Månad: oktober 2017

Trots advokatens påstående om att Trafikverket inte debatterar om Västlänken skjuter de vilt omkring sig. Röken hann inte lägga sig förrän GP:s ledarskribent blev nästa måltavla.

Krutröken från Trafikverkets advokats salva hade inte ens lagt sig förrän myndigheten laddade om sin bössa och tryckte av. ”Det är inte vår sak att debattera och argumentera”, hävdade advokaten att Trafikverket hade berättat för honom om de ”missvisande och felaktiga uppgifterna”. Fast han hann knappt avsluta meningen förrän det lät PANG när Trafikverket återigen tog debatten. Offret den här gången blev Göteborgs-Postens ledarskribent Adam Cwejman.

Med rubriken ”Västlänken är en koloss på lerfötter” ifrågasätter Cwejman varför vi ska lyssna till Trafikverket när Trafikverket inte verkar lyssna till sig själva. Orsaken är att Trafikverket i en utredning slagit fast att Göteborgs stads bebyggelse inte klarar speciellt mycket inläckage av grundvatten i Västlänkstunneln, att den därför måste hålla en viss täthet. Det skulle för Trafikverket i så fall bli en dyr historia och de hade plötsligt en helt annan uppfattning om vad som krävdes vid förhandlingarna hos Mark- och miljödomstolen (MMD).

Att uppgiften kom ut till allmänheten via tidningen gjorde Trafikverket sura. De var redan sura när rapporten presenterades för dem på förhandlingen vid MMD. Tydligen ville de inte att sina egna skrivelser i ämnet skulle offentliggöras och att då läsa om dem på ledarsidan i GP gjorde uppenbart inte saken bättre.

En ledarsidas uppgift är att i tidningens namn driva opinion. Det innebär att ledarredaktionen alltid är öppna för att ge den utpekade utrymme för ett bemötande, ett så kallat genmäle, för att rätta till eventuella sakfel eller liknande som kan ha kommit med i texten. Och det är den gängse kommunikativa vägen att påpeka när en ledarskribent har skrivit något där det saknas en del fakta värt att notera. Så fanns det brister i Cwejmans text är det även via GP som Trafikverket borde ha hanterat frågan. Men inte då.

Nej, Trafikverkets projektgrupp för Västlänken har nämligen skapat en alldeles egen kommunikationskanal. På Trafikverkets hemsida finner vi under Västlänksprojektet fliken ”Debatt- och insändarsvar Västlänken”. Det som gör denna så intressant är förutom de fler än 50 bemötanden de valt att publicera där istället för på insändarsidor eller debattsidor är att Trafikverket har ingen motsvarande för något annat projekt. Inte ens för de så omskrivna Hallandsåstunneln, Botniabanan och Förbifart Stockholm. Utan endast för Västlänken.

”Det är inte vår sak att debattera och argumentera”. Sällan har väl en mening klingat så falskt!

Så istället för ett skriva ett genmäle på Cwejmans krönika publicerar Trafikverket en text på sin hemsida. Där hävdar de att han drar ”felaktiga och bitvis fragmentariska slutsatser”. Vilka de är berättas dock inte. Att den rapport som Cwejman hänvisar till skulle vara 10 år gammal är ju i sak irrelevant – vilken effekt inläckaget skulle ha på stadens fastigheter har ju inte ändrats. Det är därför Trafikverket satt och skruvade på sig under MMD när rapporten redovisades. Det är tydligt att de hellre ser en mindre (och betydligt billigare) tät tunnel nu och skjuta upp problemet med grundvattnet framför sig till andra juridiska processer där det faktiskt blir fastighetsägarens uppgift att bevisa att det i så fall är Västlänken som är boven. Att Trafikverket skulle ”anpassa oss efter möjliga kunskap just nu” är i alla fall inget de redovisade i MMD. Tvärtom valde de där kategoriskt mörka sådant de redan vet. Eller åtminstone borde veta.

Trafikverket vet såklart att bara de tillåts påbörja bygga går projektet inte att stoppa. De högsta cheferna bryr sig inte om den faktiska kostnaden utan enbart kunna visa sina politiska arbetsgivare att de kan leverera – i det här fallet att starta projektet. För med den finansieringsform som finns för Västsvenska paketet och Västlänken med trängselskatt som bas är slutnotan egentligen inget problem. Då är det faktiskt ett större politiskt problem när räkningarna är betalda och då ta bort systemet. Argumentet för trängselskatten har ju inte varit att finansiera Västlänken utan att minska biltrafiken. Att plötsligt plocka bort trängselskatten skulle enligt den politiska logiken innebära en kraftig ökning av biltrafiken och med det ett för politikerna en huvudvärk – att förklara dess verkliga syfte. Att sedan att minskningen av biltrafiken i princip har visat sig vara marginell är en annan diskussion. Trängselskatt är en ”miljöskatt” och då är den svår att ta bort.

