikering så måste man ju klia sig i huvudet hur man tänker. Några 17 tåg per timma kommer man i alla fall inte klara, så vad ska man göra med de minst 7 tåg som uppenbart blir kvar ute på banorna?

Lika så blir det knepigt trångt med all den trafik med tomma pendeltåg som måste till de serviceinrättningar som finns inom bangården, tvätten och verkstaden. De tågen måste först gå tomma från Västlänken, upp via Olskrokens Planskildhet till Sävenäs för att där byta riktning, tillbaka via Olskrokens Planskildhet in mot säckstationen, ner till en tom perrong, där vända och köra tillbaka upp igen till tvätthallen/verkstaden som ligger alldeles nedanför Skansen Lejonet. Trångt om saligheten blir det.

Pust.

Att bygga in låga kapacitetstak i helt nya anläggningar låter varken genomtänkt eller samhällsekonomiskt lönsamt eftersom man troligen rätt snart måste åtgärda problemet. Frågan man ställer sig är: Varför gör man så?

Jag tror inte att det här är vad politikerna egentligen vill ha eller har beställt. Eller rättare sagt, enligt de politiska dokumenten är det absolut inte vad de har beställt. Därmed borde det för regeringen vara ganska enkelt att inte godkänna Järnvägsplanen utan skicka tillbaka den till tjänstemännen på Trafikverket med uppgift att ta fram en framtidssäkrad anläggning som ökar kapaciteten och inte minskar den. Precis vad som från början var uppgiften.

/Mats

Källa:
Trafikverket, ”Järnvägsplan – Olskroken Planskildhet”, 2015