Om man googlar ”killgissa”, ett nyord från 2017, så får man förklaringen ”påstå något på ett sätt som gör att det verkar som om man vet vad man pratar om fast man egentligen bara gissar.”
”Alternativa fakta” var också ett nyord förra året. Man skulle kunna tro att båda har sitt ursprung i Göteborgs kommunstyrelse och VL-lobbyn. Vi ska titta på några exempel.
Ulf Kamne är en av de värsta killgissarna. Miljöargumenten står som spön i backen från MPs gruppledare. Men håller de eller är det greenwashing?
A. Minskningen av biltrafik till följd av Västlänken har beräknats till -0,13 procent. Miljöförvaltningen anser inte att effekten på luftutsläpp är mätbar.
Källa: Underlagsrapporten ”Miljömedicinsk bedömning av hälsoeffekter av Västlänken i Göteborg”- bilaga till bland annat detaljplanen för Västlänken
Regionförstoring anges som viktig dynamisk effekt av Västlänken (framgår av t ex järnvägsplanen) Begreppet innebär att restiden förkortas i en region till följd av bättre infrastruktur, varvid arbetsmarknaden förväntas växa. Då Västlänken endast innebär kortare restid för de som ska direkt till området kring Haga och de som kommer norrifrån och ska till området runt Korsvägen, är regionförstoringseffekten ytterst marginell. Den absoluta merparten pendlare har sin målpunkt nära Göteborg C, enligt järnvägsutredningen. De som kommer söderifrån får minst tre minuter längre restid till centrum, vilket tar ut de positiva restidseffekterna.
B. Klimatkalkylen för Västlänken är fortfarande hemligstämplad. I de olika miljökonsekvensbeskrivningarna anges mellan 300-400 000 ton CO2 för utsläpp i byggskedet. Den mest precisa siffran är från järnvägsplanens MKB och anges till 370 000 ton. Dock bedömdes transportavstånden för masstransporterna i detta skede mycket kortare än vad det i verkligheten blir, samt har effekten av trafikomledning inte medräknats. Låt oss därför räkna på närmare 400 000 ton.
Västlänkens effekt på annan trafik i driftskedet har beräknats till 4 000 ton/år i driftskedet. Denna siffra kommer från Samperskalkylen för Västlänken och Olskroken planskildhet 2013-04-17, tabell 4.32.
Således tar det närmare 100 år att kompensera CO2-utsläppen i Västlänkens byggskede. Tar vi i beaktande att större delen av fordonsflottan antagligen är fossilfri när Västlänken beräknas tas i drift år 2028, kompenseras aldrig utsläppen i byggskedet.
C. Vad Kamne avser med ”stommen för planeringen” är oklart. När Västlänken beslutades, baserades målen för tågtrafiken på visioner om tiominuterstrafik på alla banor runt Göteborg. (Målbild Tåg 2035). K2020-visionen satte upp en turtäthet på 7,5 minuter som mål.
Verkligheten är att idag finns kapacitet till fyra pendeltåg och två regiontåg på tre av banorna, samt två tåg per timme på de andra. Detta klarar dagens Göteborg C med råge. För att kunna öka trafiken enligt de politiska visionerna, måste
• Bohusbanan byggas ut med dubbelspår
• Norge-Vänerbanan kapacitetsförstärkas
• Västra stambanan få fyrspår till Alingsås, åtminstone delvis
• helt nytt dubbelspår Göteborg-Borås (kalkylerad till 33 miljarder SEK) byggas, fyrspår behövs om även fjärrtåg till Stockholm ska trafikera
• Västkustbanan få fyrspår till Kungsbacka, åtminstone partiellt.
Dessa investeringar kostar minst 100 miljarder tillsammans och endast Boråsbanan är någorlunda utredd. Om den ekonomiska frågan skulle gå att lösa, räcker dock Västlänkens anslutningar inte till för att ta emot denna trafik och måste byggas om. Det finns ingen teknisk lösning för detta då i synnerhet Olskroken byggts och dimensionerats endast för dagens järnvägssystem.
Fyra spår mellan tunnelmynningen i Almedal och Mölndal är mycket komplext att bygga och skulle bli ”en ny Västlänk”. Anslutningen av en ny Boråsbana här är lika illa. Jag har utvecklat det här:
Skulle ändå alla dessa investeringar bli både ekonomiskt och tekniskt genomförbara, så är Västlänkens inre kapacitet för låg för att klara denna trafik. Västlänken tillför därför inget som järnvägslösning.
Källor:
Västlänken Trafikering, 2011-05-24
Riksrevisionens rapport RiR 2012:21
Järnvägsplan – Västlänken, planbeskrivning
Västlänken – trafikering, depåer uppställning
Här finns närmare förklaringar och källor:
http://stoppavastlanken.nu/guide-vastlanken-och-jarnvagarna-in-mot-goteborg/
http://stoppavastlanken.nu/kapacitet-vastlanken-ger-inte-fler-tag/
Den påstådda möjligheten att bygga ut nya sträckor mot Torslanda och Särö är en seglivad myt. Egentligen avskrevs möjligheten långt innan Västlänken beslutades. Idag är det inte tekniskt möjligt att göra dessa utbyggnader och i varje fall skulle inte kapaciteten i Västlänken räcka för dessa tåg heller. Här har vi utvecklat detta, med källor:
http://stoppavastlanken.nu/myten-om-utbyggnader-vastlanken/
/Carina
Tidigare killgissningar
Kommunalråden killgissar om Västlänken – Nr. 1 Helene Odenljung