Med anledning av den retorik som Trafikverket höll under förhandlingen på MMD skrev Cwejman ”På Trafikverket (TRV) låter det som att Västlänken kommer att byggas och domstolsprövningen är en ren formalitet”. Där skriver Trafikverket som sin kommentar på hemsidan ”Trafikverket har aldrig uttryckt att förhandlingen i MMD är en ren formalitet”. Nej, det är heller inget som Cwejman påstod, utan han återberättade hur det upplevdes Trafikverkets jurister hanterade ärendet. Då kanske det inte är Cwejman Trafikverket ska hugga på utan de dyra inhyrda advokaterna som säger sig ”brinna för sina klienter”, men som visade mer upp en loj attityd till det hela. De verkar i sammanhanget nämligen inte vara tillräckligt pålästa. De har i alla fall helt missat att Trafikverket till skillnad mot alla sina andra projekt har varit mer aktiva i att debattera och argumentera, med exempelvis ha en egen unik flik på hemsidan.

Trots det, eller kanske tack vare det, ökar motståndet mot Västlänken. Så länge det saknas faktabaserade argument för att bygga pendeltågstunneln så kommer de faktabaserade argumenten mot att bygga att dominera. Det är faktabaserade argument som nära inpå 100 procent härstammar från Trafikverkets egna utredningar. Så varför ska vi lyssna till Trafikverket när de plötsligt motsäger sina egna rapporter utan samtidigt kunna visa underlag varför de är fel?

/Mats

Källor:

Adam Cwejman, ”Västlänken är en koloss på lerfötter”, Göteborgs-Posten 2017
Trafikverket, ”Kommentar till ledarkrönika av Adam Cwejman i GP den 12 oktober”, 2017

” Nidbild ”. Så uttrycker sig Trafikverkets advokat Magnus Fröberg i sin slutplädering i Mark- och miljödomstolen och fortsätter ”Jag har frågat flertal personer på Trafikverket varför Trafikverket inte har bemött de här missvisande och felaktiga uppgifterna”. Han har då mötts av svaret ”det är inte vår sak att debattera och argumentera”.

Men vad är detta?

I två tidningar, GP och ETC Göteborg, får advokatens skränande stå obemött. Journalisterna låter sig svepas med av retorik istället för att syna korten. Beklämmande är i sammanhanget ett för svagt ord.

Först och främst, advokat Magnus Fröberg arbetar inte på Trafikverket. Han är inhyrd från Fröberg & Lundberg Advokatbyrå. Trots att Trafikverket har egna jurister anställda så köper de för skattemedel in konsulthjälp utifrån. Naturligtvis ska vi när det blir möjligt begära ut vad den notan kostade oss skattebetalare. Och den ska såklart jämföras med vad motståndet har skramlat ihop hos allmänheten för att kunna ifrågasätta vad Trafikverket håller på med. Å andra sidan ville de inte under Mark- och miljödomstolens åtta långa dagars huvudförhandling besvara en enda fråga, det vill säga vad de håller på med. När rådmannen frågade Trafikverkets juridiska ombud om de ville kommentera de besvär som framfördes svarade de att göra det i samband med slutpläderingen under den sista dagen. Räck upp handen den som tror att Magnus Fröberg gjorde det under sina 15 minuter i strålkastarljuset. Naturligtvis inte.

Nej, istället ömkar han sig över att alla är så taskiga mot Trafikverket. Inte nog med det, han vet med bestämdhet att Västlänkens utredning är ”en av de mest dugliga som genomförts i Sverige”. Jaja, men så skriver advokaten på sin byrås hemsida, ”Vi har ett brinnande intresse för våra klienters verksamhet”. Alltså ingenting om vikten att sätta fakta i centrum utan att ”klienternas verksamhet” ska få fördel.

Vilket leder oss till den ” nidbild ”, som advokaten hävdar. Finns den?

Ifall den syftar till all den fakta som har plockats fram om Västlänken, och som är nära inpå 100 procent baserat på Trafikverkens egna uppgifter, så är det extremt svårt att se att det stämmer. Ordet ska enligt Wiktionary innebära att vara en kränkande karikatyr i syfte att nedvärdera en företeelse. Jag har ytterst svårt att se karikatyren i att återberätta vad som står i Trafikverkets rapporter.

Tvärtom uppstår karikatyren när man hårdnackat försöker sig på att hävda att det som har sagts ena stunden plötsligt inte ska stämma vid nästa tillfälle. Ungefär som när vi tittar på TV-nyheterna med ett inslag som handlar om ett brottsmål där alla bevis pekar mot att den anklagade är skyldig. Då tar advokaten till orda och inför journalisterna hävdar att den åtalade är oskyldig och att denne har ett antal alternativ vad som egentligen hände. Vem tror på det?

Vem kan på allvar tro på Trafikverkets inhyrda advokat när han för klientens räkning (bokstavligen och enligt sin hemsida ”brinna för”) vill hävda att de uppgifter, som Trafikverket själva har plockat fram men i MMD inte väljer att bemöta, skulle vara ”missvisande” och ”felaktiga”? Uppgifter som till och med framfördes av rådmännen men – förmodligen under advokatens inrådan alternativt styrt uppifrån i Trafikverkets organisation – Trafikverket valde att inte bemöta.

