Månad: maj 2017

Chefredaktören på GöteborgDirekt gick för en vecka sedan ut med en ganska provocerande artikel om den kommande satsningen på Västlänken. Här kommer en första kommentar av Carina Bulić om en av artiklarna. (Avgörandet: Då lyfter domstolen)

VIKTIGT ATT LÄGGA PÅ MINNET:
Vi hör regelbundet ja-sidan envist hävda att ”det är redan bestämt” och att Mark- och miljödomstolen (MMD) måste ge tillstånd eftersom regeringen gett klartecken.
I denna intervju i GöteborgDirekt säger rådmannen i MMD att tillstånd normalt lämnas, ”men inte i hundra procent av fallen”.

Kan man jämföra Västlänken med vilket annat tillåtlighetsprövat projekt som helst? Knappast! Hur vanligt är det att ett projekt som behöver miljötillstånd motverkar sitt eget syfte? Har någon hört talas om ett planerat vindkraftverk som producerar mindre energi än kvarnen som redan står på plats? Har någon begärt tillstånd för att anlägga en koppargruva där det inte finns någon koppar? Nej, just det.

Västlänkens syfte är att ”öka järnvägskapaciteten så att resandet i Göteborg och Västsverige underlättas”. Det är nu bevisat att järnvägskapaciteten faktiskt minskar till följd av Västlänken och restiderna blir för merparten resenärer blir längre. Utöver dessa små förargligheter finns sex villkor för tillåtligheten. För dem är statusen just nu följande:

• Nr 1 – Kulturmiljön: Konstaterat brutet av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.
• Nr 2 – Masshanteringsplan: Ett halvår före planeradbyggstart vet Trafikverket fortfarande inte hur de ska bli av med lermassorna.
• Nr 3 – Energi och utsläpp: Kan omöjligt hållas eftersom transporter och arbetsfordon ger kvävedioxidutsläpp som tillsammans med befintlig situation överskrider luftkvalitetsnormen. Trafikverket vägrar vidare lämna ut en klimatkalkyl men kan inte motbevisa att CO2-utsläppen i byggskedet aldrig kan kompenseras i driftskedet. Sker inget mirakel är inte heller detta villkor uppfyllt.
• Nr 4 – Klimat- och översvämningsskydd: Det enda villkor som Trafikverket själva bestämt hävdar är uppfyllt. Vi har (ännu) inte hittat något som säger något annat.
• Nr 5 – Påverkan på yt- och grundvatten: Trafikverket vill inte ha någon kontroll alls i byggskedet utan sänka grundvattnet med uppåt två meter och begär tillstånd för att tunneln ska få läcka upp till sju gånger mer än Götatunneln de närmaste hundra åren. Dessutom vill de släppa ut processvatten till kommunens avloppsrening och en hel del andra hyss. Är mycket tveksam till om MMD kommer att anse att detta villkor är uppfyllt.
• Nr 6 – Säkerhetskoncept för självutrymning: Detta villkor är exakt samma som för Citybanan – som HAR parallell räddningstunnel hela vägen. Det hade Västlänken också – när tillåtligheten prövades. Vi anser därför att tillåtligheten är given på fel grunder.

Någon som fortfarande tror att det blir ”piece of cake” för Trafikverket att få miljötillstånd? Jag är nästan hundra procent säker på att Västlänken tillhör den där procenten som gör att tillstånd inte lämnas i hundra procent av fallen.

/Carina

På senare tid har Trafikverket börjat svänga sig med påståendet ”Vi har regeringens uppdrag att bygga Västlänken” men hur ligger det till, egentligen?

Först kan vi konstatera att kommunikations-strategin känns bekant. För visst påminner det lite om kommunpolitikernas sätt att frånhända sig diskussionen om trängsel-skatten; man skyller på högre makter i ett försök att slippa diskussionen.

Men vad är det för uppdrag Trafikverket har? Förutom att de årligen får ett antal specifika uppdrag av typen ”utred underhållet av riksvägar” av regeringen, så har de ett övergripande ansvar att varje år presentera ett förslag till ”Nationell plan för transportsystemet”. Därefter tar regeringen ställning till innehållet i planen och tillskjuter medel till de utpekade projekten.

Den 31 augusti 2009 lämnade dåvarande Banverket in sitt förslag till nationell plan för åren 2010-2021. Västlänken fanns inte med, trots att två år gått efter att Haga-Korsvägen klubbades igenom efter järnvägsutredningen.

Varför fanns då inte Västlänken med? Vi vet inte säkert, men en viktig anledning torde vara de allmänna riktlinjer som Trafikverket nu och Banverket dessförinnan hade att förhålla sig till. Där framgår bland annat att verket ansvarar för ett ”ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem” [1]

Enligt Trafikverkets interna riktlinjer (ASEK) ska projekt med nettonuvärdeskvot under -0,3 undvikas och Västlänkens NNK låg på runt -0,55 vid den tiden. Dessutom visste Banverket att Västlänken var en usel järnvägslösning. Det framgick tydligt av de verkliga resultaten i järnvägsutredningen, men som vi berättat om tidigare var redovisningen av utredningen hårt styrd av politiker från Göteborgs Stad och beslutet om Västlänken via Haga-Korsvägen fattades mot bättre vetande. (Läs mer här: http://stoppavastlanken.nu/kampen-mellan-banverket-och-styrgruppen-gar-vidare/ och här: http://stoppavastlanken.nu/stor-logn-bakom-vastlanken/ )

Nåväl – när regeringen i mars 2010 fattade beslut om den nationella planen fanns Västlänken plötsligt med, inbakad i det Västsvenska paketet. Vad hände däremellan?

Göteborgs dåvarande kommunstyrelseordförande Göran Johansson berättar med egna ord här:

http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/arkiv-gp-s-christer-l%C3%B6vkvists-granskning-av-v%C3%A4stl%C3%A4nken-1.640766

Västlänken är kort och gott ett resultat av politisk kohandel och inte ett utpekat infrastrukturprojekt.

Riksrevisionen har utrett[2] beslutsprocessen och konstaterar bland annat i sin sammanfattning att deras kritik inriktas på ”tillgängligheten till underlag, hur transparenta beslutsunderlagen och motiven till de beslut som fattas är för allmänheten och i viss mån hur rollfördelningen mellan Trafikverket och regeringen fungerar.”

2012 ansökte Trafikverket om regeringens tillåtlighet för Västlänken. Som Skona Göteborg berättade för ett tag sedan (här: http://www.expressen.se/gt/debatt-gt/farre-tag-med-vastlanken-an-utan/), glömde de dock informera regeringen om den lilla detaljen att befintlig stationslösning vid Göteborg C klarar fler tåg utan Västlänken än med.

Istället förespeglades regeringen akuta och stora kapacitetsbrister samt förseningsproblematik vid säckstationen som, implicit, skulle lösas med Västlänken.

Vi summerar:

• Västlänkens utformning och läge är resultatet av ett politiskt ställningstagande och inte av en objektiv och rationell järnvägsutredning
• Västlänken fanns inte med bland Banverkets eller regeringens utpekade projekt men kastades hastigt in i den nationella planen efter en fikastund i Örebro
• Riksrevisionen konstaterar otydlig rollfördelning mellan Trafikverket och regeringen
• Regeringen har gett tillåtlighet utan vetskapen att Västlänken minskar tågkapaciteten

Särskilt mot bakgrund av den sista punkten får man hoppas att Trafikverkets språkrör sover gott om nätterna när de skyller på regeringen.

/Carina

[1] Svensk författningssamling 2010:185

[2] RRV fallstudie 20121206, RiR 2012:21