Att journalister i detta sammanhang har i mitt tycke gjort ett tämligen undermåligt arbete är inget att hänga upp sig på. Tvärtom kan vi framöver använda advokatens märkliga utspel till vår fördel . Framför allt den om att ”Trafikverket inte ser det som sin uppgift att driva opinion”. Jojo, rätt snart lär vi redovisa att det är exakt vad de försöker sig på, vilket vi har påpekat inte är deras roll.

På Fröberg & Lundholms Advokatbyrås hemsida slår de sig för bröstet och hävdar ”Vi vågar lova att det är svårt att hitta en bättre advokatbyrå för mark- och miljörätt än Fröberg & Lundholm”. Tja, är det på att vid slutpläderingarna mer hänvisa till känslor istället för lagens paragrafer i ambitionen att vinna målen för sina klienter man brinner för blir jag mörkrädd om utfallet även skulle bli så. Magnus Fröberg har nämligen inte redovisat med fakta varför Västlänken ska få tillstånd att byggas, däremot har han vädjat inför rätten att få ett sådant.

Vi får hoppas och utgå från att MMD mer lutar sig mot lagboken än en advokatbyrås självbild.

/Mats

Trafikverket spelar roulett med Göteborgs utveckling!

Den nya Hisingsbron väntas ha bropelare som vilar på Västlänkens tak. Det avslöjade Carina Bulić för ett tag sedan. Men det är först nu i samband med förhandlingarna vid Mark- och miljödomstolen (MMD) som vi börjar förstå vidden av vad det i praktiken innebär.

Diskussionen om den nya Hisingsbron är över, den kommer att byggas. Men det leder samtidigt fram till en ny diskussion, var man tänkt att placera vissa av brons pelare. Enligt ritningarna ska de nämligen stödja sig på pendeltågtunnelns tak. I Västlänkens järnvägsplans planbeskrivning (det vill säga beskrivningen över hur själva bygget ska gå till) kan vi på sidan 15 läsa för Station Centralens första etapp av tre: ”Grundläggningen av Hisingsbron ovanpå Station Centralen kan också påbörjas”.

Det vill säga efter man att har byggt delar av Station Centralen blir det möjligt att använda dess tak som plattform för Hisingsbron. Men vad händer ifall MMD inte ger Västlänken tillstånd att byggas?

Rent byggnadstekniskt är det lätt att förstå nyttan av att integrera olika byggnationer i varandra. Men att utgå från att kunna bygga den ena innebär att den andra tillåts byggas är inte ingenjörskonst, det är att gambla. För vad innebär det för den ena om den andra inte får byggas? Det är exakt där Hisingsbron just nu befinner sig.

Att det finns ett skriande behov av att Hisingsbron kommer på plats är de flesta ense om. Även ifall det finns de som hävdar att Göta älvbron klarar många år till så kräver den i så fall omfattande renoveringsarbeten. Alternativet att bygga nytt har setts som bättre ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Utan att föregå MMDs arbete om Västlänken måste vi ställa oss frågan vad det innebär ifall de inte ger Västlänken tillstånd att byggas. Eller även ifall de får tillstånd, att det överklagas till högre instans som i sin tur inte ger tillstånd. Vad händer då under tiden med bygget av Hisingsbron?

Egentligen finns det bara två scenarion:
1) Att fortsätta enligt plan men att byta ut ritningarna där bropelarna står på Västlänkstaket mot sådana där bropelarna förankras ner i leran och berget, så får man lösa problemet i ett framtida skede om ifall Västlänken ges tillstånd.
2) Att fortsätta enligt plan, men skapa ett mindre hålrum motsvarande vad Västlänken skulle varit under bropelarna och ställa dem ovanpå och om ifall Västlänken skulle få tillstånd ”jacka ihop” detta med övriga tunnel.

Så borde det se ut. Fast risken är en annan – att Trafikverket tar vår stad som gisslan. Att de hävdar att ifall de inte får tillstånd för att bygga Västlänken kan de inte heller bygga Hisingsbron. Att de två projekten skulle vara så pass intimt förknippade med varandra att det inte går göra det ena utan den andra och på så vis försöka baxa igenom ett illa planerat projekt. I detta fallet i så fall baserat på ren inkompetens. Eller likt en som spelar Black Jack och satsa allt man äger och har på det sista kortet för att få 21, trots man redan har 16 i liggande kort.

Jag vill och vägrar tro på det sistnämnda. Men sakens natur är överhängande – byggs inte Västlänken saknas idag en tydlig plan för hur Hisingsbron ska byggas.

Det är inte acceptabelt att Trafikverket på detta sätt tillåts spela roulett med stadens utveckling. Och det är inte acceptabelt att stadens tjänstemän och politiker tillåter att det sker. För får Trafikverket inte tillstånd att bygga Västlänken är det på deras ansvar att Hisingsbron i så fall får problem att byggas. Deras och ingen annans!

/Mats

Källa:
Trafikverket, Järnvägsplan – Planbeskrivning, 2015